Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
hade direktkontakt med marken, såsom de nedgrävda<br />
stolparna. En obehandlad ekstolpe ruttnar efter 90 år om<br />
den grävs ned i marken. Om man vidtar motåtgärder mot<br />
den naturliga nedbrytningsprocessen, såsom att kola eller<br />
tjära stolparna alternativt lägga träbjälkar på stensyllar<br />
så kan man förlänga husets livslängd avsevärt (Liedgren<br />
1992). Ett experiment från England visar dock att även om<br />
den nedgrävda delen av stolpen ruttnar så kan huset stå<br />
kvar p g a tyngden från taket. Man menar alltså att husets<br />
livslängd långt överskrider stolpen som burit upp huset<br />
(Reynolds 1995; Frölund & Schütz 2007).<br />
I Västra Via fanns tydliga spår av ombyggnation i sex<br />
av husen vilket kan tyda på att husen använts under lång<br />
tid. Påpekas bör dock att om huset inte innefattat fähus så<br />
har man inte haft samma behov av omstolpning. När djuren<br />
vistas inne i huset ökar nämligen fuktigheten från djurens<br />
andedräkt. Det finns information om att fähus i Norge<br />
under 1700‐talet hade en genomsnittlig livslängd på 10 till<br />
20 år och under 1800‐talet 30 år (Petersson 2006:67 o där<br />
anf lit). Om man detaljstuderar stolp hålen för att leta efter<br />
spår av att man kolat stolpen så ser man att fyllningen från<br />
stolphålen i några hus är svart och möjligen sotig. Det finns<br />
dock inga tydliga exempel på stolphål med kollins eller tjärdoft<br />
som kan stärka teorin att man behandlat stolparna.<br />
Sammanlagt är det tusen års bosättningar vi ser spåren<br />
av. Om vi har tretton gårdar och vi tänker oss att det rör sig<br />
om en kringflyttande ensamgård så skulle varje hus ha stått<br />
genomsnittligen i 77 år. Skulle det istället vara spår efter två<br />
samtida gårdar så får vi räkna med en ansenlig medellivslängd<br />
på 150 år för husen. Poängteras bör dock att husens<br />
livslängd sannolikt har varierat under olika perioder och<br />
i olika områden. Man kan också tänka sig att livslängden<br />
varit i högsta grad beroende av yttre omständigheter. Endast<br />
tre av husen i Västra Via visar tydliga spår av att ha eldhärjats.<br />
Det är anmärkningsvärt att ett av de eldhärjade husen,<br />
Hus 12, också omstolpats vilket borde innebära att det ändå<br />
uppnått en rätt hög ålder innan det brann.<br />
Sammantaget lutar de flesta faktorerna mot att det vi<br />
undersökt i VästraVia varit en ensamliggande gård under<br />
större delen av järnåldern. Kanske har det funnits flera gårdar<br />
periodvis. 14 C‐diagrammet uppvisar en rejäl topp kring<br />
550 till 650 e Kr. Kanske skulle denna topp kunna tolkas<br />
som en expansion på platsen, vilket resulterat i flera gårdar.<br />
Varför flytta runt?<br />
På flera ställen, bland annat i Danmark, har man kunnat<br />
konstatera att bebyggelse överlagrar åkrar som i sin<br />
tur överlagrar bebyggelse. Det rör sig alltså om återkommande<br />
flyttningar av bebyggelsen. Förmodligen har dessa<br />
förflyttningar í landskapet följt livslängden för ett hus eller<br />
kanske för en generation människor. Det gamla gårdsläget<br />
har övergetts och en ny plats bebyggts.<br />
Frågan man måste ställa sig är varför man egentligen<br />
har flyttat runt? Svaren är nog flera. Man kan t ex uppnå<br />
en gödslingseffekt genom att odla upp de gamla boplatsytorna.<br />
Ett annat skäl kan vara den ökning av skadeinsekter<br />
och ogräs som gödselbruket lett till och som gör att man<br />
därför vill flytta sina åkrar. Det kan också handla om mer<br />
långsiktiga strategier: genom de ständiga flyttningarna tar<br />
man ny mark i anspråk och hävdar successivt ett allt större<br />
landområde (Welinder et al 1998:286; Jensen 2003:40ff).<br />
Hos den romerske statsmannen Julius Caesar finner man<br />
en något annorlunda förklaring till varför man flyttade<br />
runt, nedtecknad någon gång mellan år 58-52 f Kr.<br />
[1] Germanerna intresserar sig inte för åkerbruk utan livnär<br />
sig huvudsakligen på mjölk, ost och kött. [2] Sålunda<br />
äger ingen någon bestämd jordlott eller har utstakade<br />
ägogränser, utan de folkvalda ämbetsmännen och hövdingarna<br />
tilldelar för ett år i sänder efter eget gottfinnande<br />
de olika släkterna och ätterna eller sammanslutningar<br />
av annat slag ett stycke åkerjord av lämpligt omfång på<br />
lämplig plats, och efter ett års förlopp tvingar de dem<br />
att flytta till annat ställe. [3] De anför många motiv för<br />
detta tillvägagångssätt: man vill förhindra, att de vänjer<br />
sig vid bofasta odlingar och överger sin lust till krigarlivet<br />
för lantbruket; man vill undvika, att de grips av lust<br />
att förvärva vidsträckta ägor och att de mäktigare tränger<br />
undan de fattigare från deras jordinnehav; man vill hindra,<br />
att de bygger sina hus alltför solitt för att skydda sig<br />
mot köld och hetta; man vill förhindra uppkomsten av<br />
penningbegär, något som alltid leder till partibildningar<br />
och stridigheter; [4] man vill hålla det obesuttna folket i<br />
förnöjsamhet, då envar ser, att hans egendomar är fullt<br />
likställda med de mäktigaste.<br />
Måhända är det en kombination av dessa faktorer som vi<br />
idag kan spåra i det arkeologiska materialet?<br />
RuMMET i TIDEn<br />
Jag ska nu göra ett försök att sätta in rummet i tiden och<br />
tolka platsen. Jag kommer att måla upp bilden av några<br />
möjliga gårdsmiljöer. Självklart blir det kvalificerade gissningar,<br />
utifrån belägenhet, placering, inbördes relationer<br />
etc. Huruvida dessa bilder är med sanningen överensstämmande<br />
är det mycket svårt att säga något om, men<br />
de grundar sig på en samlad tolkning som tar hänsyn till<br />
många olika faktorer.<br />
Pionjärgården- den första gården på bästa platsen<br />
Låt oss börja från början. Den första gården som etablerades<br />
i Västra Via har det i särklass största boningshuset<br />
(Hus 20). Det är nästan dubbelt så långt som de efterföljande.<br />
Man har också placerat huset på det, i våra ögon<br />
bästa stället, i krönläge, på plan mark, på en uppenbart<br />
stenröjd yta. Huset har sannolikt varit indelat i flera rum<br />
med olika funktioner. Det finns vissa tecken som tyder på<br />
att huset både breddats och förlängts efter hand.<br />
128 sau rapport <strong>2010</strong>:2
Change language