Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sen Skumparberget 2 i Närke (Sundström & Apel 1998).<br />
Samma klassificering användes även för grönstensmaterialet<br />
från Stormossen 1. För grönstenen har noterats egenskaper<br />
hos avslagen samt plattformarna. Följande egenskaper<br />
hos materialet noterades och mättes:<br />
• Typ a. Hela avslag<br />
• Typ b. Delade avslag med hela plattformsrester<br />
• Typ c. Delade avslag med fragmenterade plattformsrester.<br />
• Typ d. Delade avslag utan synliga plattformsrester.<br />
På varje avslag och avslagsfragment mättes dessutom<br />
plattformens bredd och tjocklek. På samtliga avslag med<br />
hela plattformar noterades:<br />
• Typ 1. Flat plattformsrest, behind the edgeteknik.<br />
• Typ 2. Facetterade plattformar, behind the edgeteknik<br />
med en eller flera åsar på plattformen.<br />
• Typ 3. Bifaciala uttunningsavslag, on the edgeteknik med<br />
små smala plattformsrester. Ofta med spår av plattformspreparering.<br />
• Typ 4. Saknar plattform.<br />
Utifrån artikeln av Sundström & Apel tenderar avslagen<br />
i inledningen av produktionen vara stora och oregelbundna<br />
för att i slutfasen vara små och regelbundna.<br />
Tidigt i tillslagningsprocessen är även andelen avslag med<br />
flat plattform högre medan de senare stegen domineras av<br />
facetterade plattformar (Apel & Sundström 1998). De inledande<br />
avslagen bör också, om de är tillslagna från morännoduler,<br />
uppvisa cortex i högre grad än senare under produktionsprocessen.<br />
Bearbetning<br />
Materialet kommer att jämföras med grönstensmaterial från<br />
Stormossen och Skumparberget 2. Inledningsvis kommer<br />
dock en genomgång av Västra Via‐materialet att göras.<br />
Hela grönstensmaterialet består av 314 avslag (inkl<br />
splitter) och väger 3,7 kg. I tabell x finns materialet redovisat<br />
utifrån de kategorier som presenterats ovan. Materialet<br />
är här redovisat exklusive splitter.<br />
Den genomsnittliga vikten för hela avslag med typ 1<br />
plattform är 18,2 g. För typ 2 var den genomsnittliga vikten<br />
32,5 g och för typ 3 var den 2,5 g. De hela avslagen har<br />
1 2 3 4 S:a %<br />
a 69 5 10 0 84 38<br />
b 10 0 0 0 10 4<br />
c 0 0 0 6 6 3<br />
d 0 0 0 123 123 55<br />
sum 79 5 10 129 223<br />
% 35 2 4 58 100<br />
Tabell 3. Grönstenen från den undersökta ytan: ca 20 %<br />
cortex/exkl splitter.<br />
genomgående en större bredd än längd. För typ 1 är genomsnittslängd/bredd<br />
27,5/32,8 mm och för typ 2 är genomsnittet<br />
34,5/37,7 mm. För typ 3‐avslagen gäller att de i genomsnitt<br />
är något längre än breda, dvs det omvända förhållandet<br />
mot typ 1 och 2 avslagen, 21,8/18,8 mm. I jämförelse med<br />
Skumparberget har avslagen från Västra Via förutom en<br />
högre medelvikt en betydigt större bredd på typ 1 och<br />
2 avslagen (se Apel & Sundström 1998:167). Detta skulle<br />
kunna tyda på en tidigare fas av produktionen. Andelen<br />
cortex på respektive avslagstyp följer det ovan antagna förhållandet<br />
med en större andel cortex på typ 1 avslag. Inom<br />
materialet är andelen cortex på typ 1‐avslag ca 20 %, på typ<br />
2‐avslag 0 % och på typ 3‐avslag ca 11 %.<br />
I princip är avslagskategori 2, dvs avslag med facetterade<br />
plattformar i princip frånvarande i materialet från<br />
Västra Via. Denna typ av avslag indikerar att den eftersträvade<br />
yxtypen är fyrsidig, som i fallet vid Skumparberget<br />
2. Från Skumparberget har man noterat att det<br />
inledande stadiet ”rough‐out” producerar stora och<br />
oregelbundna avslag där huvuddelen uppvisar flata plattformar<br />
och bara en begränsad mängd facetterade plattformar,<br />
typ 2. Jämför man tab x3 och x4 ser man att typ 2<br />
avslagens fördelning mellan Västra Via och Skumparberget<br />
skiljer sig åt. Skumparberget 2 materialet är tolkat som<br />
att den inledande tillslagningen skett på annan plats nära<br />
ett stenbrott och att de övriga stegen i produktionen finns<br />
representerat (steg 2-6). Andelen typ‐2 avslag är betydligt<br />
högre. Detta förhållande samt den höga andelen avslag<br />
med cortex från Västra Via indikerar att detta material<br />
representerar de inledande stegen (steg 1-2) men saknar<br />
de senare. En annan skillnad är att Västra Via‐materialet<br />
härrör från strandnoduler och inte från ett grönstensbrott<br />
som är fallet vid Skumparberget 2. Avslagen med cortex<br />
uppvisar typiska spår av naturslipning. Värt att notera är<br />
även att grönstensmaterialet från Skumparberget 2 i sin<br />
helhet är daterat till tidigneolitikum. Vad gäller Västra<br />
Via‐materialet föreligger ingen säker datering, varken<br />
typologiskt eller naturvetenskapligt ( 14 C).<br />
Materialet från Stormossen 1 är tolkat som att det<br />
representerar avslutande faser i produktionen av grönstensyxor/mejslar<br />
i en senmesolitisk kontext (Guinard &<br />
Vogel 2006:207-212). Intressant är förekomsten av cortex<br />
på avslagsmaterialet. Även här har använt sig av naturligt<br />
slipade ämnesstenar. I tab x3 och x4 ser man att avslagssammansättningen<br />
skiljer sig åt på flera punkter. Detta<br />
bör indikera att olika steg av produktionen skett på respektive<br />
lokal. Västra Via ska ses som en lokal där inledande<br />
faser utförts och Stormossen 1 som en lokal med<br />
de avslutande faserna.<br />
Grönstensmaterialet från Västra Via skiljer sig från<br />
övriga material på ett antal punkter.<br />
• Medelvikten för materialet är betydligt högre.<br />
• Andelen cortex är betydligt större.<br />
• Andelen hela avslag är dubbelt så stor<br />
366 sau rapport <strong>2010</strong>:2
Change language