You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Malmtyp och malmkälla<br />
I samband med tolkningen av en järnframställningslokal är det av största intresse att ställa sig<br />
frågan vilken malmtyp och malmkälla man använt sig av på platsen. När det gäller Västra Via<br />
är denna fråga högst relevant eftersom det i anslutning till järnframställningsplatsen rinner ett<br />
mindre vattendrag där koncentrationer av eventuell malmbildning påträffades. Från denna yta<br />
togs prover för att kunna ge svar på frågan huruvida proverna innehåller malm och i så fall<br />
vilken typ. Proverna granskades okulärt och rostades. Det provtagna materialet visade sig vara<br />
omagnetiskt både före och efter rostning samt innehålla en låg järnhalt. Proverna innehöll<br />
även en stor del sand och kvarts. Utöver proverna från vattendragen analyserades även ett<br />
prov från ugn 29488 okulärt. Inte heller detta innehöll någon malm. Frågan om malmtyp och<br />
malmkälla till järnframställningen på platsen lämnas därmed öppen. Värt att notera är dock att<br />
trots att de analyserade proverna från vattendraget inte visade sig innehålla någon malm<br />
betyder inte detta att ingen malmbildning finns eller har funnits inom området. Ytterligare<br />
provtagning och analys från andra ytor vid vattendraget skulle kunna ge en träff på en<br />
malmbildning. Med i åtanke bör vi ha att både vattendragets lopp samt mark och vattenmiljö<br />
kan ha förändrats med tiden. Överlagring och igenväxning vid vattendraget kan vara<br />
bidragande orsaker till att en malmfyndighet i dag är svårupptäckt. Möjligheten att malmen<br />
till järnframställningen transporterats dit från annan plats går inte heller att utesluta.<br />
Trots att ingen malm påträffades i det provtagna materialet kan vi utifrån det analyserade<br />
slaggmaterialet få en indikation på att samma malmtyp bör ha använts på platsen. Den överlag<br />
homogena sammansättning som slaggerna har beror bl.a. på att man använt sig av samma<br />
malmtyp från samma ursprungsområde i ugnarna.<br />
Järn – vad tillverkades?<br />
Vilka föremål och typer av järn tillverkades i Västra Via? De tre järnprover som analyserats<br />
(F13, F93 och F102) består inte av föremål utan av avfall från framställningsprocessen, d.v.s.<br />
det är slagg med delar av järn. Med andra ord kommer inte järnföremål att ingå i följande<br />
diskussion. Bland det analyserade proverna framkom två olika typer av järn, mjukt järn och<br />
kolstål. Detta järn har inte bearbetats vidare utan gått förlorat redan vid framställningen i<br />
blästugnen. Samtliga prover har påträffats i ugnarna och kan tolkas som rester från luppen<br />
som inte följt med upp ur ugnen när den tömts, alternativt varit för små bitar för att det ska<br />
vara lönt att bearbeta det vidare. Vilken kvalitet som järnet som tillverkades i ugn 29488 hade,<br />
har vi inte fått något svar på i denna undersökning. I ugn 29321 har vi däremot noterat<br />
framställning av mjukt järn och i ugn 1111 fanns det kolstål.<br />
När det gäller dessa två kvaliteter har gängse uppfattning länge varit att mjukt järn tillverkas i<br />
blästugnen medan ett kolstål framställs genom uppkolning i smidesprocessen. Det analyserade<br />
provet med kolstål tyder dock på att det tillverkats redan under reduktionsprocessen vilket är<br />
väl värt att notera. Provet är mycket homogent i sin sammansättning och bör tolkas som en<br />
medveten produkt.<br />
Det analyserade järnet ger oss en fingervisning om vad järnproducenterna i Västra Via<br />
behärskade. Resultaten tyder på variation inom tillverkningen och en materialkännedom vilket<br />
har inneburit att flera olika järnkvaliteter har kunnat framställas.<br />
338 sau rapport <strong>2010</strong>:2<br />
21
Change language