2010:2 - SAU

Syllstenshus
De båda syllstenshusen har inte gått att datera men vissa
tidsmässiga avgränsningar kan dock göras. Under den
tid som de historiska kartorna täcker, d v s från slutet av
1600‐talet och framåt, har UO legat på Västra Vias Norra
gärde (Lindkvist 2005). Då de båda husen inte kan återfinnas
på några av kartorna bör de därför vara äldre än
så. Under förundersökningen kunde ett stolphål som låg
under banvallen dateras till tiden efter 1650. Vid samma
undersökning påträffades också spridda anläggningar i
området ned mot den historiskt kända bytomten vilka inte
kunde dateras (Groop 2005). Möjligen kan detta indikera
att området norr om bytomten har utnyttjats för någon
typ av boplatsaktiviteter under historisk tid och syllstenshusen
skulle kunna vara en del av dessa. Avsaknaden av
spår av eldstäder och den ringa fyndmängden i husen gör
det troligt att de inte varit bostadshus utan fungerat som
någon typ av uthus. Det är svårare att hitta en bakre gräns
för husens ålder. Det finns exempel på syllstenshus som
kunnat dateras till förromersk järnålder (Andersson et al
1994:77ff) men denna typ av hus blir vanliga först under
vikingatid och tidig medeltid.
Det var inte heller möjligt att genom fyndspridningen
dra några slutsatser om husens funktion. De fyndkategorier
av icke förhistorisk karaktär som i mindre mängd
påträffades vid husgrunderna fanns även spridda över
hela UO, exempelvis rödgods och efterreformatorisk
keramik, eller metallföremål som spik och hästskosöm.
Lager 4, som hade sin utbredning mellan syllstensgrunderna
och delvis under Syllstensgrund 1, uppvisade nästan
uteslutande fynd av förhistorisk karaktär och kan troligen
inte sammankopplas med husgrunderna. Det mest
sannolika är att syllstenshusen byggts någon gång under
medeltid eller tidig efterreformatorisk tid.
Hägnader
Rester av nio hägnader påträffades inom UO. De bestod
av stolphål eller pinnhål och längden varierade mellan 4,5
och 59 m. Inga dateringar finns från hägnaderna.
Hägnad 1 (A100386) var 16 m lång och sträckte sig i
nord-sydlig riktning strax öster om Kulturlager 1. Hägnaden
bestod av stolphål med relativt jämna mellanrum.
Spår av omstolpning fanns främst i den mittersta delen.
Öster om Hägnad 1 och delvis parallell med denna,
låg Hägnad 2 (A100387) som var 20 m lång och bestod av
stolphål. Hägnadens norra del gick i nord-sydlig riktning
men den södra delen böjde av mot väster och låg nära
änden av Hägnad 1.
Hägnadernas placering mellan området med grophus
och ugnar i väster och husområdet i öster kan betyda att
de har fungerat som avgränsning för ugnsområdet eller
bebyggelsen. Deras avstånd och parallella läge antyder
att de uppförts under olika faser, alternativt att man vid
någon tidpunkt beslutat sig för att flytta hägnaden.
Hägnad 3 (A100403) var belägen i södra delen av UO,
söder om Hus 8 och Hus 10. Hägnaden var endast 4,5 m
lång och sträckte sig i nordvästlig-sydöstlig riktning. Hägnaden
var konstruerad av pinnhål och små stolphål som
bitvis låg i dubbla rader.
Omedelbart söder om Hägnad 3 fanns den 11 m långa
Hägnad 4 (A100404). Den var svagt s-formad, och låg i
öst-västlig riktning. Hägnaden var konstruerad av enkelradiga
stolphål varav en var en dubbelstolpe.
Hägnad 6 (A100406) var 10 m lång och sträckte sig i östvästlig
riktning. Den var belägen endast ett par meter norr
om Hägnad 4, och var parallell med denna. Stolphålen i
hägnadens östra del var glesare placerade och något större
än dem i västra delen, vilket gör tolkningen av hägnadens
längd osäker.
Hägnaderna 3, 4 och 6 låg söder om det husområde
som i söder avslutades med Hus 8 och Hus 10. Hägnaderna
kan vara rester av avgränsningar mellan husen och
det mer låglänta området i söder. Hägnad 4 och Hägnad
6 var parallella och den ena kan ha byggts om nära den
gamla när den raserades. En annan möjlighet är att den
svängda västra änden av Hägnad 4 hörde ihop med den
vinkel som bildas av Hägnad 3 och 6, och utgjorde en
fägata. Vart fägatan ledde förblir ovisst då dess östra del
fortsätter in mot banvallen.
Hägnad 5 (A100405) var 14 m lång och sträckte sig i
nordvästlig-sydöstlig riktning. Hägnaden var konstruerad
av stolphål som var placerade med jämna avstånd.
Hägnad 5 följde den västra väggen på Hus 8 och föreföll
vara anlagd för att följa husets vägg. Avståndet mellan
hägnad och vägg var drygt en meter. Inga spår av hägnaden
kunde urskiljas norr om huset så det går inte att säga
ifall den vek av åt något håll, t ex längs husets gavel.
Liknande exempel på hur hägnaden följer tätt inpå
huset finns från Uppland (Eklund 2005b:94; Onsten-
Molander & Wikborg 2006b:148ff).
Norr om vägen fanns Hägnad 7 (A100635) som kan ha
utgjort en gräns mellan området med hus i väster och
det mer låglänta våtmarkslagret vid undersökningsområdets
östra kant. I norra delen var hägnaden orienterad
i nord-sydlig riktning men mot söder böjde den av mot
sydväst. I den södra änden fanns en kortare hägnadsrest
som kan ha varit parallell med Hägnad 7. Den kan också
ha utgjort rester av en ombyggnad. På några ställen av
hägnaden låg stolphålen i dubbla rader. I mittpartiet var
det glest mellan stolphålen, men tre stolphål från förundersökningen
passade väl in i hägnaden. Hägnad 7 var
29 m lång.
Hägnad 8 (A103173) var belägen i den västra delen av
UO och gick i sydväst-nordöstlig riktning. Hägnaden var
43 m lång och i det närmaste helt rak. Väster om hägnaden
låg Hus 1, 4 och 6, som kan ha varit samtida eller avlöst
varandra inom ett gårdsläge. Hägnaden kan ha varit en
del av inhägnaden kring gårdsplanen eller en del av en
sau rapport 2010:2 97