2010:2 - SAU

More documents

Recommendations

Info

Figur 70. Syllstensgrund 1 från sydöst. Husets hörn markeras av fr v Ann Lindkvist, Marcus Eriksson, Elin Säll och Niklas Groop. Foto: Markus Andersson, SAU. Figur 71. Syllstensgrund 2 sedd från väster. Foto: Markus Andersson, SAU. 96 sau rapport 2010:2
Syllstenshus De båda syllstenshusen har inte gått att datera men vissa tidsmässiga avgränsningar kan dock göras. Under den tid som de historiska kartorna täcker, d v s från slutet av 1600‐talet och framåt, har UO legat på Västra Vias Norra gärde (Lindkvist 2005). Då de båda husen inte kan återfinnas på några av kartorna bör de därför vara äldre än så. Under förundersökningen kunde ett stolphål som låg under banvallen dateras till tiden efter 1650. Vid samma undersökning påträffades också spridda anläggningar i området ned mot den historiskt kända bytomten vilka inte kunde dateras (Groop 2005). Möjligen kan detta indikera att området norr om bytomten har utnyttjats för någon typ av boplatsaktiviteter under historisk tid och syllstenshusen skulle kunna vara en del av dessa. Avsaknaden av spår av eldstäder och den ringa fyndmängden i husen gör det troligt att de inte varit bostadshus utan fungerat som någon typ av uthus. Det är svårare att hitta en bakre gräns för husens ålder. Det finns exempel på syllstenshus som kunnat dateras till förromersk järnålder (Andersson et al 1994:77ff) men denna typ av hus blir vanliga först under vikingatid och tidig medeltid. Det var inte heller möjligt att genom fyndspridningen dra några slutsatser om husens funktion. De fyndkategorier av icke förhistorisk karaktär som i mindre mängd påträffades vid husgrunderna fanns även spridda över hela UO, exempelvis rödgods och efterreformatorisk keramik, eller metallföremål som spik och hästskosöm. Lager 4, som hade sin utbredning mellan syllstensgrunderna och delvis under Syllstensgrund 1, uppvisade nästan uteslutande fynd av förhistorisk karaktär och kan troligen inte sammankopplas med husgrunderna. Det mest sannolika är att syllstenshusen byggts någon gång under medeltid eller tidig efterreformatorisk tid. Hägnader Rester av nio hägnader påträffades inom UO. De bestod av stolphål eller pinnhål och längden varierade mellan 4,5 och 59 m. Inga dateringar finns från hägnaderna. Hägnad 1 (A100386) var 16 m lång och sträckte sig i nord-sydlig riktning strax öster om Kulturlager 1. Hägnaden bestod av stolphål med relativt jämna mellanrum. Spår av omstolpning fanns främst i den mittersta delen. Öster om Hägnad 1 och delvis parallell med denna, låg Hägnad 2 (A100387) som var 20 m lång och bestod av stolphål. Hägnadens norra del gick i nord-sydlig riktning men den södra delen böjde av mot väster och låg nära änden av Hägnad 1. Hägnadernas placering mellan området med grophus och ugnar i väster och husområdet i öster kan betyda att de har fungerat som avgränsning för ugnsområdet eller bebyggelsen. Deras avstånd och parallella läge antyder att de uppförts under olika faser, alternativt att man vid någon tidpunkt beslutat sig för att flytta hägnaden. Hägnad 3 (A100403) var belägen i södra delen av UO, söder om Hus 8 och Hus 10. Hägnaden var endast 4,5 m lång och sträckte sig i nordvästlig-sydöstlig riktning. Hägnaden var konstruerad av pinnhål och små stolphål som bitvis låg i dubbla rader. Omedelbart söder om Hägnad 3 fanns den 11 m långa Hägnad 4 (A100404). Den var svagt s-formad, och låg i öst-västlig riktning. Hägnaden var konstruerad av enkelradiga stolphål varav en var en dubbelstolpe. Hägnad 6 (A100406) var 10 m lång och sträckte sig i östvästlig riktning. Den var belägen endast ett par meter norr om Hägnad 4, och var parallell med denna. Stolphålen i hägnadens östra del var glesare placerade och något större än dem i västra delen, vilket gör tolkningen av hägnadens längd osäker. Hägnaderna 3, 4 och 6 låg söder om det husområde som i söder avslutades med Hus 8 och Hus 10. Hägnaderna kan vara rester av avgränsningar mellan husen och det mer låglänta området i söder. Hägnad 4 och Hägnad 6 var parallella och den ena kan ha byggts om nära den gamla när den raserades. En annan möjlighet är att den svängda västra änden av Hägnad 4 hörde ihop med den vinkel som bildas av Hägnad 3 och 6, och utgjorde en fägata. Vart fägatan ledde förblir ovisst då dess östra del fortsätter in mot banvallen. Hägnad 5 (A100405) var 14 m lång och sträckte sig i nordvästlig-sydöstlig riktning. Hägnaden var konstruerad av stolphål som var placerade med jämna avstånd. Hägnad 5 följde den västra väggen på Hus 8 och föreföll vara anlagd för att följa husets vägg. Avståndet mellan hägnad och vägg var drygt en meter. Inga spår av hägnaden kunde urskiljas norr om huset så det går inte att säga ifall den vek av åt något håll, t ex längs husets gavel. Liknande exempel på hur hägnaden följer tätt inpå huset finns från Uppland (Eklund 2005b:94; Onsten- Molander & Wikborg 2006b:148ff). Norr om vägen fanns Hägnad 7 (A100635) som kan ha utgjort en gräns mellan området med hus i väster och det mer låglänta våtmarkslagret vid undersökningsområdets östra kant. I norra delen var hägnaden orienterad i nord-sydlig riktning men mot söder böjde den av mot sydväst. I den södra änden fanns en kortare hägnadsrest som kan ha varit parallell med Hägnad 7. Den kan också ha utgjort rester av en ombyggnad. På några ställen av hägnaden låg stolphålen i dubbla rader. I mittpartiet var det glest mellan stolphålen, men tre stolphål från förundersökningen passade väl in i hägnaden. Hägnad 7 var 29 m lång. Hägnad 8 (A103173) var belägen i den västra delen av UO och gick i sydväst-nordöstlig riktning. Hägnaden var 43 m lång och i det närmaste helt rak. Väster om hägnaden låg Hus 1, 4 och 6, som kan ha varit samtida eller avlöst varandra inom ett gårdsläge. Hägnaden kan ha varit en del av inhägnaden kring gårdsplanen eller en del av en sau rapport 2010:2 97
Page 1:
Västra Via vid vägen Boplatslämn
Page 4 and 5:
sau rapporter 2010:2 issn 1404-8493
Page 6 and 7:
1 2 3 4 5 14 6 7 8 13 9 19 12 21 22
Page 8 and 9:
Vintrosa socken, forts. RAÄ nr Kar
Page 10 and 11:
har digitaliserat ritningar. Fördj
Page 12 and 13:
Figur 7. Undersökningsområdet set
Page 14 and 15:
Vintrosa 109 Vintrosa 110 Vintrosa
Page 16 and 17:
fanns det även spår efter smide?
Page 18 and 19:
Figur 9. Undersökningsområdet fö
Page 20 and 21:
1451000 1451100 6569750 6569850 0 2
Page 22 and 23:
1451000 1451100 30380 30609 32358 4
Page 24 and 25:
1451000 1451100 26697 639 11794 118
Page 26 and 27:
småstenar. Fyllningen skulle kunna
Page 28 and 29:
40490 54011 40386 KÖRVÄG 58127 58
Page 30 and 31:
undersökta anläggningarna var hom
Page 32 and 33:
1 2 S Meter 1 N N 3 1 1 2 1. Gråbr
Page 34 and 35:
GL S N S N 1 GL 1 xx x S 1 GL 1 xx
Page 36 and 37:
1451000 1451100 12060 2275 37903 12
Page 38 and 39:
1451000 1451100 54897 42110 54953 3
Page 40 and 41:
Stenpackningen A32669 låg centralt
Page 42 and 43:
1451000 1451100 Hus 16 Hus 1 Hus 4
Page 44 and 45:
Hus 1 Objekt: Treskeppigt stolphus
Page 46 and 47:
Hus 2 Objekt: Treskeppigt stolphus
Page 48 and 49: Hus 3 Objekt: Treskeppigt stolphus
Page 88 and 89: Grophus 1 (A31032) Objekt: Grophus
Page 90 and 91: Grophus 2 (A38762) Objekt: Grophus
Page 92 and 93: Figur 64. Grophus 1 sett från väs
Page 94 and 95: Syllstensgrund 1 (A100432) Objekt:
Page 96 and 97: Syllstensgrund 2 (A100434) Objekt:
Page 100 and 101: 1451000 1451100 Hägnad 8 Hägnad 1
Page 102 and 103: tillvaratogs från ugnen A1111, 2 k
Page 104 and 105: Bergart Fynden av bergart bestod av
Page 106 and 107: Anl nr Konstruktion Anl typ Provnr
Page 108 and 109: påträffades inom ett begränsat o
Page 110 and 111: eller ej. Eftersom olika material i
Page 112 and 113: De hus som hade bevarade härdar h
Page 114 and 115: Figur 87. Hus 12 sett från norr. F
Page 116 and 117: Figur 88. Hus 13 sett från väster
Page 118 and 119: Var sak på sin plats Rumslig struk
Page 120 and 121: Gårdsläge N Gårdsläge V Gårdsl
Page 122 and 123: Gränser Varje landskap består av
Page 124 and 125: Hus Tomma ytor 0 100 m Figur 96. En
Page 126 and 127: Atmospheric data from Stuiver et al
Page 128 and 129: dateringar kommer man i stor utstr
Page 130 and 131: hade direktkontakt med marken, sås
Page 132 and 133: Två mindre uthus hör troligen til
Page 134 and 135: Hus 5 Hus 7 Fägata / fålla Betesm
Page 136 and 137: Vendeltida järnframställning i V
Page 138 and 139: Figur 107. Den förhistoriska järn
Page 140 and 141: påvisas, vilket dock inte innebär
Page 142 and 143: 1451000 6569750 0 10 20 m Anläggni
Page 144 and 145: intensivt utnyttjade yngre järnål
Page 146 and 147: Nidud blir naturligtvis förkrossad
Page 148 and 149:
Dolda brandgravar från senneolitik
Page 150 and 151:
Figur 113. Grav 2, profil (t v) och
Page 152 and 153:
litgravar), ofta genom transformeri
Page 154 and 155:
Anl typ Anl nr Hällkista Flatmarks
Page 156 and 157:
Bränd lera, lerklining Förkolnade
Page 158 and 159:
156 sau rapport 2010:2 Figur 119. U
Page 160 and 161:
och äldre bronsålder sin utbredni
Page 162 and 163:
Referens Undersökt år Saknar uppg
Page 164 and 165:
Referens Undersökt år Saknar uppg
Page 166 and 167:
utbestämda meningar när det gäll
Page 168 and 169:
Utvärdering och vetenskaplig poten
Page 170 and 171:
samma period. Med hänsyn till huse
Page 172 and 173:
Att avgöra om den rumsliga lokalis
Page 174 and 175:
Summary In anticipation of the cons
Page 176 and 177:
Björhem, N. & Magnusson Staf, B.,
Page 178 and 179:
Guinard, M., 1998. Boplatsstruktur
Page 180 and 181:
Lundgren, U., 1998. Begravning, off
Page 182 and 183:
tid. Hus i Tiundaland under äldre
Page 184 and 185:
Anläggning Anläggningstyp Längd
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
F-nr Sakord Material Vikt (g) Antal
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
908 Avslagsfragment 909 Avslagsfrag
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Ruta Lagerdjup (m) Lager Fynd-nr No
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Bilaga 4. Makrofossilanalys Stefan
Page 270 and 271:
268 sau rapport 2010:2
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294 and 295:
Page 296 and 297:
Page 298 and 299:
Bilaga 5. Keramikanalys Ole Stilbor
Page 300 and 301:
45 40 N = 55 N = 228 g Figur 1. 35
Page 302 and 303:
Bilaga 6. Vedartsanalys Erik Daniel
Page 304 and 305:
Page 306 and 307:
Page 308 and 309:
Page 310 and 311:
Bilaga 7. Elementanalys Björn Hjul
Page 312 and 313:
Figur 1. 1. I kartan I kartan visas
Page 314 and 315:
# # #S #S # # # #S #S # #S #S #S #S
Page 316 and 317:
Figur 3. Träddiagram Figur 3. Figu
Page 318 and 319:
Tabell 4. I tabellen visas hur pass
Page 320 and 321:
Innehållsförteckning SAMMANFATTNI
Page 322 and 323:
Inledning På uppdrag av Anna Onste
Page 324 and 325:
kan storleken variera från allt fr
Page 326 and 327:
Fyndnr. Anläggning Sakord Vikt (g)
Page 328 and 329:
Tabell 2. Totalkemiska analyser fö
Page 330 and 331:
F128 (A29488) Beskrivning: Strängf
Page 332 and 333:
indikera att material av ben varit
Page 334 and 335:
Metallografi och petrografi: Det un
Page 336 and 337:
hjälper till att få en förståel
Page 338 and 339:
mörkfärgning fanns en antydan til
Page 340 and 341:
Malmtyp och malmkälla I samband me
Page 342 and 343:
efter en blästugn, ett slaggområd
Page 344 and 345:
Litteratur Andersson, D., Grandin,
Page 346 and 347:
Figur 2. Bilder av en del av det un
Page 348 and 349:
Figur 2. forts. F128 (A29488) i tv
Page 350 and 351:
Figur 2. forts. F13 från A1111. Or
Page 352 and 353:
Bilaga 9. Osteologisk analys Emma S
Page 354 and 355:
Metod Den osteologiska analysen av
Page 356 and 357:
OB BB E Totalt Anl nr Ruta Anl typ
Page 358 and 359:
Art Kroppsdel Benslag/Tand Antal Vi
Page 360 and 361:
Referenser Arcini, C. 1999. Health
Page 362 and 363:
Fnr Anl nr F.enhet BB/ OB/E Art Kro
Page 364 and 365:
Bilaga 10. Utdrag ur rapporten frå
Page 366 and 367:
Grönstensmaterialet från Västra
Page 368 and 369:
sen Skumparberget 2 i Närke (Sunds
Page 370:
Inför byggandet av en ny vägsträ
show all

2010:2 - SAU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?