21.04.2015 Views

2010:2 - SAU

2010:2 - SAU

2010:2 - SAU

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

påvisas, vilket dock inte innebär att vattendraget aldrig har<br />

innehållit sådan. Slaggerna är homogena, vilket antyder att<br />

råvaran har hämtats från en och samma källa (Willim et al<br />

2006:21). Var denna har funnits är i nuläget inte klart.<br />

Kolning bör under den aktuella perioden ha skett i grop<br />

(jfr Hennius et al 2005:58f). En anläggning som tolkats höra<br />

samman med kolning var belägen ca 100 meter öster om<br />

ugnskomplexet. För att se om man kunde få ytterligare ett led<br />

i järnframställningsprocessen belagt 14 C‐daterades anläggningen.<br />

Den befanns dock vara något yngre än ugnarna.<br />

Dateringen 990–1160 visar på mellersta vikingatid‐tidig<br />

medeltid. Detta indikerar att järnframställningen på platsen<br />

kan ha haft kontinuitet ytterligare flera århundraden. Dessutom<br />

påträffades fynd av masugnsjärn vid bäcken. Men vi<br />

kan alltså inte inom ramen för föreliggande undersökning<br />

fastställa varifrån kol och malm till den expansion av järnhanteringen<br />

som sker under vendeltid hämtats.<br />

Dateringar<br />

Ingen av de här diskuterade anläggningarna innehöll<br />

några arkeologiskt daterbara fynd. I gengäld gick det<br />

bra att få lämpligt material för 14 C‐datering. Grophusen<br />

i Västra Via uppvisar skiftande ålder. Grophus 1 (A38543)<br />

har daterats till äldre förromersk järnålder och vendeltid<br />

(fig. 108). Det senare provet är utfört på kol från själva pinnen,<br />

medan det som givit den äldre dateringen är gjort på<br />

kol som tagits ur makroprov från pinnhålet. Som diskuterats<br />

av Elisabet Pettersson (se kap. Analyser) har detta<br />

förfarande generellt givit ganska spridda och oprecisa tidfästelser<br />

i Västra Via. Rimligen bör den vendeltida dateringen,<br />

där en av grophusets konstruktionsdetaljer har<br />

daterats, vara ”bättre”. Det är alltså möjligt att Grophus 1<br />

kan höra till ugnskomplexet.<br />

Bottenlagret i Grophus 2 dateras till senneolitikum‐äldre<br />

bronsålder. Så tidiga grophus förekommer i Sydskandi‐<br />

Anl nr Konstruktion Material Datering, kalibrerat<br />

(2 sigma)<br />

Period<br />

Kommentar<br />

38543 Grophus 1 Pinnhål 630-720 AD, 740-770 AD Vendeltid Kol från pinnen<br />

31622 Grophus 1 Pinnhål 390-200 BC Äldre förromersk jäå<br />

38762 Grophus 2 Bottenlager<br />

2130-2080 BC,<br />

2050-1880 BC<br />

Senneolitikum – Äldre brå<br />

1111 Ugn Grankvist 660-870 AD Vendel- vikingatid Avsides belägen i förhållande<br />

till ugnskomplexet<br />

1706 Ugn Hassel 650-780 AD Vendel- vikingatid<br />

1786 Ugn Hassel 680-870 AD Vendel- vikingatid<br />

29270 Ugn Ask 650-780 AD Vendel- vikingatid<br />

29488 Ugn Grankvist 650-820 AD, 840-860 AD Vendel- vikingatid<br />

47716 Ugn Gran 710-750 AD, 760-900 AD,<br />

910-970 AD<br />

Vendel- vikingatid<br />

Figur 108. Sammanställning av 14 C‐dateringarna från konstruktioner som<br />

kan tillhöra järnframställningskomplexet.<br />

Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (2000); cub r:4 sd:12 prob usp[chron]<br />

Sum Järnframställning<br />

68.2% probability<br />

660AD (68.2%) 780AD<br />

95.4% probability<br />

650AD (95.4%) 890AD<br />

Relative probability<br />

0.8<br />

0.6<br />

0.4<br />

0.2<br />

0.0<br />

Figur 109. Graf över 14 C‐dateringarna<br />

från ugnarna och Grophus 1.<br />

400AD 500AD 600AD 700AD 800AD 900AD 1000AD 1100AD<br />

Calendar date<br />

138 sau rapport <strong>2010</strong>:2

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!