2010:2 - SAU

eller ej. Eftersom olika material innehåller skilda halter
av olika kemiska ämnen ger en analys av dessa bättre förutsättningar
för att koppla anrikningar i marken till olika
mänskliga aktiviteter. Kemiska ämnen som visat sig lämpliga
att analysera är bl a kalcium, koppar, kalium, mangan,
bly och zink. Det är inte de enskilda värdena av olika
kemiska ämnen som är intressanta att studera utan inbördes
avvikelser. Resultaten från en elementanalys behandlas
sedan statistiskt för att studera signifikanta likheter
och olikheter mellan olika prover för att man därefter ska
kunna sluta sig till troliga tolkningar av aktivitetsytor.
Vid Västra Via togs sammanlagt 247 prover från Lager
1-5 samt referensprover från marken utanför dessa lager.
Av dessa analyserades 31 prover från Lager 1, 2 och 3 samt
referensprover. Tyvärr gick det inte att genom elementanalysen
få svar på frågeställningen om det förekommit
järnframställning på andra platser än vad som iakttogs vid
undersökningen. Det enda som gick att påvisa var att elementvärdena
från Lager 3 (A32972) var likartade med värdena
från Lager 1 (A29189) vid järnframställningsugnarna.
Detta kan tyda på att järnframställning har bedrivits i eller
intill Lager 3. Två gropar (A44861 och A45006) i Lager 3
tolkades som möjliga smidesgropar, men i övrigt fanns
inga tydliga tecken på järnframställning inom denna yta.
En möjlighet är att järnframställningsverksamhet i stället
kan ha skett utanför undersökningsytan, strax väster om
Lager 3. Liksom ugnsområdet i Lager 1, gränsar denna yta
mot bäcken som har visat sig vara omgiven av spår efter
järnframställning även från historisk tid.
Metallurgiska analyser
Slagg, bränd lera och övriga rester från järnframställning
har analyserats av Annika Willim, Lena Grandin och
Daniel Andersson, Geoarkeologiska Laboratoriet, UV-
GAL. Resultatet redovisas i en separat rapport (Bilaga 8).
Personal från UV-GAL besökte också undersökningsplatsen
vid två tillfällen.
Sammanfattningsvis bekräftade de metallurgiska analyserna
att järnframställning bedrivits på platsen. Analyserna
gjordes på ett urval av slagg och ugnsväggsmaterial
från tre av de sju undersökta blästugnarna (A29488, A29321
och A1111). Slaggerna var strängflutna, täta och homogena,
och hade i vissa fall avtryck från kol. Slagganalysen visar att
träkol användes som bränsle i ugnarna och att råvaran vid
järnframställningen utgjordes av limonitmalm. Det framgick
även att andelen järnoxid i slaggen var låg, vilket innebär
att järnframställningsprocessen i ugnarna fungerade bra
eftersom endast en liten del av järnet hamnade i restavfallet,
slaggen. Ugnarna har troligen återanvänts flera gånger.
Analysen av järnet visar att järnproducenterna i Västra Via
tillverkade både mjukt järn och kolstål i blästugn. Resultaten
tyder på variation inom tillverkningen och en god materialkännedom
vilket har inneburit att flera olika järnkvaliteter,
med olika användningsområden, har kunnat framställas.
Fosfatanalys
Sammanlagt togs 337 stycken fosfatprover under fältsäsongen.
Merparten (283) togs i de grusiga groparna
som misstänktes vara skelettgravar. I marken runt dessa
anläggningar togs elva referensprover. Övriga anläggningar
där fosfatprover togs var en brandgrav (A54011),
en hästskoformad ränna (A32211) samt två mindre gropar
med grusigt innehåll (A8318 och A33031) som låg nära de
gropar som misstänktes vara gravar.
Av de insamlade proverna analyserades 50 stycken från
en av de grusiga groparna, plus referensproverna, varvid
endast en marginell förhöjning av fosfatvärdena kunde
påvisas. Övriga prover analyserades ej.
108 sau rapport 2010:2