2010:2 - SAU

More documents

Recommendations

Info

1451000 1451100 30380 30609 32358 40811 26710 58031 30215 24536 26822 40798 30184 45422 38881 39173 44971 38863 39220 38871 43747 28034 40731 48383 28005 28882 28202 40675 43090 48372 44301 44894 27958 38666 40426 28192 53927 45340 1928 40426 27976 2516 44271 4177 13023 40368 42569 10542 3333 3356 56763 13045 8198 19502 13609 11754 3771 2044 11900 3762 19640 10964 45813 3711 19835 23363 36880 12432 11094 4642 2150 7173 44786 14012 8362 11129 2658 7197 11181 23037 12550 11193 2640 11396 9485 47728 6658 18041 18030 27619 14826 10016 9708 47446 9601 7777 47434 10141 28123 9958 40627 42272 20692 21900 40270 30432 6569750 6569850 6465 0 25 50 75 100 m Figur 15. Översiktsplan över härdar. Skala 1:1200. Digital bearbetning: Susanna Eklund, SAU. 20 sau rapport 2010:2
Figur 16. Kokgrop A48872 i profil från väster. Foto: Niklas Groop, SAU. Gropar och gropsystem Sammanlagt 160 anläggningar bedömdes som gropar (se fig 18). Av dessa ingick tre i ett gropsystem. 20 av groparna har inte undersökts utan endast besiktigats okulärt. Groparna hade flera olika former i plan men den absoluta merparten var ovala. Längdmåtten varierade mellan 0,30 och 3,10 m, men anläggningar med ett diametermått understigande 0,50 m har normalt inte inkluderats i kategorin. Ungefär hälften av de undersökta groparna hade skålformad profil och ca 30 anläggningar var planbottnade. Djupet varierade mellan 0,04 och 1,0 m. Olika typer av sandiga och siltiga fyllningar dominerade helt och endast ca 20 anläggningar hade humösa inslag. Sot, kol och eldpåverkad sten fanns i en del av fyllningarna men däremot var fynd ovanliga. Gropar fanns inom alla ytor där anläggningar påträffades. Anläggningskategorin som sådan är vag eftersom den inte representerar en enskild bestämbar funktion. I flera tidigare undersökningar har man bearbetat gropmaterialet för att försöka urskilja underkategorier som i större utsträckning beskriver anläggningarnas egentliga funktioner (Borna‐Ahlkvist et al 1998; Eliasson & Kishonti 2003). Man har t ex kunnat urskilja täkt‐, berednings‐, förrådsoch arbetsgropar utifrån anläggningarnas form i plan och profil, de olika ingående lagren och deras karaktärer, samt fyndinnehållet och även anläggningarnas läge i förhållande till t ex huslämningar. Vidare har det i många fall gått att konstatera att fyllningarna varit sekundära till gropens användning, t ex att den i efterhand använts som avfallsgrop. På Västra Via har jordarten haft en negativ påverkan på hur anläggningarna bevarats och därmed på förutsättningarna för att kunna göra tolkningar. Sannolikt har humösa och feta inslag i fyllningarna till stor del försvunnit och skillnader mellan olika lager har suddats ut i samband med urlakningsprocesser. Detta har lett till att fyllningarna i nästan samtliga gropar är homogena och utan tydliga karaktärer. Vidare har den porösa och steniga jordarten gjort att anläggningarnas form kan ha förändrats redan medan de var i bruk, t ex genom att trampning och omgrävning kan ha lett till att kanter har rasat och att bottnar ändrat form. Stegsidor bör knappast ha gått att anlägga i den rörliga moränen, utan de har snarare uppkommit genom användning. Det har vid genomgången av materialet visat sig att det är groparnas form i profil och i plan, samt deras fyllning och läge som kunnat bidra till tolkningen. De gropar som kunnat ges en säker funktionsbestämning har varit få och förekomsten av vissa typer av gropar, som t ex beredningsgropar, har över huvud taget inte gått att konstatera. Av skäl som redan anförts har det stora flertalet av groparna inte kunnat ges någon specifik tolkning. Dessa får i stället betecknas som anonymI det följande presenteras de olika typerna av gropar som undersökts. Arbetsgropar En arbetsgrop bör ha haft relativt raka sidor och ett djup som ungefär motsvarar sitthöjd samt en storlek som medger att det gått att vistas och utföra arbete i den. Bottnen bör också vara relativt plan eller möjligen tvådelad. Eventuellt kan en stegsida finnas. Sammanlagt tio anläggningar bedömdes vara arbetsgropar. Hälften av dem låg utspridda på olika ställen på undersökningsytan (A422, A723, A2164, A43599 och A53937). De resterande (A4347, A4368, A4430, A5025 och A12353) låg samlade i anslutning till Hus 6, 1, 4 och 5 och hade en mycket likartad karaktär. Groparna var samtliga ovala i plan och mellan 1,40 och 2,10 m långa. Fyllningarna var mestadels homogena och bestod av gråbrun‐svartbrun sandig silt eller sand. Skärvstenar och kol förekom också i nästan samtliga. I profil var anläggningarna relativt planbottnade eller svagt skålformade och de var mellan 0,30 och 0,50 m djupa. Uppenbarligen representerar anläggningarna en och samma aktivitet och de har troligen varit arbetsgropar. Fyllningarna utgörs sannolikt av avfall. Förråds‐ eller källargropar Detta är en kategori som var svår att urskilja under de förutsättningar som gavs. De bör dock ha en skålad eller plan profil och raka eller svagt lutande sidor. Möjligen kan de också ha en stegsida. Gropar som legat i hus bör kunna tolkas som förråds‐ eller källargropar. Fem anläggningar (A2012, A5806, A6512, A48269 och A56323) har bedömts som någon typ av förvaringsgropar och två av dem ligger i hus. A2012 låg ca 0,5 m väster om den västligaste takstolpen i Hus 1. Det går dock inte att helt säkert knyta den till huset. Läget gör att, om den har tillhört huset, har den legat mot väggen. Anläggningen hade i plan formen av en kvadrat med avrundade hörn och mätte 1,20 × 1,12 m. Formen i plan antyder att den täckts av ett fyrkantigt trälock. I profil var den planbottnad med en lutande sida i nordöst och i sydväst en lutande sida med en avsats. Formen i sydväst skulle kunna vara resultatet av att man stigit ner i anläggningen från detta håll. Djupet var 0,34 m. Fyllningen utgjordes av mörkbrun sandig silt med några sau rapport 2010:2 21
Page 1: Västra Via vid vägen Boplatslämn
Page 4 and 5: sau rapporter 2010:2 issn 1404-8493
Page 6 and 7: 1 2 3 4 5 14 6 7 8 13 9 19 12 21 22
Page 8 and 9: Vintrosa socken, forts. RAÄ nr Kar
Page 10 and 11: har digitaliserat ritningar. Fördj
Page 12 and 13: Figur 7. Undersökningsområdet set
Page 14 and 15: Vintrosa 109 Vintrosa 110 Vintrosa
Page 16 and 17: fanns det även spår efter smide?
Page 18 and 19: Figur 9. Undersökningsområdet fö
Page 20 and 21: 1451000 1451100 6569750 6569850 0 2
Page 24 and 25: 1451000 1451100 26697 639 11794 118
Page 26 and 27: småstenar. Fyllningen skulle kunna
Page 28 and 29: 40490 54011 40386 KÖRVÄG 58127 58
Page 30 and 31: undersökta anläggningarna var hom
Page 32 and 33: 1 2 S Meter 1 N N 3 1 1 2 1. Gråbr
Page 34 and 35: GL S N S N 1 GL 1 xx x S 1 GL 1 xx
Page 36 and 37: 1451000 1451100 12060 2275 37903 12
Page 38 and 39: 1451000 1451100 54897 42110 54953 3
Page 40 and 41: Stenpackningen A32669 låg centralt
Page 42 and 43: 1451000 1451100 Hus 16 Hus 1 Hus 4
Page 44 and 45: Hus 1 Objekt: Treskeppigt stolphus
Page 72 and 73:
Hus 15 Objekt: Treskeppigt stolphus
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Grophus 1 (A31032) Objekt: Grophus
Page 90 and 91:
Grophus 2 (A38762) Objekt: Grophus
Page 92 and 93:
Figur 64. Grophus 1 sett från väs
Page 94 and 95:
Syllstensgrund 1 (A100432) Objekt:
Page 96 and 97:
Syllstensgrund 2 (A100434) Objekt:
Page 98 and 99:
Figur 70. Syllstensgrund 1 från sy
Page 100 and 101:
1451000 1451100 Hägnad 8 Hägnad 1
Page 102 and 103:
tillvaratogs från ugnen A1111, 2 k
Page 104 and 105:
Bergart Fynden av bergart bestod av
Page 106 and 107:
Anl nr Konstruktion Anl typ Provnr
Page 108 and 109:
påträffades inom ett begränsat o
Page 110 and 111:
eller ej. Eftersom olika material i
Page 112 and 113:
De hus som hade bevarade härdar h
Page 114 and 115:
Figur 87. Hus 12 sett från norr. F
Page 116 and 117:
Figur 88. Hus 13 sett från väster
Page 118 and 119:
Var sak på sin plats Rumslig struk
Page 120 and 121:
Gårdsläge N Gårdsläge V Gårdsl
Page 122 and 123:
Gränser Varje landskap består av
Page 124 and 125:
Hus Tomma ytor 0 100 m Figur 96. En
Page 126 and 127:
Atmospheric data from Stuiver et al
Page 128 and 129:
dateringar kommer man i stor utstr
Page 130 and 131:
hade direktkontakt med marken, sås
Page 132 and 133:
Två mindre uthus hör troligen til
Page 134 and 135:
Hus 5 Hus 7 Fägata / fålla Betesm
Page 136 and 137:
Vendeltida järnframställning i V
Page 138 and 139:
Figur 107. Den förhistoriska järn
Page 140 and 141:
påvisas, vilket dock inte innebär
Page 142 and 143:
1451000 6569750 0 10 20 m Anläggni
Page 144 and 145:
intensivt utnyttjade yngre järnål
Page 146 and 147:
Nidud blir naturligtvis förkrossad
Page 148 and 149:
Dolda brandgravar från senneolitik
Page 150 and 151:
Figur 113. Grav 2, profil (t v) och
Page 152 and 153:
litgravar), ofta genom transformeri
Page 154 and 155:
Anl typ Anl nr Hällkista Flatmarks
Page 156 and 157:
Bränd lera, lerklining Förkolnade
Page 158 and 159:
156 sau rapport 2010:2 Figur 119. U
Page 160 and 161:
och äldre bronsålder sin utbredni
Page 162 and 163:
Referens Undersökt år Saknar uppg
Page 164 and 165:
Referens Undersökt år Saknar uppg
Page 166 and 167:
utbestämda meningar när det gäll
Page 168 and 169:
Utvärdering och vetenskaplig poten
Page 170 and 171:
samma period. Med hänsyn till huse
Page 172 and 173:
Att avgöra om den rumsliga lokalis
Page 174 and 175:
Summary In anticipation of the cons
Page 176 and 177:
Björhem, N. & Magnusson Staf, B.,
Page 178 and 179:
Guinard, M., 1998. Boplatsstruktur
Page 180 and 181:
Lundgren, U., 1998. Begravning, off
Page 182 and 183:
tid. Hus i Tiundaland under äldre
Page 184 and 185:
Anläggning Anläggningstyp Längd
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
F-nr Sakord Material Vikt (g) Antal
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
908 Avslagsfragment 909 Avslagsfrag
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Ruta Lagerdjup (m) Lager Fynd-nr No
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Bilaga 4. Makrofossilanalys Stefan
Page 270 and 271:
268 sau rapport 2010:2
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294 and 295:
Page 296 and 297:
Page 298 and 299:
Bilaga 5. Keramikanalys Ole Stilbor
Page 300 and 301:
45 40 N = 55 N = 228 g Figur 1. 35
Page 302 and 303:
Bilaga 6. Vedartsanalys Erik Daniel
Page 304 and 305:
Page 306 and 307:
Page 308 and 309:
Page 310 and 311:
Bilaga 7. Elementanalys Björn Hjul
Page 312 and 313:
Figur 1. 1. I kartan I kartan visas
Page 314 and 315:
# # #S #S # # # #S #S # #S #S #S #S
Page 316 and 317:
Figur 3. Träddiagram Figur 3. Figu
Page 318 and 319:
Tabell 4. I tabellen visas hur pass
Page 320 and 321:
Innehållsförteckning SAMMANFATTNI
Page 322 and 323:
Inledning På uppdrag av Anna Onste
Page 324 and 325:
kan storleken variera från allt fr
Page 326 and 327:
Fyndnr. Anläggning Sakord Vikt (g)
Page 328 and 329:
Tabell 2. Totalkemiska analyser fö
Page 330 and 331:
F128 (A29488) Beskrivning: Strängf
Page 332 and 333:
indikera att material av ben varit
Page 334 and 335:
Metallografi och petrografi: Det un
Page 336 and 337:
hjälper till att få en förståel
Page 338 and 339:
mörkfärgning fanns en antydan til
Page 340 and 341:
Malmtyp och malmkälla I samband me
Page 342 and 343:
efter en blästugn, ett slaggområd
Page 344 and 345:
Litteratur Andersson, D., Grandin,
Page 346 and 347:
Figur 2. Bilder av en del av det un
Page 348 and 349:
Figur 2. forts. F128 (A29488) i tv
Page 350 and 351:
Figur 2. forts. F13 från A1111. Or
Page 352 and 353:
Bilaga 9. Osteologisk analys Emma S
Page 354 and 355:
Metod Den osteologiska analysen av
Page 356 and 357:
OB BB E Totalt Anl nr Ruta Anl typ
Page 358 and 359:
Art Kroppsdel Benslag/Tand Antal Vi
Page 360 and 361:
Referenser Arcini, C. 1999. Health
Page 362 and 363:
Fnr Anl nr F.enhet BB/ OB/E Art Kro
Page 364 and 365:
Bilaga 10. Utdrag ur rapporten frå
Page 366 and 367:
Grönstensmaterialet från Västra
Page 368 and 369:
sen Skumparberget 2 i Närke (Sunds
Page 370:
Inför byggandet av en ny vägsträ
show all

2010:2 - SAU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?