2010:2 - SAU

Rännor
Sju rännor påträffades inom UO (se fig 33). En av dem
(A37903) ingick i Grophus 1, medan de övriga inte tillhörde
några tolkningsbara kontexter. Två av rännorna
(A32211 och A12060) skilde sig från de övriga genom att
de var hästskoformade. A32211 var 2,25 m i yttre diameter
och 0,40–0,60 m bred (se fig 34). Rännan var till största
delen endast några centimeter djup men på fyra ställen
fanns fördjupningar med ett djup av 0,22 m. Fyllningen
utgjordes av svartbrun morän.
A12060 var snarlik till formen men skilde sig i övrigt
från A32211. A12060 hade ett största diametermått på
2,40 m och rännans bredd varierade mellan 0,35 och
0,78 m. Djupet varierade mellan 0,05 och 0,23 m. Fyllningen
utgjordes av sand av varierande karaktär. I sydöstra
delen var fyllningen flammigt mörkbrun/orangebrun/
brunsvart med en del kolbitar och även bitar av ej helt
förkolnat trä, medan den i nordvästra delen var svartbrun,
och i övrigt brun. Kring anläggningen fanns också några
stolphål som dock inte kunde relateras till den. Inga fynd
påträffades vid anläggningarna.
De hästskoformade rännorna har stora likheter med
de anläggningar som framkommit på andra platser och
tolkats som neolitiska hyddor. Flera av dessa anläggningar
hade stolphål placerade i rännorna, vilket påminner
om de fördjupningar som fanns i A32211. Några exempel
på hyddor med hästskoformade rännor kommer från
Pärlängsberget i Sörmland och Vedmora i Hälsingland
(Björck 2007). Samma typ av neolitiska anläggningar är
också kända från flera platser i Östergötland (Eklund &
Larsson 2002:51ff). I Närke finns två liknande rännformade
strukturer i Bäcklunda (Knabe 2003:16f) och ytterligare
en i Knutstorp (Lagerstedt 2008a:14f). Även dessa har
tolkats som neolitiska hyddlämningar.
Skärvstenskoncentrationer
Tre mindre skärvstenskoncentrationer eller ‐lager påträffades,
A22257, A53793 och A54998. Två av dessa undersöktes.
A22257, en liten ansamling med skärvsten utan tydliga
avgränsningar, utgjorde antagligen utrakade rester från den
intilliggande kokgropen A55205. Skärvstenslagret A53793
låg på röjningsröset A53773. Koncentrationen innehöll träkol,
bränt ben, bränd lera och keramik. Sannolikt rör det sig
om härdrester som kastats upp på röjningsröset under historisk
tid. A54998 är endast okulärt besiktigad men skulle
kunna utgöra en härdrest.
Stenpackningar
Av de två stenpackningar som framkom låg den ena
(A58359) centralt på den norra undersökningsytan.
A58359 utgjordes av ett större lager (2,30 × 1,80 m) med
delvis skärviga stenar vilket kan ha varit ett utkastlager
från de intilliggande härdarna (A28202 och A40731
i gropen A57207). Bränd lera, keramik och ett järnbleck
påträffades i och omkring stenpackningen.
Figur 36. Röjningsröse A39606 med profilsnitt. Foto från
nordöst: Ann Lindkvist, SAU.
sau rapport 2010:2 37