Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet

10 Kulturförändringen – från misstro till tilltro
Vad som möjliggjort den utveckling vi beskrivit kan ses som en kombination av många
faktorer. Självklart har det haft stor betydelse för utvecklingen att många aktörer genom
årens lopp agerat på olika nivåer och sett till att behoven uppmärksammats och utvecklingen
underlättats.
Det mest fundamentala är emellertid nog ändå den kulturförändring som skett, nerifrånupp,
genom vilken misstro mot pedagogiska kurser bytts i tilltro. Utan den tilltro som
uppnåtts skulle det knappast varit möjligt att få acceptans för ett beslut om tio veckors
högskolepedagogisk utbildning inom Lunds universitet.
Misstron
Det är en alldeles naturlig mänsklig reaktion att gå i försvar, när det kommer propåer
om förändring som kan tolkas som kritik. Universitetet hade på 1960-talet klarat sig bra
i 300 år utan pedagogisk utbildning för lärarna, så varför skulle det nu behövas
Flertalet lärare var också trygga i sin traditionella lärarroll, och såg egentligen varken
behov av eller möjligheter till några väsentliga förbättringar. Så när de första kurserna
erbjöds i början på 60-talet så fanns en viss naturlig misstro redan från början.
På grund av sådan alldeles naturlig misstro är det av avgörande betydelse att den första
pedagogiska kursen som en lärare möter är så bra att misstron försvinner, och helst
förbyts i entusiasm. I de första kurserna som gavs på 60-talet är vår erfarenhet att man
inte lyckades med detta. Det vara snarare så att misstron späddes på. Och misstrogna
forskare, som är väl skolade i kritiskt tänkande, är inte lätta att möta.
Misstron kan också vara mycket seglivad. Exempel på hur känsligt det har varit är att
flera områden/fakulteter fortfarande på 90-talet mycket medvetet undvek beteckningen
”pedagogisk kurs”. Det gällde att göra tydligt att man kunde förvänta sig något inspirerande,
utvecklande och praktiskt användbart, till skillnad från en konventionell kurs i
ämnet pedagogik. Humanister/teologer kallade sin första större kurs ”Kurs i praktisk
universitetspedagogik”, samhällsvetarna kallade sin kurs ”Lärarkurs”, och LTH kallade
sin stora 5-veckorskurs ”Inspirationskurs”. Och fortfarande på 2000-talet valde Malmö
högskola att kalla sin första kurs ”Att utvecklas som högskolelärare”.
Strategierna i uppbyggnadsarbetet har från 1970-talet på grund av den utbredda misstron
i hög grad valts för att åstadkomma attitydförändringar, som så småningom har fått
sådant genomslag att man kan tala om en kulturförändring.
63