Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Petrografi: Slaggen är rik på porer men inte lika jämnt fördelade som i F9. De varierar något i<br />
storlek. Slaggen är tämligen homogen i sammansättning i hela det undersökta snittet. Den<br />
består av olivin i form av långsmala lameller och kortprismatiska kristaller, och en glasfas.<br />
Droppar av metalliskt järn finns fördelade i hela provet, i något större omfattning än i F9, men<br />
totalt sett i liten skala. Slaggen är finkornig i hela snittet, allra finkornigast i kontakt mellan de<br />
olika, mindre slaggsträngar, som bygger upp den. Varje slaggsträng har stelnat något i ytan<br />
innan påföljande slagg har runnit fram. I några av kontaktytorna finns dessutom enstaka<br />
koncentrationer av finkornig dendritisk wüstit. I flera av slaggsträngarna förekommer också<br />
hercynit, antingen som enskilda kristaller eller tillsammans med olivin.<br />
Kommentar: Slaggen är uppbyggd av flera slaggsträngar, med tämligen homogen<br />
sammansättning, som successivt har byggts på med mellanliggande avkylning och stelning<br />
mellan varje slagg. Avsvalningen har gått fort och bildat en finkornig slagg som har bildats i<br />
ett slagguppsamlingsutrymme i nedre delen av en blästugn. Det totala järninnehållet i slaggen<br />
är lågt (nästan ingen järnoxid). Till skillnad mot F9 innehåller den hercynit och har sannolikt<br />
därför en något högre totalhalt av aluminium, möjligen till följd av inblandning av lera från<br />
ugnsväggen.<br />
Totalkemi: De kemiska analyserna av slaggen bekräftar även i detta prov den tidigare<br />
observerade petrografiska sammansättningen. Detta prov har den högsta aluminiumhalten av<br />
de fyra analyserade proverna. Relativt hög halt av kalium, vilket liksom aluminium är ett<br />
element som lermineral ofta är anrikat i, styrker ytterligare hypotesen om inblandning av<br />
ugnsväggsmaterial i slaggen. Dropparna av metalliskt järn och eventuellt tillskottet från<br />
wüstiten gör att denna slagg har något högre järninnehåll än prov F9.<br />
F96 (A29321)<br />
Beskrivning: Strängflutna och småporiga slagger. Den största biten, trögfluten och<br />
oregelbunden form utan kontaktytor. Partivis starkt magn. Många kolavtryck, största 20 mm.<br />
Övriga strängflutna, fragmentariska, även med ugnsvägg fastsmält. Tre bitar av dessa med<br />
avvikande knottrig yta, med sekundärt påsmält material. I tvärsnitt: Den trögflutna, tät och<br />
storporig. Den ”gryniga” tät och porig med insmält sten/sand. Övriga bitar täta och<br />
homogena. Tunnslip av trögflutna biten.<br />
Petrografi: Slaggen har flera större porer, någon centimeter i diameter, snarare ovala än<br />
cirkelformade. Dessutom finns mindre porer utspridda i snittet. Stycket är för övrigt också<br />
komplext uppbyggt och varierar i innehåll. Det består av en blandning av slagg, rost, samt<br />
kolstycken hoprostade med kvarts- och fältspatkorn och finkornigt material. I slaggen finns<br />
tunna strimmor av metalliskt järn, delvis korroderat. Liknande strimmor förekommer också<br />
koncentrerade som en zon runt hålrummen. En del av dessa hålrum är något kantiga och kan<br />
ha innehållit kolstycken snarare än varit gasblåsor. Slaggkomponenten utgörs av<br />
olivinlameller eller olivinkristaller i varierande storlek och en glasfas. Lokalt förekommer<br />
också hercynitkristaller. Huvudsakligen är detta prov något grövre än F9 och F94.<br />
Kommentar: Stycket består av slagg, korroderat metalliskt järn och en del andra komponenter.<br />
Slaggkomponentens sammansättning liknar den i F94, men är grovkornigare och har stelnat<br />
långsammare. Förekomsten av de tunna strimmorna av metalliskt järn tyder på att slaggen<br />
bildats i ett område närmare blästerfokus, d.v.s. där smältan formas. Slaggens grövre<br />
kornstorlek antyder en långsammare avsvalning än F9 och F94, förhållande som gäller högre<br />
upp i ugnen där en större slagg- och järnvolym bevarar värmen bättre. Inblandning av<br />
silikatrikt material i varierande storlek kan bero på att slaggen bildats i ett område nära<br />
ugnsväggen och att det är delar av denna som har fäst mot slaggen. Omvandlingen från<br />
malmens järnoxider till metalliskt järn har skett i det vi ser i provet, men metallen är för<br />
utspridd, och förekommer i för liten mängd, för att ha kunnat tillvaratas.<br />
10<br />
sau rapport <strong>2010</strong>:2 327