2010:2 - SAU

Stenlyftet (A31236) skar två av groparna (A31210 och
A31258) och stenen måste med andra ord ha placerats
där något senare. Groparna har anlagts vid olika tillfällen
och fyllningarna, som är sekundära, tycks ha ett samband
med järnframställningsaktiviteten och utgörs troligen av
avfall. Möjligen har det primära syftet med groparna varit
materialtäkt till magring av leran i ugnskonstruktionerna.
Ett annat alternativ är att de fungerat som arbetsgropar.
Smidesgropar
Smidesgropar kan vara päronformade eller nästan triangulära
i plan. Formen uppkom då en handdriven bälg var
placerad vid härdens ena sida. Den smalare delen av gropen,
där bälgen fanns, är vanligtvis grundare. Vid Västra Via
fanns två gropar som var päronformade i plan (A44861 och
A45006). De två anläggningarna låg inte långt ifrån varandra
i Lager 3. A44861 var 0,95 × 0,50 m och 0,19 m djup. Gropen
var något grundare i den södra änden och fyllningen
utgjordes av homogen brun sand med inslag av sot och kol.
I den norra änden fanns en mindre delvis avgränsad nedgrävning
som anslöt till gropen. I gropen påträffades keramik
(F554) och bränd lera (F336). Den andra anläggningen,
A45006, var något annorlunda. Den mätte 1,2 × 0,8 m och
var 0,32 m djup. Fyllningen bestod av homogen svart sotig
sand och formen i profil kan närmast beskrivas som oregelbunden
men baserad på två skålar. De båda anläggningarna
kan tolkas som smidesgropar. Groparna var belägna
ca 70 m från ugnsområdet, men den elementanalys som
gjordes visar att Lager 3 och Lager 1 hade liknande värden,
vilket kan tyda på att någon typ av metallhantverk förekommit
även i eller i närheten av Lager 3 (se Bilaga 7).
Liknande gropar som har tolkats som smides‐ eller
arbetsgropar har påträffats vid andra undersökningar
( Englund 2002:204; Onsten-Molander & Wikborg
2006a:58f; Onsten-Molander & Wikborg 2006b:31f).
Grusiga gropar
Åtta av groparna (A19463, A32999, A33014, A58060,
A58083, A58103, A58127, A58147) skilde sig från de övriga,
bl a genom långsträckt oval form och grusig fyllning. De låg
samlade i två grupper söder om körvägen och strax under
områdets högsta punkt (se fig 21). Tillsammans med dem
låg också en rund anläggning (A33031) som hade en likartad
fyllning. Groparnas längd varierade mellan 2,0 och
2,7 m och bredden mellan 0,9 och 1,5 m. Fyllningarna i de
Figur 22. En av de grusiga groparna, A58103, före undersökning.
Foto från söder: Ann Lindkvist, SAU.
Figur 23. A58103 i profil. Foto från söder: Ann Lindkvist, SAU.
sau rapport 2010:2 27