2010:2 - SAU

More documents

Recommendations

Info

Vintrosa 109 Vintrosa 110 Vintrosa 112 Vintrosa 111 Vintrosa 89:1 Vintrosa 114 Vintrosa 46 Vintrosa 129 osa 138 Vintrosa 84:1 Vintrosa 83:1 Vintrosa 100:1 Vintrosa 107:1 Vintrosa 72:1 Vintrosa 102:1 Vintrosa 88:1 Vintrosa 103 Vintrosa 84:2 Vintrosa 140 Vintrosa 61:1 Vintrosa 92:1 Vintrosa 120 Vintrosa 91:1 Vintrosa 103:1 Vintrosa 101:1 Vintrosa 90:1 Vintrosa 117 Vintrosa Vintrosa 118 119 Vintrosa 113 Vintrosa 86:1 10227001080001 Vintrosa 69:1 Vintrosa 85:1 Vintrosa 87:1 Vi 0 200 400 m Figur 8. Registrerade fornlämningar i undersökningsområdets närhet. Utdrag ur det digitala fornlämningsregistret applicerat på utsnitt ur Fastighetskartan ©Lantmäteriet. Medgivande MS2007/04080. Skala 1:7000. Digital bearbetning Susanna Eklund, SAU. Utredning och förundersökning Den aktuella vägsträckningen har utretts i två etapper av Riksantikvarieämbetet UV Mitt och UV Bergslagen. Utredningarna resulterade i ett antal nya fornlämningar, däribland RAÄ 84:1‐2 (Annuswer 1998; Pettersson 2003). Vid den särskilda arkeologiska utredningen av det område som är aktuellt i denna rapport, framkom lämningar av en förhistorisk boplats i form av härdar, gropar, stolphål och kulturlager. En av härdarna daterades till äldre järnålder. I ett av schakten påträffades slagg från järnframställning med blästbruk. Det framkom också indikationer i form av stolphål på den sydöstra sidan om banvallen som tyder på att den förhistoriska boplatsen sträckte sig ner mot den medeltida bytomten (Pettersson 2003). Omedelbart norr om UO låg RAÄ 89, ett skogbevuxet område med odlingslämningar. Vid förundersökningen och slutundersökningen påträffades röjningsrösen och lämningar av åkertegar. Röjningsrösena hade ett stort tidsdjup och kunde dateras från yngre järnålder fram till historisk tid. Inga spår av förhistorisk bebyggelse framkom inom den undersökta ytan (Forsman 2005; Lindman 2006). Det är därför sannolikt att boplatsen inte sträcker sig norr om den yta som berördes av slutundersökningen. Förundersökningen av RAÄ 84:1‐2 utfördes av SAU under hösten 2004. Då framkom förhistoriska lämningar inom hela den undersökta ytan och fornlämningen kunde avgränsas endast mot söder. I övriga riktningar tycktes den sträcka sig utanför UO. De undersökta anläggningarna var huvudsakligen av boplatskaraktär och bestod av stolphål, härdar, kokgropar, gropar och kulturlager. 12 sau rapport 2010:2
Dessutom framkom två järnframställningsugnar tillsammans med rikliga slaggförekomster vilka var koncentrerade till den sydvästra delen av UO. Dateringen av en grop gav resultatet yngre bronsålder‐förromersk järnålder, medan en av härdarna daterades till vendeltid‐vikingatid. Ett stolphål under banvallen visade sig vara från modernare tid. Fyndmaterialet bestod främst av slagg, ugnsfragment, keramik och järnföremål. Förekomsten av avslag och kärnor av kvarts tydde på att platsen utnyttjats redan under stenåldern (Groop 2005) Undersökningen Målsättning och frågeställningar Inför slutundersökningen formulerades en rad frågeställningar som avsågs att besvaras genom undersökningen. UO undersöktes, dokumenterades och tolkades utifrån dessa frågeställningar. Under arbetets gång kom vissa av frågeställningarna att revideras beroende på hur undersökningen fortskred. Vissa omprioriteringar kom också att ske i samråd med Länsstyrelsen. Boplatsens omfattning och organisation Det övergripande syftet med undersökningen var att bidra till den allmänna kunskapsuppbyggnaden inom arkeologin i Örebro län. Undersökningen skulle i första hand fastslå fornlämningens typ och omfattning. Då resultaten från förundersökningen tydde på att lokalen i första hand innehöll boplatslämningar, kom frågeställningarna till största delen att beröra bebyggelsestruktur. En viktig målsättning var att lokalisera och fastställa huskonstruktioner. Slutundersökningen av RAÄ 84:1‐2 innebar en möjlighet att undersöka en stor sammanhängande boplatsyta. Liknande undersökningar har gjorts runt om i Sverige och har bidragit till förståelsen av förhistorisk boplatsorganisation. Som exempel kan nämnas Kyrsta i Uppland och Västra Skälby i Västmanland. Nu gavs denna möjlighet även i Örebro län. När man undersöker ett stort sammanhängande område finns bra förutsättningar för att den förhistoriska boplatsstrukturens komplexitet ska framträda tydligare. Detta ger möjlighet att studera platsen utifrån både ett kontextuellt och tidsmässigt perspektiv. Flera arkeologiska undersökningar av järnåldersboplatser har skett under de senaste åren i regionen men utan att någon större mängd förhistoriska hus har påträffats. Vid den aktuella slutundersökningen förväntades att den rådande bilden skulle komma att förändras eftersom förundersökningen hade påvisat en riklig förekomst av boplatslämningar inom området. Ett annat syfte var att klargöra strukturella och funktionella faktorer inom undersökningsområdet. De enskilda gårdarnas rumsliga struktur och ekonomi skulle studeras utifrån eventuella hägnader och relationen mellan husen, samt utbredningen av olika anläggningstyper och fynden i dessa. De hus som påträffades vid slutundersökningen skulle studeras utifrån den rådande grundforskning som utförts i ämnet (Göthberg 2000). Tyngdpunkten i tolkningarna skulle läggas på konstruktionstyper och rumslig struktur. Husens utformning samt de naturvetenskapliga analyserna, främst makrofossilanalys, skulle ligga till grund för tolkningarna. Frågeställningarna som berörde boplatsens omfattning och organisation var: • att fastslå typ och omfattning av fornlämningen • att lokalisera och fastställa eventuella huskonstruktioner och att avgöra hur många hus det fanns • att fastställa rumsindelning i enskilda hus • att fastställa när järnåldersbebyggelsen etablerades i området • att fastställa bebyggelselämningarnas ålder och den relativa kronologin mellan dem • att redovisa bebyggelsens organisation • att undersöka om det fanns flera samtida gårdar inom undersökningsområdet och i så fall vilka skillnader som fanns mellan dem • att studera de enskilda gårdarnas rumsliga struktur och ekonomi • att försöka finna rester från hägnader • att försöka se om lämningarna ingick i ett större boplatskomplex • att studera platsen utifrån både det kontextuella och tidsmässiga perspektivet • att fastslå boplatsens faunaekonomi • att fastslå förhållandet mellan tamboskap och jaktvilt • att avgöra om det går att urskilja säsongsmässig jakt • att undersöka om det bedrivits rituella aktiviteter • att avgöra vilka djurarter och benslag som har deponerats i förmodade rituella kontexter på boplatsen • att avgöra om det förekommer skillnader mellan de djurarter och benslag som finns på boplatsen och de som deponerats i förmodade rituella katt studera eventuella rumsliga indelningar utifrån det osteologiska materialet • att utifrån benmaterialet försöka urskilja olika aktivitetsytor Förhållandet mellan boplats och järnhantering Vid förundersökningen framkom rester efter järnhantering på undersökningsytan i form av ugnar och slagg. Det var av största vikt att vid slutundersökningen avgöra vilka moment av järnhanteringsprocessen som utförts på platsen. Har det främst bedrivits järnframställning eller sau rapport 2010:2 13
Page 1: Västra Via vid vägen Boplatslämn
Page 4 and 5: sau rapporter 2010:2 issn 1404-8493
Page 6 and 7: 1 2 3 4 5 14 6 7 8 13 9 19 12 21 22
Page 8 and 9: Vintrosa socken, forts. RAÄ nr Kar
Page 10 and 11: har digitaliserat ritningar. Fördj
Page 12 and 13: Figur 7. Undersökningsområdet set
Page 16 and 17: fanns det även spår efter smide?
Page 18 and 19: Figur 9. Undersökningsområdet fö
Page 20 and 21: 1451000 1451100 6569750 6569850 0 2
Page 22 and 23: 1451000 1451100 30380 30609 32358 4
Page 24 and 25: 1451000 1451100 26697 639 11794 118
Page 26 and 27: småstenar. Fyllningen skulle kunna
Page 28 and 29: 40490 54011 40386 KÖRVÄG 58127 58
Page 30 and 31: undersökta anläggningarna var hom
Page 32 and 33: 1 2 S Meter 1 N N 3 1 1 2 1. Gråbr
Page 34 and 35: GL S N S N 1 GL 1 xx x S 1 GL 1 xx
Page 36 and 37: 1451000 1451100 12060 2275 37903 12
Page 38 and 39: 1451000 1451100 54897 42110 54953 3
Page 40 and 41: Stenpackningen A32669 låg centralt
Page 42 and 43: 1451000 1451100 Hus 16 Hus 1 Hus 4
Page 44 and 45: Hus 1 Objekt: Treskeppigt stolphus
Page 64 and 65:
Hus 11 Objekt: Treskeppigt stolphus
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Grophus 1 (A31032) Objekt: Grophus
Page 90 and 91:
Grophus 2 (A38762) Objekt: Grophus
Page 92 and 93:
Figur 64. Grophus 1 sett från väs
Page 94 and 95:
Syllstensgrund 1 (A100432) Objekt:
Page 96 and 97:
Syllstensgrund 2 (A100434) Objekt:
Page 98 and 99:
Figur 70. Syllstensgrund 1 från sy
Page 100 and 101:
1451000 1451100 Hägnad 8 Hägnad 1
Page 102 and 103:
tillvaratogs från ugnen A1111, 2 k
Page 104 and 105:
Bergart Fynden av bergart bestod av
Page 106 and 107:
Anl nr Konstruktion Anl typ Provnr
Page 108 and 109:
påträffades inom ett begränsat o
Page 110 and 111:
eller ej. Eftersom olika material i
Page 112 and 113:
De hus som hade bevarade härdar h
Page 114 and 115:
Figur 87. Hus 12 sett från norr. F
Page 116 and 117:
Figur 88. Hus 13 sett från väster
Page 118 and 119:
Var sak på sin plats Rumslig struk
Page 120 and 121:
Gårdsläge N Gårdsläge V Gårdsl
Page 122 and 123:
Gränser Varje landskap består av
Page 124 and 125:
Hus Tomma ytor 0 100 m Figur 96. En
Page 126 and 127:
Atmospheric data from Stuiver et al
Page 128 and 129:
dateringar kommer man i stor utstr
Page 130 and 131:
hade direktkontakt med marken, sås
Page 132 and 133:
Två mindre uthus hör troligen til
Page 134 and 135:
Hus 5 Hus 7 Fägata / fålla Betesm
Page 136 and 137:
Vendeltida järnframställning i V
Page 138 and 139:
Figur 107. Den förhistoriska järn
Page 140 and 141:
påvisas, vilket dock inte innebär
Page 142 and 143:
1451000 6569750 0 10 20 m Anläggni
Page 144 and 145:
intensivt utnyttjade yngre järnål
Page 146 and 147:
Nidud blir naturligtvis förkrossad
Page 148 and 149:
Dolda brandgravar från senneolitik
Page 150 and 151:
Figur 113. Grav 2, profil (t v) och
Page 152 and 153:
litgravar), ofta genom transformeri
Page 154 and 155:
Anl typ Anl nr Hällkista Flatmarks
Page 156 and 157:
Bränd lera, lerklining Förkolnade
Page 158 and 159:
156 sau rapport 2010:2 Figur 119. U
Page 160 and 161:
och äldre bronsålder sin utbredni
Page 162 and 163:
Referens Undersökt år Saknar uppg
Page 164 and 165:
Referens Undersökt år Saknar uppg
Page 166 and 167:
utbestämda meningar när det gäll
Page 168 and 169:
Utvärdering och vetenskaplig poten
Page 170 and 171:
samma period. Med hänsyn till huse
Page 172 and 173:
Att avgöra om den rumsliga lokalis
Page 174 and 175:
Summary In anticipation of the cons
Page 176 and 177:
Björhem, N. & Magnusson Staf, B.,
Page 178 and 179:
Guinard, M., 1998. Boplatsstruktur
Page 180 and 181:
Lundgren, U., 1998. Begravning, off
Page 182 and 183:
tid. Hus i Tiundaland under äldre
Page 184 and 185:
Anläggning Anläggningstyp Längd
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
F-nr Sakord Material Vikt (g) Antal
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
908 Avslagsfragment 909 Avslagsfrag
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Ruta Lagerdjup (m) Lager Fynd-nr No
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Bilaga 4. Makrofossilanalys Stefan
Page 270 and 271:
268 sau rapport 2010:2
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294 and 295:
Page 296 and 297:
Page 298 and 299:
Bilaga 5. Keramikanalys Ole Stilbor
Page 300 and 301:
45 40 N = 55 N = 228 g Figur 1. 35
Page 302 and 303:
Bilaga 6. Vedartsanalys Erik Daniel
Page 304 and 305:
Page 306 and 307:
Page 308 and 309:
Page 310 and 311:
Bilaga 7. Elementanalys Björn Hjul
Page 312 and 313:
Figur 1. 1. I kartan I kartan visas
Page 314 and 315:
# # #S #S # # # #S #S # #S #S #S #S
Page 316 and 317:
Figur 3. Träddiagram Figur 3. Figu
Page 318 and 319:
Tabell 4. I tabellen visas hur pass
Page 320 and 321:
Innehållsförteckning SAMMANFATTNI
Page 322 and 323:
Inledning På uppdrag av Anna Onste
Page 324 and 325:
kan storleken variera från allt fr
Page 326 and 327:
Fyndnr. Anläggning Sakord Vikt (g)
Page 328 and 329:
Tabell 2. Totalkemiska analyser fö
Page 330 and 331:
F128 (A29488) Beskrivning: Strängf
Page 332 and 333:
indikera att material av ben varit
Page 334 and 335:
Metallografi och petrografi: Det un
Page 336 and 337:
hjälper till att få en förståel
Page 338 and 339:
mörkfärgning fanns en antydan til
Page 340 and 341:
Malmtyp och malmkälla I samband me
Page 342 and 343:
efter en blästugn, ett slaggområd
Page 344 and 345:
Litteratur Andersson, D., Grandin,
Page 346 and 347:
Figur 2. Bilder av en del av det un
Page 348 and 349:
Figur 2. forts. F128 (A29488) i tv
Page 350 and 351:
Figur 2. forts. F13 från A1111. Or
Page 352 and 353:
Bilaga 9. Osteologisk analys Emma S
Page 354 and 355:
Metod Den osteologiska analysen av
Page 356 and 357:
OB BB E Totalt Anl nr Ruta Anl typ
Page 358 and 359:
Art Kroppsdel Benslag/Tand Antal Vi
Page 360 and 361:
Referenser Arcini, C. 1999. Health
Page 362 and 363:
Fnr Anl nr F.enhet BB/ OB/E Art Kro
Page 364 and 365:
Bilaga 10. Utdrag ur rapporten frå
Page 366 and 367:
Grönstensmaterialet från Västra
Page 368 and 369:
sen Skumparberget 2 i Närke (Sunds
Page 370:
Inför byggandet av en ny vägsträ
show all

2010:2 - SAU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?