You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
elevant att jämföra de antropogena lagren mot varandra<br />
utan att referensproverna är inräknade.<br />
I en hierarkisk klusteranalys där bara prov från de<br />
antropogena lagren ingår och de åtta elementen används<br />
som parametrar får man en fördelning som visas i träddiagrammet<br />
i figur 4. Tre huvudgrupper utkristalliseras (1, 2<br />
och 3) men utan tydliga mönster. Det lager som särskiljer<br />
sig mest är lager 2 som har tre av fem prov i grupp 3.<br />
Eftersom lagren är tolkade som ett ursprungligt sammanhängande<br />
lager är möjligen inte indelningen av proven<br />
i tre lager relevant eftersom denna uppdelning i sådana<br />
fall snarare beror på vart det antropogena lagret inte har<br />
bevarats. För att besvara frågeställningen skulle det därför<br />
vara mer intressant att utgå från de prov som ligger<br />
närmast järnframställningsugnarna. En möjlighet att göra<br />
det är att dela upp proverna inom lager 1 i två grupper<br />
som bestäms utifrån avståndet till närmaste järnframställningsugn.<br />
Tre av de analyserade proverna från lager 1 har<br />
mindre än tio meter till närmaste ugn, den gruppen kallas<br />
grupp avstånd 1. Övriga prov hamnar i grupp avstånd 2.<br />
Värdena i grupp avstånd 1 ska alltså motsvara ett kulturlager<br />
som ligger nära järnframställningsugnar. Resultaten<br />
presenteras i tabell 3.<br />
I flera fall överlappar elementhalterna i de två grupperna<br />
varandra men det är ofta tydliga skillnader mellan<br />
grupperna. Något förvånande är att medelvärdet på järn<br />
är lägre i grupp avstånd 1 än i grupp avstånd 2. För att<br />
jämföra proverna i lager 1 med prov från lager 2 och lager<br />
3 har proverna klassificerats efter hur väl respektive elementhalt<br />
motsvarar grupp avstånd 1, grupp avstånd 2<br />
eller avviker från båda grupperna (grupp 3). Det innebär<br />
att ett prov med en kaliumhalt på 5000 faller inom standardavvikelsen<br />
för kalium i grupp avstånd 1 men inte för<br />
grupp avstånd 2 och får därmed en etta. Eftersom värdena<br />
i grupp avstånd 1 och avstånd 2 ofta överlappar varandra<br />
förekommer en del element i båda grupperna. Resultatet<br />
presenteras i tabell 4 och i figur 5.<br />
Man kan se att fler prov i lager 3 visar stora likheter med<br />
prov i grupp avstånd 1. De prov i lager 2 som har stora likheter<br />
med grupp avstånd 1 har även störst likheter med<br />
prov från grupp avstånd 2.<br />
Sammanfattning<br />
Utifrån elementanalysen kan man inte ge något tydligt<br />
svar på frågeställningen om det förekommit järnframställning<br />
på andra platser än vad som kunde iakttas vid<br />
undersökningen. Proven i lager 2 är dock så avvikande<br />
att man inte kan påtala några likheter med de prov som<br />
är tagna närmast de kända järnframställningsugnarna.<br />
Eftersom proven närmast järnframställningsugnarna inte<br />
visade några förhöjda järnhalter blev det ännu svårare att<br />
använda dessa som referensprov. Man kan dock se en tendens<br />
i figur 5 att flera prov från den västra delen av lager 3<br />
har liknande elementvärden som de tre prov i lager 1 som<br />
är tagna närmast järnframställningsugnarna. Detta skulle<br />
kunna tyda på att man har ägnat sig åt järnframställning<br />
strax väster om undersökningsytan vid lager 3.<br />
sau rapport <strong>2010</strong>:2 309
Change language