2010:2 - SAU

öjda eller naturligt mer stenfria, Det troliga är att man
röjt undan stenar och att man alltså har förbättrat platsens
förutsättningar något. Det tycks dock som att detta
varit viktigare vi vissa tillfällen än andra. Som man kan se
på figur 91 så har flera av husen placerats på ytor som varit
helt stenfria medan andra legat på stenig mark.
Husen
I Västra Via undersöktes resterna efter 22 stolpburna hus,
två grophus och två hus på syllstensgrund. Syllstenshusen
har bedömts vara från historisk tid. Av de förhistoriska
husen har 13 tolkats som troliga bostadshus vilket
rimligen innebär att det funnits minst 13 gårdar på platsen.
Till ekonomibyggnaderna räknas nio stolpburna byggnader
och två grophus. Grophusen hittades i närheten av
järnframställningsugnarna och bör rimligen kopplas till
denna aktivitet. Ett riktigt kort stolpburet hus antas inte
kunna ha haft mer än en funktion och brukar automatiskt
bedömas som en ekonomibyggnad, särskilt om det placerats
i närheten av större byggnader. Att resonera på sådant
sätt är självfallet en förenkling, även de korta husen kan
ha fyllt många olika funktioner (Schütz & Frölund 2007).
Men det är onekligen vanligt att det i den äldre järn ålderns
gårdsstruktur finns ett större boningshus och en mindre
byggnad. Ofta ligger det mindre huset i rät vinkel eller
parallellt med det stora huset (Olausson 1997; Göthberg
2000; Eklund et al 2007).
Detta innebär att det i Västra Via har funnits såväl gårdar
bestående av ett större flerfunktionellt hus, som gårdar
bestående av två eller flera hus. Anläggningarna grupperar
sig ganska tydligt i fyra olika områden åtskilda av
tomma ytor. I det sydöstra husområdet, eller gårds läget,
fanns det sex bostadshus och sex ekonomibyggnader och
här kan det tänkas att de flesta husen haft ett uthus. I det
norra läget låg två bostadshus och fyra ekonomibyggnader
och det ligger nära till hands att tro att varje gård haft
två uthus här. I det västra området låg sammanlagt sex
boningshus men inga uthus. Om det faktiskt är så att det
inte funnits några eller om vi bara inte hittat dessa låter
jag var osagt. Faktum är att drygt 70 % av alla stolphål inte
har kunnat knytas till någon konstruktion. Detta får anses
vara en ovanligt stor andel och man kan absolut tänka sig
att fler hus döljer sig i vimlet av stolphål.
0 50 100 m
Figur 91. Planen visar stenarnas fördelning över ytan, husen är gråfärgade.
Digital bearbetning: Susanna Eklund, SAU.
sau rapport 2010:2 117