Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
tor och betesmark behöver inte efterlämna så mycket spår<br />
i marken. Vid en utgrävning i Vallby i norra Uppland upptäckte<br />
man en stor tom stenröjd yta mellan gårdarna. Denna<br />
byplats var i princip stenfri och man fann stenlyft som tolkades<br />
som att platsen medvetet stenröjts. Frågan är vad den<br />
gemensamma byplatsen kan ha använts till och varför det<br />
var så viktigt med en stenfri yta. En tänkbar tolkning är att<br />
området har använts till åkermark. Gödsling med hushållsavfall<br />
och djurspillning skulle kunna vara en förklaring<br />
till den svarta jorden som omnämns på de äldre kartorna.<br />
Det var bevisligen viktigare att hålla denna yta stenfri än<br />
att bebyggelsen skulle ligga i stenfritt område (Seiler 2005).<br />
Husen har placerats så att ytan mellan husen vändes bort<br />
från den gemensamma byplatsen. Kanske har man velat ha<br />
det privata tunet skyddat från insyn. Endast en av de tomma<br />
ytorna i Västra Via har stenröjts, annars är det snarare<br />
ytorna kring husen som hållits fria från sten. På en undersökningsyta<br />
med en så djup tidshorisont som i Västra Via<br />
blir de tomma ytorna ännu mer intressanta. Det är verkligen<br />
anmärkningsvärt att man inte byggt något hus, eldat eller<br />
grävt gropar inom den tomma ytan under alla dessa hundratals<br />
år. Frågan är om det hade med markens beskaffenhet<br />
att göra eller om det av tradition och gammal vana varit en<br />
yta som inte skulle användas till vad som helst?<br />
Vatten och eld<br />
Vissa mönster har kunnat urskiljas beträffande härdars<br />
lokalisering under yngre bronsålder och äldre järnålder.<br />
Maria Petersson har identifierat sex olika modeller för<br />
härdarnas lokalisering, där de antingen finns i husen, i<br />
kanten av gårdsplanen, parallellt med husets långsida, i en<br />
mindre grupp utanför husets gavel, en bit från huset eller<br />
långt bort från bebyggelsen (Petersson 2006:126ff, 141).<br />
I Västra Via har det dock varit svårt att se något riktigt<br />
tydligt mönster. De drygt hundra härdarna låg spridda<br />
över hela området och inga tydliga härdområden har<br />
kunnat urskiljas. Man kan bara konstatera att många av<br />
härdarna låg i närheten av hus. Till skillnad från härdarna,<br />
som var utspridda över större delen av undersökningsområdet,<br />
låg kokgroparna i direkt anslutning till husen.<br />
Inga brunnar fanns på platsen. Förklaringen till detta<br />
är förmodligen att man använt sig av det naturliga<br />
intilliggande vattendraget för att få vatten. Vi vet dock<br />
från andra boplatser som ligger nära vattendrag att det<br />
ändå brukar finnas grävda brunnar. På detta sätt garanterades<br />
man vatten även under vintrar och torra somrar<br />
(Lord & Onsten i manus). Att vi inte har kunnat lokalisera<br />
någon brunn i Västra Via kanske har att göra med markens<br />
beskaffenhet. Den rörliga moränen kan ha försvårat<br />
anläggandet av brunnar. Hursomhelst så ligger vattendraget<br />
som längst 200 m bort från huset och det är ju sannerligen<br />
ingen lång bit att gå.<br />
Spår av odling?<br />
På alla de äldre kartorna finns röjningsrösen markerade<br />
på undersökningsytan och sådana finns också i det som<br />
idag är skogsmark i nordväst, norr och nordöst (Lindkvist<br />
2005). En del av röseområdena i skogsmarken har undersökts<br />
tidigare och fick då dateringar till slutet av yngre järnålder<br />
och tidig medeltid (Forsman 2005; Lindman 2006).<br />
De här aktuella rösena kan mycket väl vara av samma ålder<br />
men också yngre eller äldre. Många rösen kan ha en äldre<br />
kärna men sedan successivt byggts på ända in i modern tid.<br />
Om man närmare betraktar rösenas placering så ser man<br />
att den största gruppen låg i norr i ett område som i övrigt<br />
var helt tomt på anläggningar. Eftersom inga överlagringar<br />
förekom så skulle rösena rent teoretiskt faktiskt kunna ha<br />
varit en del i den förhistoriska kontexten. Kanske har man<br />
odlat just på denna i övrigt så tomma ytan. En annan grupp<br />
odlingsrösen låg i det sydöstra gårdsläget och här låg rösena<br />
öster om husen i ett område där det fanns rester av stolphål<br />
och gropar. Rösena överlagrade dock inga hus.<br />
Relative probability<br />
0.8<br />
0.6<br />
0.4<br />
0.2<br />
0.0<br />
Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (2000); cub r:4 sd:12 prob usp[chron]<br />
Sum Västra Via<br />
68.2% probability<br />
2500BC ( 7.4%) 1500BC<br />
500BC (60.8%) 2000AD<br />
95.4% probability<br />
7000BC ( 6.1%) 6000BC<br />
2500BC (14.0%) 1500BC<br />
500BC (75.2%) 2000AD<br />
Figur 97. Samtliga dateringar från<br />
Västra Via summerade.<br />
8000BC 6000BC 4000BC 2000BC BC/AD 2000AD<br />
Calendar date<br />
sau rapport <strong>2010</strong>:2 123
Change language