2010:2 - SAU

hjälper till att få en förståelse för den ursprungliga ugnskonstruktionen. Flera av proverna har
dessutom en morfologi som t.ex. avslöjar hur de bildats i ugnen och deras ursprungliga
placering. Nedan följer en genomgång av de tre ugnarna. Varje anläggning ges en kort
presentation gällande utformning, material m.m. Informationen fungerar som ett komplement
till de ovan presenterade resultaten av okulära granskningar och analyser av slagger, järn,
malm och ugnsvägg. De kortfattade ugnsbeskrivningarna är även till hjälp vid tolkningar och
diskussioner längre fram i rapporten där exempelvis ugnarnas ursprungliga utformning
diskuteras.
Ugn 29488
Ugn 29488 var den mest välbevarade av de undersökta ugnarna. Den syntes ytligt som en
rund mörkfärgning. Även mindre partier av ugnsväggbitar tillsammans med ett antal stenar,
bl.a. två större framkom på ytan. En koncentration av ugnsväggsmaterial fanns i den norra
delen av anläggningen. Detta parti var halvcirkelformat och mer eller mindre in situ i det
område som varit den nedre delen av ugnsschaktet. Ungefär i detta läge, under
ugnsväggsbitarna påträffades två mindre mörkfärgade, cirkelformade avtryck vilka kan vara
avtryck efter den nedre delen av en vidjeflätning som använts för att bygga upp och ge stöd åt
ugnsschaktet. I ugnsgropen påträffades också en stor bottenslagg som vid upptagning fick en
brottyta som separerade slaggen i två delar, F33333 och F36000. Bottenslaggen fyllde hela
den nedre delen av ugnsgropen och bestod av mindre strängflutna slagger som byggts på
successivt. I ugnen kunde även ett par lager urskiljas, närmare bestämt sju stycken. Dessa
varierade beträffande utbredning och innehåll. En kort genomgång av dessa följer därför för
att få en bättre förståelse för ugnens ursprungliga utseende och vad som hänt med den under
tiden den varit obrukbar. Lager ett täckte de övre delarna av den stora bottenslaggen och
innehöll bränd lera med inblandning av mörkbrun, sandig silt där även slaggfragment
förekom. Lager två utgjordes av ett mindre område med kolfragment och magnetisk slagg.
Lagret påträffades till största del kring den stora bottenslaggens södra sida. Lager tre var även
det mindre ytor som omgav den stora bottenslaggen. Lagret bestod av brun sand med
mörkbruna och röda fläckar. Lager fyra var ett slaggrikt och sotigt lager som framkom längs
bottenslaggens sidor och även delvis under denna. Lager fem syntes som en horisont i lager
fyra med fläckar av gul sand. Även lager sex kan tolkas som en del av lager fyra. I detta
påträffades kolade kvistar och grenar tillsammans med svart, sotig sand. Lager sju var ett
mindre område mot ugnsgropens botten med brun sand med inslag av mörka fläckar. Djupet
på den undersökta anläggningen uppnådde ca 0,70 meter.
Ugn 29321
Denna ugn låg i direkt anslutning till 29488 och är likartad denna gällande utformning och
material. Ugn 29321 var dock något mindre. Ytligt framträdde anläggningen som en rundad
form med en inre del med slagg och sotig fyllning och en yttre krans bestående av rester från
väggmaterial och slagg. En större sten fanns även i denna del. Precis som i ugn 29488
dokumenterades olika lager i ugnen, totalt fem stycken. Ingen större bottenslagg påträffades.
Lager ett bestod av brunsvart sotig sand. Det efterföljande mindre lagret, lager två, bestod av
ett område med s.k. gryning slagg. Lager tre hade samma innehåll som lager ett, men med en
avsevärd större mängd slagg. Lager fyra påträffades som en diagonal lins söder om lager tre,
detta lager innehöll brun sand. Lager fem, under lager fyra, hade samma innehåll, men med
gula flammor. Slutligen framkom lager sex. Detta var ett bottenlager och innehöll precis som i
föregående ugn en koncentration av värmepåverkade och förkolande kvistar/grenar. Djupet på
den undersökta anläggningen uppnådde ca 0,55 meter.
334 sau rapport 2010:2
17