2010:2 - SAU

More documents

Recommendations

Info

1451000 6569750 0 10 20 m Anläggning Ugn Kulturlager Figur 110. Översiktsplan: koncentrationen av järnframställningsugnar och grophusen med den avsides belägna A1111. Digital bearbetning: Susanna Eklund, SAU. 140 sau rapport 2010:2
Benkol Terje Gansum har genom försök i samarbete med en smed visat att det är möjligt att använda kol gjort på ben i härdningsprocessen. Metoden är väl belagt i historisk tid. Syftet är att tillsätta fosfor vilket gör järnet segare trots att det är hårt (Andersson et al 2000:12; Gansum 2004:42ff). Vid utgrävningarna av ugnarna påträffades inga ben. För att ytterligare undersöka om det fanns indikationer på att benkol använts vattensållades delar av fyllning och bottenlager (sammanlagt ungefär tre liter) i A1111, den ugn där slagg från tillverkning av kolstål påträffats. Ett 2 mm-såll användes och de kvarvarande resterna kontrollerades av en osteolog. Inga benfragment framkom vid denna process. I sitt försök har Gansum (2004:43) krossat benen till pulver, vilket inte kan påträffas vid en okulär besiktning av det slag vi gjort. I det arkeologiska exempel han lyfter fram, smedjan i Gene (Ramqvist 1983:113ff), har de brända benen inte varit malda. Om benen varit avsedda att direkt användas för kolning eller om de först skulle malas framgår inte klart. I efterhand kan man tycka att järnframställningsanläggningarna i Västra Via skulle ha sållats i större utsträckning än vad som skedde för att besvara frågeställningen om benkolsanvändning. Det är som nämnts ovanligt att stål framställs i en blästugn på det sätt som har gjorts i Västra Via. Detta resultat måste anses överraskande och framkom inte förrän vid slagganalysen. Således påvisades inte stålframställningen förrän efter det att fältarbetet var avslutat och vi fick då göra det bästa möjliga av situationen och söka benkol genom att vattensålla de tillvaratagna jordproverna från ugnen. Med resultatet från Västra Via i minne kan det vid framtida undersökningar då man vill utreda eventuellt användande av benkol i härdningsprocessen, vara klokt att rutinmässigt sålla en viss del av de aktuella anläggningarna. Först måste dock benkolets kornstorlek diskuteras. Är det ens meningsfullt att sålla eller kan man förvänta sig att benfragmenten är så små att mikroskopering eller eventuella analyser är en bättre väg? Förhållandet mellan järnframställning och gård Gert Magnusson (1998:28f) påpekar att järnhanteringen under vikingatid ökar i omfattning i vissa av våra nuvarande landskap – dock nämner han inte Närke. Han menar också att järnhanteringen under denna tid blev en utmarkshantering (jfr Englund 1994:294) och att den avgörande faktorn var tillgång på ved för kolproduktion. Under järnåldern har virkestillgången knappast varit problematisk, detta möter vi först under medeltid då järnframställningen exploderar. I Västra Via befinner vi oss ännu lite längre tillbaka i tiden. Järnframställningsplatsen där kan emellertid inte knytas till någon av de kända bebyggelsefaserna på den undersökta ytan. Kan vi redan här se spår av traditionen att förlägga järnframställningsplatsen långt ifrån bebyggelsen? Några säkra slutsatser om detta kan inte dras. Sökschaktning direkt på andra sidan bäckravinen resulterade endast i ett modernt utkastlager (Eklund 2005a). Det finns dock lämpliga boplatslägen utanför vägsträckningen. Det känns inte långsökt att tänka sig att den gård som den centrala järnframställningsplatsen i Västra Via hör till varit belägen på andra sidan vattendraget. I historisk tid har smedjorna ofta legat avsides i förhållande till övrig bebyggelse i byar och på gårdar, just för brandrisken. Denna gäller även vid blästbruk. Utan arkeologiska undersökningar väster om bäcken är det dock inte möjligt att belägga eller förkasta teorin. VäSTRA VIA konTExtuALISERAT Liknande platser i Närke Genom omfattande uppdragsarkeologiska undersökningar i samband med omdragningar av E18 och E20 har flera järnframställningsplatser blivit kända i Närke under de senaste två årtiondena. Willim et al (2006:22f) lyfter fram två exempel på platser som liksom Västra Via dateras till yngre järnålder: Husby i Glanshammar socken (Andersson et al 2000) och Skävi i Viby socken (Bergold & Holm 1999). Järnframställningen i Husby representeras, till skillnad från Västra Via, av samtliga led i kedjan: blästbruk, primär- och sekundärsmide. Den konstruktion som tidsmässigt sammanfaller med Västra Via är dock blästugnskomplexet konstruktion XIV, som 14 C‐dateras till vendeltid‐vikingatid (680-960 e Kr). Smedjorna placeras däremot i vikingatid och medeltid (Andersson et al 2000:11ff). Att det under vendeltid skall ha bedrivits alla produktionssteg av järnframställning finns det alltså i nuläget inget belägg för. I Skävi framkom hela 17 blästugnar från olika arkeologiska perioder. De äldsta dateras till förromersk järnålder (C. Karlsson 2003:367). Områdets tyngdpunkt ligger dock på yngre järnålder. Av de 14 ugnar som 14 C‐daterats härrör sju från vendeltid (Westin 2003:387). I Skävi var ugnarna, liksom i Västra Via, placerade i grupp i direkt anslutning till vatten. Just närheten till vatten är för övrigt viktig i alla järnhanteringens led. Vem använde järnet? Till att börja med kan det konstateras att inget fast mönster har kunnat beläggas rörande järnframställningens lokalisering i förhållande till yngre järnålderns boplatser. Under historisk tid har järnframställningens första faser ofta skett i utmarkerna, i direkt anslutning till malmfyndigheterna och till platser med god tillgång på ved och därmed på presumtivt kol. Detta kan även ha varit fallet under järnåldern (Englund 1994:294). Föremålssmidet skedde sedan närmare bebyggelsen. I Danmark antyder materialet att specialiseringen blir tydligare under yngre järnålder. Tidigare tillhörde smältaren och smeden samma hushåll (Lyngstrøm 2003:21ff). I mälarlandskapen finner vi under yngre järnålder spår av sekundärsmide i sau rapport 2010:2 141
Page 1:
Västra Via vid vägen Boplatslämn
Page 4 and 5:
sau rapporter 2010:2 issn 1404-8493
Page 6 and 7:
1 2 3 4 5 14 6 7 8 13 9 19 12 21 22
Page 8 and 9:
Vintrosa socken, forts. RAÄ nr Kar
Page 10 and 11:
har digitaliserat ritningar. Fördj
Page 12 and 13:
Figur 7. Undersökningsområdet set
Page 14 and 15:
Vintrosa 109 Vintrosa 110 Vintrosa
Page 16 and 17:
fanns det även spår efter smide?
Page 18 and 19:
Figur 9. Undersökningsområdet fö
Page 20 and 21:
1451000 1451100 6569750 6569850 0 2
Page 22 and 23:
1451000 1451100 30380 30609 32358 4
Page 24 and 25:
1451000 1451100 26697 639 11794 118
Page 26 and 27:
småstenar. Fyllningen skulle kunna
Page 28 and 29:
40490 54011 40386 KÖRVÄG 58127 58
Page 30 and 31:
undersökta anläggningarna var hom
Page 32 and 33:
1 2 S Meter 1 N N 3 1 1 2 1. Gråbr
Page 34 and 35:
GL S N S N 1 GL 1 xx x S 1 GL 1 xx
Page 36 and 37:
1451000 1451100 12060 2275 37903 12
Page 38 and 39:
1451000 1451100 54897 42110 54953 3
Page 40 and 41:
Stenpackningen A32669 låg centralt
Page 42 and 43:
1451000 1451100 Hus 16 Hus 1 Hus 4
Page 44 and 45:
Hus 1 Objekt: Treskeppigt stolphus
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Grophus 1 (A31032) Objekt: Grophus
Page 90 and 91:
Grophus 2 (A38762) Objekt: Grophus
Page 92 and 93: Figur 64. Grophus 1 sett från väs
Page 94 and 95: Syllstensgrund 1 (A100432) Objekt:
Page 96 and 97: Syllstensgrund 2 (A100434) Objekt:
Page 98 and 99: Figur 70. Syllstensgrund 1 från sy
Page 100 and 101: 1451000 1451100 Hägnad 8 Hägnad 1
Page 102 and 103: tillvaratogs från ugnen A1111, 2 k
Page 104 and 105: Bergart Fynden av bergart bestod av
Page 106 and 107: Anl nr Konstruktion Anl typ Provnr
Page 108 and 109: påträffades inom ett begränsat o
Page 110 and 111: eller ej. Eftersom olika material i
Page 112 and 113: De hus som hade bevarade härdar h
Page 114 and 115: Figur 87. Hus 12 sett från norr. F
Page 116 and 117: Figur 88. Hus 13 sett från väster
Page 118 and 119: Var sak på sin plats Rumslig struk
Page 120 and 121: Gårdsläge N Gårdsläge V Gårdsl
Page 122 and 123: Gränser Varje landskap består av
Page 124 and 125: Hus Tomma ytor 0 100 m Figur 96. En
Page 126 and 127: Atmospheric data from Stuiver et al
Page 128 and 129: dateringar kommer man i stor utstr
Page 130 and 131: hade direktkontakt med marken, sås
Page 132 and 133: Två mindre uthus hör troligen til
Page 134 and 135: Hus 5 Hus 7 Fägata / fålla Betesm
Page 136 and 137: Vendeltida järnframställning i V
Page 138 and 139: Figur 107. Den förhistoriska järn
Page 140 and 141: påvisas, vilket dock inte innebär
Page 144 and 145: intensivt utnyttjade yngre järnål
Page 146 and 147: Nidud blir naturligtvis förkrossad
Page 148 and 149: Dolda brandgravar från senneolitik
Page 150 and 151: Figur 113. Grav 2, profil (t v) och
Page 152 and 153: litgravar), ofta genom transformeri
Page 154 and 155: Anl typ Anl nr Hällkista Flatmarks
Page 156 and 157: Bränd lera, lerklining Förkolnade
Page 158 and 159: 156 sau rapport 2010:2 Figur 119. U
Page 160 and 161: och äldre bronsålder sin utbredni
Page 162 and 163: Referens Undersökt år Saknar uppg
Page 164 and 165: Referens Undersökt år Saknar uppg
Page 166 and 167: utbestämda meningar när det gäll
Page 168 and 169: Utvärdering och vetenskaplig poten
Page 170 and 171: samma period. Med hänsyn till huse
Page 172 and 173: Att avgöra om den rumsliga lokalis
Page 174 and 175: Summary In anticipation of the cons
Page 176 and 177: Björhem, N. & Magnusson Staf, B.,
Page 178 and 179: Guinard, M., 1998. Boplatsstruktur
Page 180 and 181: Lundgren, U., 1998. Begravning, off
Page 182 and 183: tid. Hus i Tiundaland under äldre
Page 184 and 185: Anläggning Anläggningstyp Längd
Page 192 and 193:
Anläggning Anläggningstyp Längd
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
F-nr Sakord Material Vikt (g) Antal
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
908 Avslagsfragment 909 Avslagsfrag
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Ruta Lagerdjup (m) Lager Fynd-nr No
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Bilaga 4. Makrofossilanalys Stefan
Page 270 and 271:
268 sau rapport 2010:2
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294 and 295:
Page 296 and 297:
Page 298 and 299:
Bilaga 5. Keramikanalys Ole Stilbor
Page 300 and 301:
45 40 N = 55 N = 228 g Figur 1. 35
Page 302 and 303:
Bilaga 6. Vedartsanalys Erik Daniel
Page 304 and 305:
Page 306 and 307:
Page 308 and 309:
Page 310 and 311:
Bilaga 7. Elementanalys Björn Hjul
Page 312 and 313:
Figur 1. 1. I kartan I kartan visas
Page 314 and 315:
# # #S #S # # # #S #S # #S #S #S #S
Page 316 and 317:
Figur 3. Träddiagram Figur 3. Figu
Page 318 and 319:
Tabell 4. I tabellen visas hur pass
Page 320 and 321:
Innehållsförteckning SAMMANFATTNI
Page 322 and 323:
Inledning På uppdrag av Anna Onste
Page 324 and 325:
kan storleken variera från allt fr
Page 326 and 327:
Fyndnr. Anläggning Sakord Vikt (g)
Page 328 and 329:
Tabell 2. Totalkemiska analyser fö
Page 330 and 331:
F128 (A29488) Beskrivning: Strängf
Page 332 and 333:
indikera att material av ben varit
Page 334 and 335:
Metallografi och petrografi: Det un
Page 336 and 337:
hjälper till att få en förståel
Page 338 and 339:
mörkfärgning fanns en antydan til
Page 340 and 341:
Malmtyp och malmkälla I samband me
Page 342 and 343:
efter en blästugn, ett slaggområd
Page 344 and 345:
Litteratur Andersson, D., Grandin,
Page 346 and 347:
Figur 2. Bilder av en del av det un
Page 348 and 349:
Figur 2. forts. F128 (A29488) i tv
Page 350 and 351:
Figur 2. forts. F13 från A1111. Or
Page 352 and 353:
Bilaga 9. Osteologisk analys Emma S
Page 354 and 355:
Metod Den osteologiska analysen av
Page 356 and 357:
OB BB E Totalt Anl nr Ruta Anl typ
Page 358 and 359:
Art Kroppsdel Benslag/Tand Antal Vi
Page 360 and 361:
Referenser Arcini, C. 1999. Health
Page 362 and 363:
Fnr Anl nr F.enhet BB/ OB/E Art Kro
Page 364 and 365:
Bilaga 10. Utdrag ur rapporten frå
Page 366 and 367:
Grönstensmaterialet från Västra
Page 368 and 369:
sen Skumparberget 2 i Närke (Sunds
Page 370:
Inför byggandet av en ny vägsträ
show all

2010:2 - SAU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?