2010:2 - SAU

More documents

Recommendations

Info

påträffades inom ett begränsat område. I närheten fanns också den kokgrop (A48872) som daterades till mesolitikum, tillsammans med ytterligare en kokgrop av samma karaktär (A48844). Brandgravarna daterades till övergången mellan senneolitikum och äldre bronsålder. Till samma period hör också två dateringar av material från stolphålsfyllningar samt en datering från bottenlagret i ett av grophusen. De äldsta dateringarna från järnåldern är från förromersk järnålder. De typologiska jämförelserna tyder på att huskonstruktionerna hör hemma i perioden mellan yngre bronsålder-förromersk järnålder och folkvandringstid. Ugnarna daterades till vendeltid-vikingatid. Dateringarna från ugnarna och brandgravarna var sinsemellan samstämmiga och periodmässigt rimliga. Några av husens dateringar var mer problematiska. Fyra av kolproverna och fem av proverna från förkolnade sädeskorn som samlades in från stolphål i hus fick dateringar i historisk tid. Detta kan bero på inblandning av sentida material i stolphålsfyllningen; något som verkar sannolikt med tanke på att marken inom UO brukats fram till nutid. Några av husen fick dateringar i senneolitikum och mesolitikum vilket tyder på att även äldre material har blandats in i stolphålsfyllningen. Dessa äldre dateringar har gjorts på kol. Ett större frågetecken får sättas efter det prov från skalkorn som daterades till mesolitikum, 6230-6020 BC. Även om det finns indikationer på att odling har förekommit redan under senmesolitikum (Welinder 2009:171) förefaller dateringen från Västra Via inte särskilt sannolik. Det är värt att notera att inga av de övriga dateringarna från sädeskorn är äldre än förromersk järnålder. Det är förstås möjligt att området varit odlat även under sten- eller bronsålder, men det finns inga tecken på det i det analyserade materialet. Förekomsten av syllstenshusen och odlingslämningarna tyder istället på att Västra Via bebotts och brukats kontinuerligt från järnåldern och in i historisk tid. Till detta kan läggas uppgifterna från de skriftliga källorna och spridningen av fynd från historisk tid som rödgods och hästskosöm. Boplatslägen med lång kontinuitet är ingen ovanlig företeelse och 14 C‐dateringar brukar i allmänhet inte vålla några större bekymmer. Insamling av kolprov från fyllningen i stolphål är ett vanligt förfarande då det är ganska ovanligt att finna rester av själva stolpen. Samma sak gäller prover från makrofossil där dateringarna oftast ger bra resultat trots att anläggningarna är belägna i nutida åkermark. I Västra Via förefaller markens genomsläpplighet ha gjort att anläggningarnas fyllning lätt kontaminerades av äldre och yngre material. Liknande svårigheter med 14 C‐dateringar av stolphål i hus förekom även inom andra närliggande lokaler (Granlund 2007; Stenbäck 2009). Sammantaget medförde detta att alla 14 C‐dateringar av husen betraktades med viss försiktighet och att det därför var viktigt att komplettera dateringarna med typologiska jämförelser. Makrofossilanalys Makrofossilprover insamlades i första hand från anläggningar som ingick i konstruktioner. Proverna togs från stolphål i huskonstruktioner för att påträffa förkolnade växtfrön. Syftet var att kunna diskutera rumslig organisation och funktion av husen. Några prover togs också från andra typer av anläggningar. Ett urval av proverna från anläggningarna floterades vid efterarbetet och vissa valdes ut för analys. Makrofossilerna har analyserats av Stefan Gustafsson, Oden Kulturinformation. Resultatet redovisas i Bilaga 4. Proverna från Västra Via innehöll förkolnade växtmakro fossil i form av säd och ogräs. Några prover innehöll även granbarr och fragment av hasselnötsskal. I vissa prover kunde även icke förkolnat växtmaterial ses, vilket troligen är recent och utgörs av frörester från senare tiders växtlighet. Ogräsresterna dominerades av svinmålla och måra. Förkolnade rester från sädeskorn påträffades i 17 av de 21 treskeppiga huskonstruktionerna. I tolv av husen fanns skalkorn (Hordeum vulgare) och i de övriga fem fanns obestämt korn eller endast fragment av korn. Tre anläggningar som var belägna i Lager 1 (gropen A47864, stolp hålet A48731 och kokgropen A48872) samt en ränna (A32211) norr om vägen, innehöll också skalkorn eller obestämt korn. Bröd/kubbvete (Triticum aestivocompactum) påträffades på ett enda ställe, i Grophus 1. Skalkorn var den vanligaste grödan i Mellansverige under järnåldern (Welinder 1998:379f). Målla (Chenopodium album) var vanlig på gödslade åkrar och fröna följde ofta med när säden skördades (Ekblom 2006:506). Resultatet från Västra Via stämmer därmed väl överens med odlingsmönstret hos andra mellan svenska järnåldersboplatser där skalkorn odlades på gödslade åkrar. Ett problem är att skalkorn från Västra Via även daterats till historisk tid. Detta medför att man inte kan dra några säkra slutsatser om funktionsindelning i husen utifrån fynden av sädeskorn. Elementanalyser För att kunna besvara frågorna kring aktiviteter på boplatsen och då framförallt järnhanteringsaktiviteterna, genomfördes elementanalyser. Analyserna utfördes av Björn Hjulström, Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet (se Bilaga 7). Antropogena lager med få eller inga fynd är svårundersökta och rutgrävning ger ofta begränsad information om vad som skett på platsen. Därför är det av stor vikt att behandla kulturlager som en artefakt som via geokemiska analyser kan ge mer information. Olika analysmetoder lämpar sig för olika frågeställningar men den vanligaste metoden har varit fosfatanalys. Fosfatanalys har dock endast begränsade möjligheter att besvara frågor om aktivitet. Analysen indikerar egentligen endast om det skett en anrikning av organiskt material på platsen 106 sau rapport <strong>2010</strong>:2
Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (2000); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] A41958,Hus 19 7700±65BP A29777,Hus 16 7260±55BP A48872,Kokgrop 7245±70BP A33912,Hus 13 3685±30BP A38762,Grophus 2 3621±37BP A9388,Hus 7 3590±45BP A54011,Grav 1 3575±75BP A40386,Grav 2 3470±105BP A40490, Grav 3 3345±70BP A31622, Grophus 1 2225±40BP A14797,Hus 18 2200±40BP A4245,Hus 6 2150±35BP A8867,Hus 8 2115±35BP A7374,Hus 12 2075±40BP A40840,Hus 17 1850±45BP A19640,Hus 3 1835±33BP A28064,Kokgrop 1780±35BP A22815,Hus 14 1690±40BP A30564,Hus 15 1615±40BP A40691,Hus 20 1510±40BP A31712,Hus 3 1500±35BP A11854,Hus 4 1485±35BP A32331,Hus 11 1440±35BP A43258,Hus 21 1405±40BP A38543,Grophus 1 1345±32BP A1706,Ugn 1310±30BP A29321,Ugn 1295±40BP A29270,Ugn 1295±35BP A29488,Ugn 1290±40BP A1111,Ugn 1260±35BP A1786,Ugn 1260±35BP A47716,Ugn 1190±35BP A21909,Grop 978±32BP A40038,Hus 10 960±35BP A48260, Hus15 620±35BP A30624,Hus 13 555±35BP A10733,Hus 1 405±25BP A14897,Hus 5 340±30BP A8451,Hus 2 275±45BP A12245,Hus 5 200±40BP 10000CalBC 8000CalBC 6000CalBC 4000CalBC 2000CalBC CalBC/CalAD 2000CalAD Calibrated date Figur 84. 14 C‐dateringar av anläggningar från Västra Via utförda av Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. Kalibreringar är gjorda med Oxcal v3.5. sau rapport <strong>2010</strong>:2 107
Page 1:
Västra Via vid vägen Boplatslämn
Page 4 and 5:
sau rapporter 2010:2 issn 1404-8493
Page 6 and 7:
1 2 3 4 5 14 6 7 8 13 9 19 12 21 22
Page 8 and 9:
Vintrosa socken, forts. RAÄ nr Kar
Page 10 and 11:
har digitaliserat ritningar. Fördj
Page 12 and 13:
Figur 7. Undersökningsområdet set
Page 14 and 15:
Vintrosa 109 Vintrosa 110 Vintrosa
Page 16 and 17:
fanns det även spår efter smide?
Page 18 and 19:
Figur 9. Undersökningsområdet fö
Page 20 and 21:
1451000 1451100 6569750 6569850 0 2
Page 22 and 23:
1451000 1451100 30380 30609 32358 4
Page 24 and 25:
1451000 1451100 26697 639 11794 118
Page 26 and 27:
småstenar. Fyllningen skulle kunna
Page 28 and 29:
40490 54011 40386 KÖRVÄG 58127 58
Page 30 and 31:
undersökta anläggningarna var hom
Page 32 and 33:
1 2 S Meter 1 N N 3 1 1 2 1. Gråbr
Page 34 and 35:
GL S N S N 1 GL 1 xx x S 1 GL 1 xx
Page 36 and 37:
1451000 1451100 12060 2275 37903 12
Page 38 and 39:
1451000 1451100 54897 42110 54953 3
Page 40 and 41:
Stenpackningen A32669 låg centralt
Page 42 and 43:
1451000 1451100 Hus 16 Hus 1 Hus 4
Page 44 and 45:
Hus 1 Objekt: Treskeppigt stolphus
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59: Hus 8 Objekt: Treskeppigt stolphus
Page 88 and 89: Grophus 1 (A31032) Objekt: Grophus
Page 90 and 91: Grophus 2 (A38762) Objekt: Grophus
Page 92 and 93: Figur 64. Grophus 1 sett från väs
Page 94 and 95: Syllstensgrund 1 (A100432) Objekt:
Page 96 and 97: Syllstensgrund 2 (A100434) Objekt:
Page 98 and 99: Figur 70. Syllstensgrund 1 från sy
Page 100 and 101: 1451000 1451100 Hägnad 8 Hägnad 1
Page 102 and 103: tillvaratogs från ugnen A1111, 2 k
Page 104 and 105: Bergart Fynden av bergart bestod av
Page 106 and 107: Anl nr Konstruktion Anl typ Provnr
Page 110 and 111: eller ej. Eftersom olika material i
Page 112 and 113: De hus som hade bevarade härdar h
Page 114 and 115: Figur 87. Hus 12 sett från norr. F
Page 116 and 117: Figur 88. Hus 13 sett från väster
Page 118 and 119: Var sak på sin plats Rumslig struk
Page 120 and 121: Gårdsläge N Gårdsläge V Gårdsl
Page 122 and 123: Gränser Varje landskap består av
Page 124 and 125: Hus Tomma ytor 0 100 m Figur 96. En
Page 126 and 127: Atmospheric data from Stuiver et al
Page 128 and 129: dateringar kommer man i stor utstr
Page 130 and 131: hade direktkontakt med marken, sås
Page 132 and 133: Två mindre uthus hör troligen til
Page 134 and 135: Hus 5 Hus 7 Fägata / fålla Betesm
Page 136 and 137: Vendeltida järnframställning i V
Page 138 and 139: Figur 107. Den förhistoriska järn
Page 140 and 141: påvisas, vilket dock inte innebär
Page 142 and 143: 1451000 6569750 0 10 20 m Anläggni
Page 144 and 145: intensivt utnyttjade yngre järnål
Page 146 and 147: Nidud blir naturligtvis förkrossad
Page 148 and 149: Dolda brandgravar från senneolitik
Page 150 and 151: Figur 113. Grav 2, profil (t v) och
Page 152 and 153: litgravar), ofta genom transformeri
Page 154 and 155: Anl typ Anl nr Hällkista Flatmarks
Page 156 and 157: Bränd lera, lerklining Förkolnade
Page 158 and 159:
156 sau rapport 2010:2 Figur 119. U
Page 160 and 161:
och äldre bronsålder sin utbredni
Page 162 and 163:
Referens Undersökt år Saknar uppg
Page 164 and 165:
Referens Undersökt år Saknar uppg
Page 166 and 167:
utbestämda meningar när det gäll
Page 168 and 169:
Utvärdering och vetenskaplig poten
Page 170 and 171:
samma period. Med hänsyn till huse
Page 172 and 173:
Att avgöra om den rumsliga lokalis
Page 174 and 175:
Summary In anticipation of the cons
Page 176 and 177:
Björhem, N. & Magnusson Staf, B.,
Page 178 and 179:
Guinard, M., 1998. Boplatsstruktur
Page 180 and 181:
Lundgren, U., 1998. Begravning, off
Page 182 and 183:
tid. Hus i Tiundaland under äldre
Page 184 and 185:
Anläggning Anläggningstyp Längd
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
F-nr Sakord Material Vikt (g) Antal
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
908 Avslagsfragment 909 Avslagsfrag
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Ruta Lagerdjup (m) Lager Fynd-nr No
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Bilaga 4. Makrofossilanalys Stefan
Page 270 and 271:
268 sau rapport 2010:2
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294 and 295:
Page 296 and 297:
Page 298 and 299:
Bilaga 5. Keramikanalys Ole Stilbor
Page 300 and 301:
45 40 N = 55 N = 228 g Figur 1. 35
Page 302 and 303:
Bilaga 6. Vedartsanalys Erik Daniel
Page 304 and 305:
Page 306 and 307:
Page 308 and 309:
Page 310 and 311:
Bilaga 7. Elementanalys Björn Hjul
Page 312 and 313:
Figur 1. 1. I kartan I kartan visas
Page 314 and 315:
# # #S #S # # # #S #S # #S #S #S #S
Page 316 and 317:
Figur 3. Träddiagram Figur 3. Figu
Page 318 and 319:
Tabell 4. I tabellen visas hur pass
Page 320 and 321:
Innehållsförteckning SAMMANFATTNI
Page 322 and 323:
Inledning På uppdrag av Anna Onste
Page 324 and 325:
kan storleken variera från allt fr
Page 326 and 327:
Fyndnr. Anläggning Sakord Vikt (g)
Page 328 and 329:
Tabell 2. Totalkemiska analyser fö
Page 330 and 331:
F128 (A29488) Beskrivning: Strängf
Page 332 and 333:
indikera att material av ben varit
Page 334 and 335:
Metallografi och petrografi: Det un
Page 336 and 337:
hjälper till att få en förståel
Page 338 and 339:
mörkfärgning fanns en antydan til
Page 340 and 341:
Malmtyp och malmkälla I samband me
Page 342 and 343:
efter en blästugn, ett slaggområd
Page 344 and 345:
Litteratur Andersson, D., Grandin,
Page 346 and 347:
Figur 2. Bilder av en del av det un
Page 348 and 349:
Figur 2. forts. F128 (A29488) i tv
Page 350 and 351:
Figur 2. forts. F13 från A1111. Or
Page 352 and 353:
Bilaga 9. Osteologisk analys Emma S
Page 354 and 355:
Metod Den osteologiska analysen av
Page 356 and 357:
OB BB E Totalt Anl nr Ruta Anl typ
Page 358 and 359:
Art Kroppsdel Benslag/Tand Antal Vi
Page 360 and 361:
Referenser Arcini, C. 1999. Health
Page 362 and 363:
Fnr Anl nr F.enhet BB/ OB/E Art Kro
Page 364 and 365:
Bilaga 10. Utdrag ur rapporten frå
Page 366 and 367:
Grönstensmaterialet från Västra
Page 368 and 369:
sen Skumparberget 2 i Närke (Sunds
Page 370:
Inför byggandet av en ny vägsträ
show all

2010:2 - SAU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?