Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Att avgöra om den rumsliga lokaliseringen av<br />
järnframställningen var ett resultat av funktionella<br />
eller sociala faktorer, eller om det kan finnas andra<br />
tänkbara förklaringsmodeller<br />
Ugnsområdet låg avskilt från den samtida bebyggelsen<br />
som var belägen utanför undersökningsområdet. Det går<br />
därför inte att avgöra hur ugnarna var belägna i förhållande<br />
till närmaste boplats eller ifall järnproduktionen<br />
styrdes från en närbelägen eller mera avlägsen bosättning.<br />
I Närke finns även exempel på järnframställningsplatser<br />
som låg skilda från boplatserna och istället var<br />
lokaliserade med hänsyn till tillgången på malm och kol.<br />
Samtliga ugnar utom en låg samlade kring grophuset,<br />
helt nära bäcken. Tillgång till vatten var viktigt vid järnframställningen<br />
och detta förklarar varför man valt att<br />
förlägga ugnsområdet till denna plats. Inga spår av malm<br />
kunde påvisas från bäcken. Grophuset har haft en funktion<br />
som hade samband med järnproduktionen, kanske<br />
som smedja eller kolupplag. En av ugnarna låg 25 m norr<br />
om de övriga. I denna ugn (A1111) har kolstål framställts.<br />
Det speciella användningsområdet för ugnen kan förklara<br />
dess avvikande läge. Å andra sidan omfattade inte slagganalysen<br />
prover från samtliga ugnar, så det är möjligt att<br />
kolstål har framställts även i någon av de övriga.<br />
Två gropar som har tolkats som smidesgropar låg i ett<br />
kulturlager (Lager 3) ca 70 m norr om ugnsområdet. Tolkningen<br />
av dessa utgår från formmässiga likheter. Fynd<br />
som kan sammankopplas med smide saknas. Kulturlagret<br />
där groparna låg kan enligt elementanalysen ha haft ett<br />
samband med järnframställning. En möjlighet är att järnframställning<br />
från en annan tidsperiod har bedrivits i<br />
närheten av lagret, kanske i området omedelbart utanför<br />
undersökningsområdet vilket också låg nära bäcken.<br />
Att fastställa om järnframställningen på<br />
undersökningsområdet var till för husbehov eller<br />
om man även producerade för handel<br />
Det stora antalet ugnar som varit i bruk under en begränsad<br />
tid tyder på att produktionen skedde åtminstone delvis<br />
för avsalu. Då sekundärsmidet oftast skedde i anslutning<br />
till gården, och ingen samtida gård fanns inom UO, är det<br />
svårt att uttala sig om denna del av produktionsprocessen.<br />
Att studera om dessa hantverksaktiviteter varit<br />
vanligt förekommande vid järnåldersboplatser<br />
Beträffande förekomsten av järnframställningslämningar<br />
på järnåldersboplatser i allmänhet, kan det konstateras<br />
att dessa är mer vanliga i vissa regioner. Närke förefaller<br />
ha ett större antal järnframställningsplatser än exempelvis<br />
Uppland. Vid de omfattande E4-undersökningarna framkom<br />
ytterst få platser med lämningar av järnframställning,<br />
medan E18-undersökningarna resulterade i ett flertal<br />
komplexa järnframställningsplatser.<br />
Från yngre järnålder finns framför allt lämningar efter<br />
sekundärsmide på boplatserna. Själva järnframställningen<br />
och primärsmidet var ofta lokaliserat till andra<br />
platser, ett mönster som också blir vanligt under historisk<br />
tid. Vanligtvis var de järnframställningsplatser som<br />
inte låg vid boplatser lokaliserade till platser i närheten av<br />
råvaror som malm och kol.<br />
Från Närke finns talrika exempel på järnframställning i<br />
blästugn belagd från yngre bronsålder fram till medeltid.<br />
Framför allt från Skävi i Viby socken och Husby i Glanshammars<br />
socken finns stora likheter med verksamheten i<br />
Västra Via. Under yngre järnålder bedrevs på dessa platser<br />
en starkt specialiserad järnframställning som omfattade<br />
reduktion och primärsmide.<br />
Att undersöka om det finns arkeologiska argument för<br />
ägogränser och markrättigheter genom att systematiskt<br />
söka efter och dokumentera hus, stängsel och platser<br />
för järnframställning<br />
Denna frågeställning kan inte besvaras då inga hägnader<br />
har daterats och järnframställning och bebyggelse inte har<br />
varit samtida.<br />
Att utifrån hus, ugnsbottnar, stängsel och andra<br />
fysiska avgränsningar fastställa om de kan ge social<br />
mening åt järnhanteringen på platsen<br />
Frågeställningen är svår att besvara då ugnsområdet och<br />
de övriga bebyggelselämningarna inte var samtida. Man<br />
kan åtminstone konstatera att järnframställningen bör ha<br />
varit lokaliserad i närheten av bebyggelsen och inte i ett<br />
utmarksläge med närhet till råvarorna.<br />
Avslutning<br />
Förutom lämningarna från den vendeltida-vikingatida<br />
järnframställningen fanns spår av yngre järnhantering i<br />
undersökningsområdets närhet.<br />
Den kolnings/rostningsgrop som framkom i sydöstra<br />
kanten av UO daterades till vikingatid-medeltid. Rester<br />
av järnhantering från slutet av medeltiden undersöktes i<br />
bytomtens norra kant, där bl a ett par milor hade stått. Lämningar<br />
efter järnhantering under historisk tid fanns på flera<br />
platser i närheten av det undersökta området. På västra sidan<br />
av den bäck som avgränsade UO, påträffades vid förundersökningen<br />
ett utkastlager med rester efter smide i form av<br />
smidesskållor, glödskal och sprutslagg samt fynd från historisk<br />
tid. Utkastlagret låg mitt emot ugnsområdet och kan<br />
ha ett samband med Lager 8 som också tolkades som ett<br />
utkastlager med samma typ av fyndmaterial. Ytterligare ett<br />
stycke söder om bäcken framkom slagg och malmstycken<br />
från järnframställning i historisk tid, bl a masugnsslagg.<br />
Dessa lämningar visar att järnhanteringen inom undersökningsområdet<br />
utgör en del i en lång tradition med rötter<br />
i yngre järnålder. Även bebyggelsen uppvisar en kontinuitet<br />
med början i förromersk järnålder och fram till den<br />
medeltida bebyggelsen och in i nutid.<br />
170 sau rapport <strong>2010</strong>:2
Change language