21.04.2015 Views

2010:2 - SAU

2010:2 - SAU

2010:2 - SAU

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Att avgöra vilka djurarter och benslag som har deponerats<br />

i förmodade rituella kontexter på boplatsen<br />

Inga rituella kontexter framkom.<br />

Att avgöra om det förekommer skillnader mellan de<br />

djurarter och benslag som finns på boplatsen och de som<br />

deponerats i förmodade rituella kontexter<br />

Inga spår av rituell verksamhet har kunnat identifieras<br />

inom UO.<br />

Att studera eventuella rumsliga indelningar utifrån<br />

det osteologiska materialet<br />

I endast två av husen påträffades ben till en sammanlagd<br />

vikt av 0,8 g varför denna frågeställning inte går att<br />

besvara.<br />

Att avgöra om det förekom järnframställning och smide<br />

Lämningar efter sju blästugnar påträffades, varav sex<br />

stycken daterades till vendeltid-tidig vikingatid och en<br />

(A47716) daterades till vikingatid. Ugnarna var av typen<br />

schaktugnar. Andra anläggningar som kan ha tillhört järnframställningen<br />

var ett grophus som låg invid ugnarna,<br />

samt två eventuella smidesgropar. De fynd som kunde<br />

relateras till järnhanteringen bestod av slagg från ugnarna<br />

och bränd lera från ugnsväggar och grophus. Dessa material<br />

fanns utspridda i kulturlagret som omgav ugnsområdet.<br />

Även några fynd av malm påträffades i ett par av<br />

ugnarna. Primärsmide skedde vanligtvis i samband med<br />

järnframställningen, medan sekundärsmide ägde rum<br />

i anslutning till boplatserna. Inom UO har inga spår av<br />

sekundärsmide påträffats.<br />

Att utifrån benmaterialet försöka urskilja<br />

olika aktivitetsytor<br />

Eftersom benmaterialet från boplatsen bestod av endast<br />

150 g kunde inte denna frågeställning besvaras.<br />

Förhållandet mellan boplats och<br />

järnhantering<br />

De frågeställningar som berörde förhållandet mellan<br />

boplats och järnhantering var:<br />

• att avgöra om det förekom järnframställning och smide<br />

• att fastställa järnhanteringens karaktär och omfattning<br />

• att fastställa om det enbart fanns spår efter primärsmide<br />

eller om man även har bedrivit sekundärsmide på<br />

lokalen<br />

• att fastställa i vilken omfattning man har arbetat med<br />

smide och/eller järnframställning<br />

• att undersöka om det går att påvisa att benkol använts<br />

vid härdning av järn<br />

• att avgöra om den rumsliga lokaliseringen av järnframställningen<br />

var ett resultat av funktionella eller sociala<br />

faktorer, eller om det kan finnas andra tänkbara förklaringsmodeller<br />

• att fastställa om järnframställningen på undersökningsområdet<br />

var till för husbehov eller om man även<br />

producerade för handel<br />

• att studera om dessa hantverksaktiviteter varit vanligt<br />

förekommande vid järnåldersboplatser<br />

• att undersöka om det finns arkeologiska argument för<br />

ägogränser och markrättigheter genom att systematiskt<br />

söka efter och dokumentera hus, stängsel och platser<br />

för järnframställning<br />

• att utifrån hus, ugnsbottnar, stängsel och andra fysiska<br />

avgränsningar fastställa om de kan ge social mening åt<br />

järnhanteringen på platsen<br />

Att fastställa järnhanteringens karaktär och omfattning<br />

Verksamheten var specialiserad på järnframställning<br />

och tillverkning av smidbart järn. Järnframställningsprocessen<br />

hade en hög verkningsgrad då slaggen innehöll<br />

mycket lite järn. Analyser av järnet visade att både mjukt<br />

järn och kolstål framställdes. Framställningen av kolstål<br />

skedde redan under reduktionsprocessen i ugnen, något<br />

som inte är vanligt bland tidigare analyserade material.<br />

Järnproducenterna i Västra Via hade goda kunskaper om<br />

järnframställningsprocessen och de kunde framställa järn<br />

av olika kvaliteter. Det förhållandevis stora antalet ugnar<br />

tyder på att järnproduktionen tidvis kan ha varit omfattande,<br />

i synnerhet om varje ugn användes flera gånger.<br />

Dock har det inte gått att fastställa ifall det fanns flera<br />

ugnar i bruk vid samma tidpunkt.<br />

Att fastställa om det enbart fanns spår efter primärsmide<br />

eller om man även bedrivit sekundärsmide på lokalen<br />

Primärsmide ägde rum på platsen. Däremot kunde inga<br />

spår av sekundärsmide påvisas.<br />

Att fastställa i vilken omfattning man har arbetat med<br />

smide och/eller järnframställning<br />

Den ovanligt stora koncentrationen av ugnar under en<br />

begränsad tidsperiod indikerar att en specialiserad järntillverkning<br />

skedde och att produktionen kan ha varit<br />

omfattande. Åtminstone en ugn (A28488) visar tecken<br />

på att ha använts fler än en gång, och det är troligt att<br />

de andra också återanvändes. Primärsmidet renade det<br />

framställda järnet från slagg och detta skedde vanligtvis i<br />

anslutning till själva reduktionsprocessen. Omfattningen<br />

av primärsmidet hörde på så sätt samman med omfattningen<br />

av järnframställningen.<br />

Att undersöka om det går att påvisa att benkol använts<br />

vid härdning av järn<br />

Det har inte gått att påvisa att benkol användes för härdning.<br />

sau rapport <strong>2010</strong>:2 169

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!