Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
av förvarings grop. Det undre lagret kan ha uppkommit<br />
i samband med att gropen använts. Anläggningen tycks<br />
vara för stor för att ha fungerat som arbetsgrop och den är<br />
också väl stor för att ha använts vid materialtäkt.<br />
Täktgropar<br />
Dessa anläggningar kan ha en ytterst varierande storlek<br />
och form beroende på vilket material man velat komma åt<br />
och för vilket syfte. Eftersom de grävts för att få fram ett<br />
visst material bör de följa den aktuella jordarten om förekomsten<br />
av denna är begränsad. I den steniga morän som<br />
finns på Västra Via kan man tänka sig att formen kunnat<br />
bli ganska ojämn om man stött på större stenar vid grävningen.<br />
Det är tänkbart att man kan ha tagit både ren sand,<br />
vilket förekommer på några få ställen, men även morän<br />
om det var den som fanns närmast till hands. Syftet kan<br />
bl a ha varit att få fram magringsmaterial till konstruktioner<br />
i lera. Fyllningarna i täktgropar är sekundära och kan<br />
bestå av omgrävt undergrundsmaterial.<br />
Elva gropar har bedömts som möjliga täktgropar (A827,<br />
A846, A976, A1694, A1819, A1841, A9581, A40981, A43023,<br />
A44807, A57207). A40981 som låg vid Hus 19 är ett tydligt<br />
exempel på en sannolik täktgrop. Anläggningen var<br />
rundad i formen och 2,2 × 2,2 m stor. Fyllningen utgjordes<br />
av mörkt brungrå grusig silt med en del skärvig sten och<br />
undergrunden utgjordes av sand. I profil var den närmast<br />
skålformad med en svag avsats i den sydöstra kanten.<br />
Djupet var 0,88 m. Anläggningen bör ha varit en täktgrop<br />
för sand vilken sedan fått en sekundär fyllning av avfall.<br />
På grund av dess läge kan man konstatera att den är yngre<br />
än Hus 19 som typologiskt daterats till romersk järnålder.<br />
Ett annat exempel på materialtäkt är A57207. Anläggningen<br />
låg öster om Hus 20 och var en del av en aktivitetsyta<br />
med flera anläggningar och fynd. I gropen låg två<br />
sekundärt tillkomna härdar bredvid varandra (A28202<br />
och A40731). I plan var anläggningen något oregelbundet<br />
rektangulär och mätte 3,0 × 1,57 m. I profilsnittet var den<br />
0,39 m djup, men bottnen var ojämn. Formen i profil var<br />
relativt flack med flera mer skålformade fördjupningar.<br />
Två fyllningar förekom i gropen och den huvudsakliga<br />
bestod av brun sandig silt, flammig av undergrundsmaterial,<br />
samt en del stenar. Centralt fanns en fyllning av<br />
mörkbrun sandig silt med enstaka kolbitar och enstaka<br />
stenar. Underlaget bestod av sandig silt.<br />
I den sydvästra delen av undersökningsområdet framkom<br />
gropen A9581 som liknade A57207. A9581 var avlång<br />
och mycket oregelbunden i plan och mätte 3,07 × 1,4 m. I<br />
ytan fanns lite kol. I profil var anläggningen mycket ojämn<br />
med ett par större stenar i bottnen och den hade ett största<br />
djup på 0,42 m. I anläggningen fanns flera fyllningar varav<br />
två större bestod av brunsvart sandig och grusig silt med<br />
sot. Övriga fyllningar var gråbruna och bruna och de<br />
flesta var flammiga och utgjordes av sandig och grusig<br />
silt. Det är möjligt att de båda anläggningarna skall ses<br />
som mindre gropsystem där man i olika omgångar tagit<br />
material. Igenfyllning har skett med material från eldning<br />
som försiggått i närheten. I A57207 har två härdar anlagts<br />
i gropen och det går inte att utesluta att man faktiskt hade<br />
eldat även i A9581 men att kolet i fyllningen helt lösts upp<br />
genom urlakning.<br />
I anslutning till järnframställningsugnarna fanns<br />
flera gropar (A827, 846, A976, A1694, A1819, A1841) samt<br />
gropsystemet som behandlas separat nedan. Anläggningarna<br />
har grävts i morän eller sandig silt. Deras karaktär<br />
varierar en del. A827, A846, A1819 och A1841 var små och<br />
mer eller mindre skålformade i profil med längdmått som<br />
varierade mellan 0,60 och 0,80 m. Fyllningarna utgjordes<br />
av homogen mörkbrun eller gråbrun sandig silt eller siltig<br />
sand. A827 innehöll fynd av slagg (F240). A976 och A1694<br />
var av något större storlek. Båda var ovala med längdmått<br />
på 1,35 respektive 1,15 m. I profil var de skålformade och<br />
fyllningarna utgjordes av morän med mycket sten. Dessa<br />
gropar kan ha uppkommit när man tagit material till magring<br />
av leran vid uppbyggnaden av ugnarna.<br />
Gropsystem<br />
I den norra delen av området med järn fram ställningsugnar<br />
låg ett mindre system med gropar som skar varandra<br />
och bildade en sammanhängande helhet (se fig 20).<br />
Gropsystemet var oregelbundet ovalt och mätte 5 × 2 m<br />
och var 0,5 m som djupast. Det utgjordes av tre gropar<br />
(A31210, A31186, A31258) och ett lager samt en utfylld fördjupning<br />
efter en sten (A31236). Gropsystemet som helhet<br />
hade en relativt flack profil men A31210 och A31258 hade<br />
skålformade profilsnitt. Fyllningarna i de olika anläggningarna<br />
hade något olikartade karaktärer men samtliga<br />
var sandiga och i två av dem (A31210 och 31258) fanns<br />
kol och sot. Bränd lera fanns i samtliga anläggningar och<br />
även slagg påträffades överallt förutom i A31210. I A31258,<br />
som hade den mest sammansatta lagerstrukturen, framkom<br />
även en slipsten (F803) och en bit keramik (F1139).<br />
Figur 20. Gropsystemet A100420 med profilsnitt genom<br />
A31186 och med övriga delar redan undersökta. Foto från<br />
norr: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
sau rapport <strong>2010</strong>:2 25
Change language