Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet
Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet
Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ledningsgruppen för UPC. Det kom flera propåer om sammanslagning av de enheter<br />
<strong>som</strong> på olika sätt arbetade med IKT, men vi spjärnade emot. (Se vidare kapitel 15,<br />
avsnittet om datorstöd i utbildningen.)<br />
Samarbete med Malmö högskola<br />
Malmö högskola hade bildats 1998, delvis genom att delar av <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> bröts ut.<br />
Ledningen för Malmö högskola valde att vända sig till UPC för fortsatt samarbete kring<br />
den högskolepedagogiska utbildningen. Malmö högskola kom att bidra till basfinansieringen<br />
och fick så långt möjligt samma villkor i relation till UPC <strong>som</strong> områdena inom<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> hade, och en person från Malmö högskola adjungerades till UPC:s<br />
ledningsgrupp.<br />
En ”testkurs” för Malmö högskola genomfördes våren 2000, med deltagande representanter<br />
för Malmö högskolas områden, enligt samma modell <strong>som</strong> tidigare inom <strong>Lunds</strong><br />
<strong>universitet</strong> prövats för MN- och HT-områdena. Den första ordinarie kursen gavs under<br />
hösten 2000. Den har sedan följts av många kurser i samarbete med oss, samtidigt <strong>som</strong><br />
Malmö högskola också efterhand utvecklade kursmoduler med enbart egna kursledare.<br />
Förslag från SUHF:s arbetsgrupp<br />
I september 2000 avlämnade den av SUHF tillsatta arbetsgruppen sitt förslag<br />
”Högskolans lärare i 2000-talets kunskapssamhälle” (SUHF, 2000). Förslaget gick ut på<br />
remiss. Det fanns en lång rad goda förslag, men också mycket <strong>som</strong> gjorde oss klart<br />
oroade. Vi skrev ett omfattande remissyttrande. Våra betänkligheter gällde främst<br />
beräkningen av kurskostnaderna och svårigheterna att snabbt få fram tillräckligt kvalificerade<br />
kursledare.<br />
SUHF:s arbetsutskott valde en försiktig linje, och det hela utmynnade i ett uttalande<br />
<strong>som</strong> förbundsförsamlingen i mars 2001 beslutade ställa sig bakom (SUHF, 2001). I<br />
detta rekommenderade man ”att nyanställda lärare erbjuds lokalt utformade kurser om<br />
sammanlagt 10 poäng”, men man tog samtidigt avstånd från obligatorium och föreslog i<br />
stället att ledningarna aktivt skulle använda genomgången utbildning <strong>som</strong> merit vid<br />
lönesättningen.<br />
En del av arbetsgruppens tankar och förslag togs emellertid till vara i nästa utredning,<br />
<strong>som</strong> regeringen redan beslutat om i april 2000.<br />
En ny utredning – ”Pedagogisk förnyelse av den högre utbildningen”<br />
Den s.k. Franssonska utredningen initierades 2000, och kom att få syn<strong>ner</strong>ligen stor<br />
betydelse. Enmansutredare var Anders Fransson, rektor för högskolan i Borås, och<br />
sekreterare var Staffan Wahlén, <strong>som</strong> tidigare bl.a. arbetat <strong>som</strong> pedagogisk konsult vid<br />
Stockholms <strong>universitet</strong>. UPC bidrog med omfattande enkätsvar, medverkan i ett<br />
nationellt seminarium vid UPC i Lund, samtal och exempel.<br />
Utredningen utmynnade i betänkandet ”Nya villkor för lärandet i den högre utbildningen”<br />
(SOU 2001:13). Uppdraget var brett, och utredningen omfattar en lång rad<br />
58
Change language