2010:2 - SAU

Morgonpigga i Västa via
Man kan skönja ett mönster i hur anläggningarna grupperar
sig i förhållande till husen. I de allra flesta fall verkar
de ha legat öster eller söder om husen. Förmodligen har
man förlagt gårdsplanen i det lämpligaste läget, skyddat
från västanvinden och dessutom med morgonsol. Kanske
de flesta hushållssysslor utfördes under morgontimmarna.
Väster om husen har det varit förhållandevis tomt och man
kanske kan se det som en baksida eller en mer offentlig sida.
TIDEn
Det är ingen enkel sak att tolka Västra Via-boplatsen.
Dessvärre får man inte mycket hjälp vare sig av 14 C‐analysen
eller av makrofossilanalysen. Antalet uppenbarligen
felaktiga 14 C‐prover är så stort att det inte går att förlita sig
på de enskilda husdateringarna. Istället har försök till en
typologisk datering gjorts (se Petterssons bidrag i samma
rapport). Jag kommer att utgå från denna i mina analyser.
Det är i första hand sädeskorn från stolphål som givit
avvikande dateringar. Därför är det svårt att fästa någon
större vikt vid makrofossilanalysen. Om proverna inte är
samtida med husen säger de heller ingenting om husens
funktionsindelning.
Vi behöver ändå inte misströsta helt. Trots att dateringarna
inte går att lita på i de enskilda fallen så kan de ändå
ge en god bild av när platsen varit i bruk. Även om sädeskornet
i stolphålet inte är samtida med huset så daterar det
ju ett förhistoriskt skeende. Man kan alltså ändå använda
dateringarna. Där slutna kontexter helt eller så gott som
helt saknas, såsom oftast är fallet på överplöjda boplatser,
kan 14 C‐prov snarast jämföras med lösfynd och bör därför
analyseras i grupp. Källkritiska problem kring enskilda
Fas 2
Gård F
Gård G
Gård D
Gård C
0 50 100 m
Figur 100. Fas 2, med alla gårdar som hör till fasen namngivna. Digital
bearbetning: Susanna Eklund, SAU.
sau rapport 2010:2 125