You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Utvärdering och vetenskaplig<br />
potential<br />
Dateringarna av material från husens stolphålsfyllningar<br />
gav mycket skiftande resultat. Detta har satts i samband<br />
med markens genomsläpplighet och den benägenhet<br />
för översvämningar som kunde iakttas vid förundersökningen<br />
av UO och intilliggande lokaler. Ett sätt att undgå<br />
detta problem kan vara att i första hand datera kol från<br />
härdar eller gropar som kan relateras till huskonstruktioner.<br />
Under rapportarbetet var det nödvändigt att helt<br />
frångå 14 C‐dateringarna och istället göra en typologisk<br />
datering av samtliga treskeppiga hus. Det är värt att notera<br />
att det vid tidigare undersökningar av stora boplatser i<br />
samband med E4-projektet inte har förekommit den här<br />
typen av varierande dateringar. Dessa undersökningar<br />
har genomförts i styv lera istället för morän.<br />
En av frågeställningarna från undersökningsplanen<br />
berörde användandet av benkol vid härdning av järn. Vid<br />
undersökningen påträffades inga ben i ugnskontexterna,<br />
men det är möjligt att små ben skulle ha upptäckts om<br />
innehållet från ugnarna hade sållats. Även smidesrester<br />
som glödskal skulle kunna ha upptäckts med hjälp av sållning.<br />
En mindre mängd fyllning från en av ugnarna sållades<br />
under efterarbetet men utan att några ben framkom.<br />
Inför framtida undersökningar bör man rutinmässigt ta<br />
sållning av ugnar och ässjor med i beräkningen.<br />
De arkeologiska undersökningarna i samband med<br />
omläggningen av E18 har medfört en avsevärd ökning av<br />
antalet kända järnåldersboplatser inom Örebro län. De talrika<br />
huskonstruktioner som påträffades i Västra Via och<br />
övriga undersökta lokaler utgör ett stort tillskott till de tidigare<br />
kända bebyggelselämningarna i regionen. Därigenom<br />
finns mycket goda förutsättningar för att kunna studera<br />
gårdsstrukturer, bosättningskontinuitet, bebyggelsestrukturer,<br />
ekonomi och hantverk både lokalt och regionalt.<br />
Möjligheten att studera den lokala typologiska utvecklingen<br />
framför allt hos järnåldersbebyggelsen har ökat<br />
avsevärt. Undersökningen i Västra Via omfattade en relativt<br />
stor yta vilket gav en ökad möjlighet att på det lokala<br />
planet klarlägga bebyggelsens struktur och förändring i ett<br />
tidsmässigt längre perspektiv. Detta bör därför vara ett prioriterat<br />
område inför framtida undersökningar.<br />
Även vad beträffar järnhantering finns goda möjligheter<br />
att göra jämförande studier med tidigare framkomna<br />
lämningar. Järnframställningen i Västra Via har skett på<br />
en avgränsad yta inom boplatsen och inom en begränsad<br />
tidsrymd vilket kan sättas i samband med bebyggelseutvecklingen<br />
på platsen. Frågor om hur och var järnhanteringens<br />
olika produktionssteg bedrevs bör belysas<br />
ytterligare. En annan fråga är i vilka miljöer man valde att<br />
bedriva järnframställning. Den omfattande järnframställningen<br />
med avancerad teknologi som bedrivits i Västra<br />
Via var inte samtida med bebyggelselämningarna på platsen.<br />
Detta väcker nya frågor om ägande, råvaror, arbetskraft<br />
och export av slutprodukten.<br />
Inom boplatsen påträffades tre brandgravar från övergången<br />
mellan neolitikum och bronsålder. Tidigare var<br />
endast skelettbegravningar i hällkistor kända i Närke från<br />
denna tidsperiod. Brandgravarna var i ytan förvillande<br />
lika stenskodda stolphål. Deras anspråkslösa utformning<br />
gör det extra viktigt att vid framtida undersökningar vara<br />
uppmärksam på detta hittills dolda gravskick. Det förhållandevis<br />
låga antalet begravningar i hällkistor från den<br />
aktuella tidsperioden i Närke tyder på att antalet brandgravar<br />
bör vara betydligt mera utbrett.<br />
Måluppfyllelse<br />
Undersökningens mål och frågeställningar enligt undersökningsplanen<br />
och Länsstyrelsens beslut framgår av<br />
kapitlet ”Målsättning och frågeställningar” inledningsvis<br />
i rapporten. De förhistoriska lämningarna i Västra Via har<br />
undersökts, dokumenterats och tolkats utifrån de frågeställningar<br />
som redovisas där. I detta avsnitt redovisas<br />
frågeställningarna från undersökningsplanen och därefter<br />
följer en sammanställning av de uppnådda resultaten.<br />
Redovisningen har delats upp i två delar. Den första<br />
behandlar de boplatsrelaterade frågeställningarna och<br />
den andra behandlar frågeställningar som rör förhållandet<br />
mellan boplats och järnhantering.<br />
Boplatsens omfattning och organisation<br />
De frågeställningar som uppställdes inför slutundersökningen<br />
var:<br />
• att fastslå typ och omfattning av fornlämningen<br />
• att lokalisera och fastställa eventuella huskonstruktioner<br />
och att avgöra hur många hus det fanns<br />
• att fastställa rumsindelning i enskilda hus<br />
• att fastställa när järnåldersbebyggelsen etablerades i<br />
området<br />
• att fastställa bebyggelselämningarnas ålder och den<br />
relativa kronologin mellan dem<br />
• att redovisa bebyggelsens organisation<br />
• att undersöka om det fanns flera samtida gårdar inom<br />
undersökningsområdet och i så fall vilka skillnader<br />
som fanns mellan dem<br />
• att studera de enskilda gårdarnas rumsliga struktur och<br />
dess ekonomatt försöka finna rester från hägnader<br />
• att försöka se om lämningarna ingått i ett större boplatskomplex<br />
• att studera platsen utifrån både det kontextuella och<br />
tidsmässiga perspektivet<br />
• att fastslå boplatsens faunaekonomi<br />
• att fastslå förhållandet mellan tamboskap och jaktvilt<br />
166 sau rapport <strong>2010</strong>:2
Change language