You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
En utblick – jämförelser med andra järnframställningsplatser i<br />
Närke<br />
Om vi utgår från den ovan presenterade ugnstypen finns flera jämförelser att göra med andra<br />
järnframställningsplatser i Närke. Järnframställning på olika platser i landskapet är känt från<br />
yngre bronsålder fram till historisk tid. Vi har inom ramen för denna rapport inte utrymme att<br />
redogöra för ens i närheten av samtliga av dessa undersökta platser, men vi belyser ett par<br />
stycken dels för möjligheten till jämförelse med Västra Via, men också för att visa att den<br />
vendeltida järnhanteringen i Västra Via bör ses som en del av en komplex helhet och ur ett<br />
regionalt perspektiv.<br />
I samband med stora exploateringsprojekt, bl.a. olika vägprojekt (E-18/20 och riksväg 60)<br />
under 1990-talet/början av 2000-talet utfördes ett antal undersökningar av<br />
järnframställningsplatser runt om i Närke. De flesta av platserna låg i socknarna Viby,<br />
Glanshammar, Lillkyrka och Hardemo. Vi har valt att fokusera på några av dessa platser i vår<br />
jämförelse. Dels för att de avsevärt förtydligat bilden av järnhantering i Närke, men även för<br />
att de till skillnad från flera tidigare undersökningar utfördes i mycket större skala och i större<br />
utsträckning av sakkunnig personal.<br />
Skävi<br />
Från Skävi vid Vibysjön i Viby socken finns ett stort antal blästugnar dokumenterade,<br />
närmare bestämt 17 stycken som påträffades vid de arkeologiska undersökningarna inför<br />
bygget av E-20 (Hjärthner-Holdar & Grandin 2003). Dateringarna för dessa sträcker sig över<br />
ett tidsspann från förromersk järnålder fram till folkvandringstid-vikingatid. På platsen har<br />
små grupper av ugnar varit i bruk under olika tider, men i ett område finns också flera samtida<br />
grupper, där olika tekniker har använts i ugnskonstruktionen. Även spår efter smide i form av<br />
härdar påträffades samt huslämningar som eventuellt kan betyda att järnframställningen skett i<br />
boplatsmiljö (Karlsson 2003).<br />
Sågebol<br />
Från Sågebol i Viby socken finns den tidigaste dateringen för järnframställning i Närke. 1993<br />
undersöktes här bl.a. fyra blästugnar där den äldsta av ugnarna daterades till 925–811 f.Kr,<br />
mitten av den yngre bronsåldern (Karlsson 2003). Samtliga av ugnarna var flergångsugnar.<br />
Inga andra anläggningar som kan kopplas till järnhantering påträffades dock.<br />
Husby<br />
Vid en undersökning i Husby i Glanshammars kommun som föranleddes av byggnationen av<br />
E-20 påträffades en komplex yta med lämningar efter en bosättning med kontinuitet under<br />
hela yngre järnålder. På platsen fanns även ett verkstadsområde. Inom detta område framkom<br />
ett smidesområde och en blästugn. Smidesområdet kunde dateras till vikingatid och tidig<br />
medeltid medan blästugnen varit i bruk under vendeltid och vikingatid. Ugnen låg under ett<br />
skärvstenslager och har ursprungligen varit en schaktugn med underliggande<br />
slagguppsamlingsutrymme. De delar som återstod av ugnen var en nedgrävd grop med<br />
intilliggande arbets- och/eller bälggrop. Slaggen från ugnen visade sig ha ett lågt järninnehåll<br />
vilket tyder på en god utvinningsgrad (Grandin & Hjärthner-Holdar 2003).<br />
Stomskil<br />
I Stomskil i Lillkyrka socken undersöktes 1998 en järnframställningsplats som daterades till<br />
romersk järnålder (Bergold 1999). Platsen var relativt väl bevarad tack vare dess lokalisering i<br />
skogsmark som inte blivit allt för åtgången av skogsmaskiner. Inom platsen fanns lämningar<br />
22<br />
sau rapport <strong>2010</strong>:2 339
Change language