Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kan storleken variera från allt från större bottenslagger där många strängar runnit samman och<br />
byggt på varandra ner till fragment.<br />
Petrografi<br />
Av 5 prover tillverkades polerade tunnslip. Petrografiska undersökningar utfördes i<br />
genomfallande och påfallande planpolariserat ljus för att identifiera materialets olika<br />
komponenter och texturella drag. Undersökningen genomfördes i ett Zeiss Axioskop 40A<br />
polarisationsmikroskop utrustad med en digitalkamera.<br />
Mineral som vanligtvis bygger upp slagger från järnhantering beskrivs här kortfattat.<br />
Termerna återkommer i beskrivningarna för respektive prov. Slagger består huvudsakligen av<br />
olivin, wüstit och glas. Dessutom finns små mängder metalliskt järn. Olivin är ett<br />
silikatmineral med den allmänna formeln A 2 SiO 4 , där A oftast är järn (fayalitisk<br />
sammansättning) men mangan, magnesium och kalcium kan förekomma i mindre mängder.<br />
Wüstit, FeO, är ett mycket vanligt inslag i slagger från blästbruket. Om höga koncentrationer<br />
av wüstit förekommer är slaggens totala järnhalt vanligtvis också hög. Mineralens kornstorlek<br />
avspeglar stelningsförloppet, på så sätt att en finkornig slagg har stelnat hastigt, och en<br />
grovkornig långsamt. Magnetit, Fe 3 O 4 , kan förekomma i stället för wüstit om temperatur<br />
och/eller syretryck är högre. Det betyder att magnetit vanligtvis uppträder i smidesslagger och<br />
wüstit i reduktionsslagger. Hercynit FeAl 2 O 4 är liksom magnetit ett spinellmineral som bildar<br />
väl formade oktaedriska kristaller. Hercynit indikerar relativt höga aluminiumhalter (t.ex<br />
inblandning av lerklining i slaggen). Glas utgör slaggernas ”restsmälta” och kan därför variera<br />
kraftigt i sammansättning beroende på vilka mineral som tidigare kristalliserat, slaggernas<br />
totalsammansättning och avkylningsförlopp. Droppar av metalliskt järn, några mikrometer<br />
stora, är också ett vanligt inslag i slagger.<br />
Metallografi<br />
Metallografiska undersökningar utfördes på 3 polerade prover av det metalliska järnet i<br />
påfallande ljus för att bedöma järnkvaliteten. I mikroskopet kan olika texturer, beroende på<br />
kemisk sammansättning och grad av bearbetning utläsas. Proverna etsades med 2%<br />
nitallösning. Metoden är användbar för att bedöma kolhalten i materialet, t.ex. om det är ett<br />
mjukt järn eller kolstål. Metoden kan också avslöja ett fosforinnehåll, vilket påverkar<br />
materialets hårdhets- och seghetsegenskaper. Även mängden och typen av slagginneslutningar<br />
kan studeras för att ytterligare kunna bedöma kvalitet och möjliga användningsområden.<br />
Några termer som används i detaljbeskrivningarna i resultatkapitlet är ferrit som är mjukt järn<br />
utan kolinnehåll, cementit som är en förening av järn och kol (Fe 3 C), och perlit som är en<br />
struktur uppbyggd av omväxlande ferrit och cementit. Generellt medför alltså en större mängd<br />
perlit en högre kolhalt och ett hårdare material. Undersökningen genomfördes i ett Zeiss<br />
Axioskop 40A polarisationsmikroskop utrustat med en digitalkamera.<br />
Totalkemiska analyser<br />
Totalkemisk analys utfördes på 4 av de petrografiskt undersökta proven. Analyserna gjordes<br />
hos Analytica AB, Luleå. Använd analysmetod är ICP-AES för huvudelement och ICP-QMS<br />
för spårelement. Totalt analyserades 47 element i varje prov.<br />
322 sau rapport <strong>2010</strong>:2<br />
5
Change language