You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Dessutom framkom två järnframställningsugnar tillsammans<br />
med rikliga slaggförekomster vilka var koncentrerade<br />
till den sydvästra delen av UO. Dateringen av en grop<br />
gav resultatet yngre bronsålder‐förromersk järnålder,<br />
medan en av härdarna daterades till vendeltid‐vikingatid.<br />
Ett stolphål under banvallen visade sig vara från modernare<br />
tid. Fyndmaterialet bestod främst av slagg, ugnsfragment,<br />
keramik och järnföremål. Förekomsten av avslag<br />
och kärnor av kvarts tydde på att platsen utnyttjats redan<br />
under stenåldern (Groop 2005)<br />
Undersökningen<br />
Målsättning och frågeställningar<br />
Inför slutundersökningen formulerades en rad frågeställningar<br />
som avsågs att besvaras genom undersökningen.<br />
UO undersöktes, dokumenterades och tolkades utifrån<br />
dessa frågeställningar. Under arbetets gång kom vissa av<br />
frågeställningarna att revideras beroende på hur undersökningen<br />
fortskred. Vissa omprioriteringar kom också<br />
att ske i samråd med Länsstyrelsen.<br />
Boplatsens omfattning och organisation<br />
Det övergripande syftet med undersökningen var att<br />
bidra till den allmänna kunskapsuppbyggnaden inom<br />
arkeologin i Örebro län. Undersökningen skulle i första<br />
hand fastslå fornlämningens typ och omfattning. Då<br />
resultaten från förundersökningen tydde på att lokalen<br />
i första hand innehöll boplatslämningar, kom frågeställningarna<br />
till största delen att beröra bebyggelsestruktur.<br />
En viktig målsättning var att lokalisera och fastställa huskonstruktioner.<br />
Slutundersökningen av RAÄ 84:1‐2 innebar en möjlighet<br />
att undersöka en stor sammanhängande boplatsyta.<br />
Liknande undersökningar har gjorts runt om i Sverige<br />
och har bidragit till förståelsen av förhistorisk boplatsorganisation.<br />
Som exempel kan nämnas Kyrsta i Uppland<br />
och Västra Skälby i Västmanland. Nu gavs denna möjlighet<br />
även i Örebro län.<br />
När man undersöker ett stort sammanhängande område<br />
finns bra förutsättningar för att den förhistoriska boplatsstrukturens<br />
komplexitet ska framträda tydligare. Detta ger<br />
möjlighet att studera platsen utifrån både ett kontextuellt<br />
och tidsmässigt perspektiv. Flera arkeologiska undersökningar<br />
av järnåldersboplatser har skett under de senaste<br />
åren i regionen men utan att någon större mängd förhistoriska<br />
hus har påträffats. Vid den aktuella slutundersökningen<br />
förväntades att den rådande bilden skulle komma<br />
att förändras eftersom förundersökningen hade påvisat<br />
en riklig förekomst av boplatslämningar inom området.<br />
Ett annat syfte var att klargöra strukturella och funktionella<br />
faktorer inom undersökningsområdet. De enskilda<br />
gårdarnas rumsliga struktur och ekonomi skulle studeras<br />
utifrån eventuella hägnader och relationen mellan<br />
husen, samt utbredningen av olika anläggningstyper och<br />
fynden i dessa.<br />
De hus som påträffades vid slutundersökningen skulle<br />
studeras utifrån den rådande grundforskning som utförts<br />
i ämnet (Göthberg 2000). Tyngdpunkten i tolkningarna<br />
skulle läggas på konstruktionstyper och rumslig struktur.<br />
Husens utformning samt de naturvetenskapliga analyserna,<br />
främst makrofossilanalys, skulle ligga till grund för<br />
tolkningarna.<br />
Frågeställningarna som berörde boplatsens omfattning<br />
och organisation var:<br />
• att fastslå typ och omfattning av fornlämningen<br />
• att lokalisera och fastställa eventuella huskonstruktioner<br />
och att avgöra hur många hus det fanns<br />
• att fastställa rumsindelning i enskilda hus<br />
• att fastställa när järnåldersbebyggelsen etablerades i<br />
området<br />
• att fastställa bebyggelselämningarnas ålder och den<br />
relativa kronologin mellan dem<br />
• att redovisa bebyggelsens organisation<br />
• att undersöka om det fanns flera samtida gårdar inom<br />
undersökningsområdet och i så fall vilka skillnader<br />
som fanns mellan dem<br />
• att studera de enskilda gårdarnas rumsliga struktur och<br />
ekonomi<br />
• att försöka finna rester från hägnader<br />
• att försöka se om lämningarna ingick i ett större<br />
boplatskomplex<br />
• att studera platsen utifrån både det kontextuella och<br />
tidsmässiga perspektivet<br />
• att fastslå boplatsens faunaekonomi<br />
• att fastslå förhållandet mellan tamboskap och jaktvilt<br />
• att avgöra om det går att urskilja säsongsmässig jakt<br />
• att undersöka om det bedrivits rituella aktiviteter<br />
• att avgöra vilka djurarter och benslag som har deponerats<br />
i förmodade rituella kontexter på boplatsen<br />
• att avgöra om det förekommer skillnader mellan de<br />
djurarter och benslag som finns på boplatsen och de<br />
som deponerats i förmodade rituella katt studera eventuella<br />
rumsliga indelningar utifrån det osteologiska<br />
materialet<br />
• att utifrån benmaterialet försöka urskilja olika aktivitetsytor<br />
Förhållandet mellan boplats och järnhantering<br />
Vid förundersökningen framkom rester efter järnhantering<br />
på undersökningsytan i form av ugnar och slagg.<br />
Det var av största vikt att vid slutundersökningen avgöra<br />
vilka moment av järnhanteringsprocessen som utförts på<br />
platsen. Har det främst bedrivits järnframställning eller<br />
sau rapport <strong>2010</strong>:2 13
Change language