You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Stenpackningen A32669 låg centralt i Grophus 1 och<br />
behandlas i samband med detta.<br />
Röjningsrösen, stenansamlingar och diken<br />
Vid undersökningen påträffades ett flertal anläggningar<br />
som kan kopplas till odling i äldre tid. Dessa utgjordes av<br />
röjningsrösen, andra ansamlingar med röjningssten samt<br />
diken (se fig 35).<br />
Sammanlagt påträffades 20 röjningsrösen som låg relativt<br />
jämnt utspridda, framför allt i norra och mellersta<br />
delen av UO. Fem av röjningsrösena undersöktes genom<br />
att ett profilsnitt grävdes genom dem med grävmaskin. De<br />
övriga besiktigades endast okulärt.<br />
Fyra av röjningsrösena norr om körvägen (A39342,<br />
A39606, A42110, A54897) var före avbaning synliga som<br />
trädbevuxna mindre impediment i åkermarken. I övrigt var<br />
rösena i de flesta fall flacka och enskiktade med glest liggande<br />
stenar. Detta berodde sannolikt på att de blivit påverkade<br />
av sentida plöjning. Dessa rösen var vanligen 2 till 2,5 m<br />
i diameter med rund, oval eller oregelbunden form.<br />
Impedimentsrösena var högre, upp till 2,30 m, och<br />
det största (A39606) var efter avbaning 7 × 6,5 m i diameter<br />
(se fig 36). Tre av dem kunde konstateras ha byggts<br />
upp genom att sten lagts upp kring ett större stenblock<br />
(A39342, A39606, A42110). Stenmaterialet var i dessa<br />
rösen större och de var jordfyllda och flerskiktade.<br />
På alla de äldre kartorna finns röjningsrösen markerade<br />
på undersökningsytan och rösen finns också i<br />
det som idag är skogsmark i nordväst, norr och nordöst<br />
( Lindkvist 2005). En del av röseområdena i skogsmarken<br />
har undersökts i samband med ombyggnaden av E18. Där<br />
har man fått dateringar till slutet av yngre järnålder och<br />
tidig medeltid (Forsman 2005; Lindman 2006). Röjningsrösena<br />
inom UO kan mycket väl vara av samma ålder men<br />
också yngre. Impedimentsrösena bör ha byggts på ända<br />
in i sen tid.<br />
I den östra kanten av undersökningsytan påträffades<br />
tre ansamlingar med sten som röjts bort från åkern<br />
men som inte hade formen av rösen, A54935, A54979 och<br />
A54987 (se fig 35). Sannolikt har denna sten lagts dit under<br />
historisk tid.<br />
I den östra delen av undersökningsytan norr om körvägen<br />
påträffades resterna av ett system med diken. Denna<br />
yta var den del av UO som var mest utsatt för översvämning<br />
vid tiden för undersökningen. Sex av dikena löper i ungefär<br />
östvästlig riktning ut från ett dike orienterat i nordsyd. Det<br />
är 13,5 till 14 m mellan de sex dikena vilket ungefär motsvarar<br />
den tegindelning som finns med på inägodelningskartan<br />
över Västra Via från 1773 (Lindkvist 2005).<br />
Övervägande delen av dikena är sannolikt recenta täckdiken<br />
som har anlagts för att avleda dagvatten.<br />
Lager<br />
Som kulturlager tolkades de lager som var avsatta av<br />
mänskliga aktiviteter. Utöver dessa fanns också ett våtmarkslager,<br />
Lager 6, som bedömdes vara naturligt och<br />
vattenavsatt. Både under förundersökningen och slutunder<br />
sök ningen stod detta område tidvis under vatten.<br />
Åtta större lager registrerades plus mindre rester från<br />
dessa. Lagren genomsöktes med metalldetektor. I Lager<br />
1-5 grävdes rutor om 0,5 × 0,5 m i syfte att dokumentera<br />
djup, stratigrafi och fyndförekomst samt för att avgränsa<br />
lagret. Rutornas lades med fyra meters mellanrum.<br />
Lager 1 (A29189) låg i sydvästra delen av undersökningsområdet<br />
och inneslöt bl a grophusen och ugnarna.<br />
Lagret var 0,05 till 0,28 m tjockt. Arean uppgick till 857 m 2 .<br />
I eller under lagret fanns ca 200 anläggningar. Totalt grävdes<br />
50 provrutor i lagret, tillika med 11 rutor som profil<br />
i ett av grophusen. Avsökning med metalldetektor resulterade<br />
i fynd av järnföremål och slagg. Lagret utgjordes<br />
av mörk siltig sand förutom vid ugns‐ och grophusområdet<br />
där marken var svart av sot och kol. Över hela lagret<br />
fanns slagg och bränd lera i ytan. Vid rutgrävning framkom<br />
även keramik, brända ben, kvarts och flinta. Lagret<br />
innehöll knappt några stenar med undantag för en mindre<br />
mängd skärvsten.<br />
Lager 2 (A29592) låg i ett stenigt område omedelbart<br />
söder om vägen och bestod av mörkbrun morän. Det var<br />
0,05 till 0,17 m tjockt och ytan uppgick till 255 m 2 . I norra<br />
delen fanns rikligt med anläggningar i form av gropar och<br />
stolphål. Ett förundersökningsschakt löpte genom lagret<br />
i nord‐sydlig riktning. I de 14 rutor som grävdes påträffades<br />
en mindre mängd keramik och slagen sten.<br />
Lager 3 (A32972) var beläget i västra delen av UO,<br />
omedel bart norr om vägen. Lagret var mellan 0,05 och<br />
0,23 m tjockt med en area på 289 m 2 . Fyllningen bestod<br />
av brunsvart siltig sand med enstaka stenar varav några<br />
var skärviga. I ytan fanns sot, kol, bränd lera, kvarts och<br />
brända ben. De flesta fynden fanns i den östra delen av<br />
lagret. I västra delen, mot bäcken, var marken fuktig. I lagret<br />
framkom anläggningar i form av gropar, stolphål och<br />
härdar. Totalt grävdes 18 rutor och fynden bestod av keramik,<br />
bränd lera, brända ben och slagen sten. Vid genomsökning<br />
med metalldetektor hittades bl a en kniv och ett<br />
flertal hästskosöm.<br />
Lager 4 (A29237) låg i sydöstra delen av UO och sträckte<br />
sig delvis in under banvallen. Lagret var oregelbundet till<br />
formen och låg mellan och bitvis under de båda syllstensgrunderna.<br />
Ett ledningsschakt gick tvärs igenom lagrets<br />
södra del, parallellt med banvallen. Arean uppgick till<br />
290 m 2 . Tjockleken varierade mellan 0,05 och 0,15 m. Lagret<br />
bestod av sandig silt och morän och innehöll rikligt<br />
med sten. Lagret var fläckigt och betydligt mörkare i den<br />
norra delen. Den ljusare delen av lagret hör troligen till<br />
den förhistoriska fasen, medan det mörkare partiet kan<br />
vara historiskt och kan höra ihop med de båda syllstens‐<br />
38 sau rapport <strong>2010</strong>:2
Change language