2010:2 - SAU

De hus som hade bevarade härdar hörde till de längre
husen. Även ett par av de icke fullständiga husen (Hus 8
och 16) har troligtvis varit bostadshus.
Hus 8 hade ett brett mittskepp och svagt konvexa väggar.
Det mittersta av de synliga spannen var längre än de
övriga. Den sydöstra änden var störd och det är troligt att
huset ursprungligen varit längre. Den varierande spannlängden
antyder att huset var indelat i flera sektioner.
Hus 8 kan jämföras med hus från Uppland och Västmanland
som daterats till yngre bronsålder-förromersk
järnålder, som Lunda Hus B (Ulväng 1992:7) och Trekanten
Hus 8 (Onsten-Molander & Wikborg 2006a:85). Det
sistnämnda var kortare och hade en något trapetsoid form
vilket påminner om de befintliga lämningarna av Hus 8.
Hus 20 avvek från de övriga huskonstruktionerna
genom sin storlek. Huset var beläget centralt inom UO i
vad som med lite god vilja kan kallas ett krönläge. Delar av
den östra väggen var bevarad liksom båda gavlarna. Huset
hade raka väggar och raka gavlar med svagt rundade hörn.
Spannlängden var jämn med aningen kortare spann i den
norra halvan. Storleken indikerar att huset varit indelat
i flera sektioner. Vid den södra änden fanns spår av två
gavlar vilket antingen tyder på att huset byggts om eller
att ytterligare ett hus funnits på samma plats. Den östra
raden av takbärande stolphål var inte fullständig men den
västra var intakt. Några stolphål i den östra raden skevade
och de skulle kunna vara rester från en tidigare byggnadsfas
med ett smalare mittskepp, alternativt rester av mellanväggar.
Det troligaste är att huset har byggts om och
därmed förlängts och breddats. Sanna Hus 1 kan jämföras
med Hus 20 både vad gäller storlek och bredd. Även
huset i Sanna hade en rakare takbärande stolphålsrad och
en mera skevande. Det daterades typologiskt till förromersk-äldre
romersk järnålder (Stenbäck 2009). Andra
liknande huskonstruktioner från Uppland är Vaxmyra
Hus 3 (Eklund 2005b:33) och Björkgården Hus 17, båda
med datering till förromersk järnålder (Onsten‐ Molander
& Wikborg 2005a:27). Även från Skåne finns ett liknande
hus, Burlöv Hus 4/5 med datering till yngre bronsålder-förromersk
järnålder (Björhem & Magnusson Staf
2006:90).
Med sina dateringar till yngre bronsålder-förromersk
järnålder tillhör Hus 8 och Hus 20 den äldsta bebyggelsefasen
på platsen.
Hus 1, 4, 6 och 11 hörde till de längre av de undersökta
husen. De var 15-18 m långa och uppdelade i flera sektioner
vilket indikerar att de varit bostadshus. Av mittskeppens
bredd att döma har husen varit balanserade. Det går
dock inte att avgöra helt säkert då bara ett av husen hade
ett fåtal väggstolpar i behåll.
Hus 1 hade ett långt spann i mitten där en härdgrop hade
anlagts. Detta utrymme har utgjort bostadsdelen i huset.
De takbärande stolparna var placerade i en konvex form.
Huset har likheter med Lunda Hus E vilket daterats till förromersk-romersk
järnålder (Göthberg et al 1995:236), och
även med Kyrsta Hus 26 som daterats till äldre romersk
järnålder (Onsten-Molander & Wikborg 2006b:103).
Hus 11 hade två längre spann i mitten. Bostadsdelen bör
ha funnits i mitten av huset där spannlängden var störst.
Huset har varit indelat i minst tre sektioner. I den östliga
stolphålsradens norra ände fanns två stolpstöd av sten
varav den ena stenen bildade par med ett stolphål. I motstående
stolphålsrad fanns även ett extra stolphål efter
en dubbelstolpe. Huset har antagligen byggts om i den
norra delen varvid man förstärkte de takbärande stolparna
med stödsten. Jämförbara konstruktioner finns hos
Vintriehemmet Hus 1 som daterats till förromersk järnålder
(Björhem & Magnusson Staf 2006:90) och Vaxmyra
Hus 15 daterat till äldre romersk järnålder (Eklund
2005b:93).
Även Hus 4 liknar Vaxmyra Hus 15 och även Kyrsta
Hus 26 vilket daterades till äldre romersk järnålder
(Onsten-Molander & Wikborg 2006b:103). Hus 4 var av
samma typ som Hus 11 med ett par längre spann nära mitten.
Hus 4 hade dessutom en härd i detta utrymme som
bör ha varit bostadsdelen.
Hus 6 var av motsvarande storlek eller större då dess
norra del sträckte sig in under schaktkanten. Jämfört med
de tre liknande husen var stolphålen skevare och tätare
placerade, och dessutom kraftigt stenskodda. Några av de
takbärande stolphålen fattades men det framgick ändå att
ett längre spann funnits i den södra delen av huset och att
mittdelen var tätare stolpad. Hur den norra delen var konstruerad
är ovisst, men det längre spannet i södra delen kan
ha utgjort bostadsdelen. Även Hus 6 har likheter med Vaxmyra
Hus 15. Dessutom påminner Hus 6 om Kyrsta Hus 7
som daterats till romersk järnålder (Onsten-Molander &
Wikborg 2006b:65) och Lunda Hus E med datering till förromersk-romersk
järnålder (Göthberg et al 1995:236).
Från undersökningar i Närke kan man jämföra Hus 4,
6 och 11 med Hus 2 från Lilla Ulvgryt som daterades
till romersk järnålder (Granlund 2007:25). Huset var en
smula böjt men hade i övrigt stora likheter med de tre
husen från Västra Via. Ett annat jämförbart hus var Falltorp
Hus 2, som dock bara var delvis framtaget. Falltorp
Hus 2 daterades till romersk järnålder‐folkvandringstid
(Lagerstedt 2008b:188).
Hus 1 och 4 var parallella och belägna intill varandra
endast ett kort stycke från Hus 6. De båda har knappast
kunnat existera samtidigt, men de har antagligen avlöst varandra
inom en kortare tidsperiod. Fragment av bränd lera
fanns i alla stolphål i Hus 1, vilket tyder på att huset har
brunnit. Det är möjligt att man därefter har byggt ett nytt
hus strax söder om det gamla nedbrunna. Hus 4 kan i sin tur
inte ha varit samtida med Hus 5 då de överlappar varandra.
Hus 5 och 7 hörde till de yngsta treskeppiga byggnaderna
på platsen. Hus 5 var underbalanserat och hade den
södra gaveln bevarad. Huset hade jämn spannlängd och
110 sau rapport 2010:2