2010:2 - SAU

identifierbar kemisk signatur med högre järn- och fosforhalter och lägre innehåll av kisel,
kalium och aluminium jämfört med de två andra analyserade proven.
Sammanfattning av de petrografiska och totalkemiska analyserna av
slaggerna
Fyra av de undersökta slaggerna, F9, F94, F128 och F139 är petrografiskt av samma typ.
Under mikroskopet framkommer samma bild, men mer detaljerad, av slaggens uppbyggnad
som i makroskala. De består av flera små slaggsträngar som successivt byggt upp en större
slagg. Ännu fler slaggsträngar än vad som ses med blotta ögat och mer detaljer om deras
inbördes förhållanden framträder i mikroskala. Avkylning, vilken tydliggörs av den mot
närliggande kontakt avtagande kristallstorlek, har skett mellan varje slaggflöde. De generellt
finkorniga slaggerna har varit utsatta för något hastigare avkylning än de något grövre. Det
finns inget som antyder att slaggen stelnat utanför ugnen utan det troligaste är att den är avsatt
i ett slagguppsamlingsutrymme under ugnen. Inom varje slagg är sammansättning relativt
enhetlig. Mellan de olika slaggerna förekommer smärre skillnader i sammansättning. F128
och F139, från A29488, innehåller wüstit vilket saknas i F9 (A1111) och F94 (A29321). Detta
motsvarar skillnader i totalsammansättning med något högre, respektive något lägre totala
järnhalter. Skillnaderna är dock sannolikt inte anmärkningsvärda, se nedan. Prov F96
(A29321) avviker något från de övriga analyserade slaggerna genom dess mera komplexa
uppbyggnad. Sammansättningen är liknande F9 och F94 men dessutom förekommer spridda
bildningar av metalliskt järn. F96 är dessutom något grövre i kornstorlek, innehåller
kolstycken och silikatrikt material (kvarts- och fältspatkorn). Denna slagg har sannolikt
bildats högre upp i ugnen nära blästerfokus, och där järnsmältan ansamlats, jämfört med de
övriga slaggerna.
De kemiska analyserna av fyra av slaggerna (F9, F94, F128 och F139) uppvisar ingen större
variation i elementhalter mellan dem. Detta innebär att det förmodligen inte förelåg några
betydande olikheter i produktionsmaterialet (malm, kol, flussand) eller
järnframställningsprocess. De mineralogiska variationerna som noterades i de petrografiska
analyserna kunde i de flesta fall bekräftas av de totalkemiska analyserna. En viktig skillnad
framkom dock efter de totalkemiska analyserna. Trots att järnhalten i slaggerna uppfattades
som generellt låg, framförallt p.g.a. den låga eller obefintliga förekomsten av järnoxiden
wüstit, visade det sig att totalhalten av järn var normal eller t.o.m. hög, se nedan. Något
förhöjda halter av järn och lägre halter av kisel, aluminium och kalium i de två slaggerna från
ugn A29488 jämfört med slaggerna från ugnarna A29321 och A1111 kan förmodligen
förklaras av variationer i ugnskonstruktionen eller åtminstone hur mycket av ugnsväggen som
har blandats med slaggerna.
En jämförelse med andra slagger från några blästugnar i Närke visar att proven från Västra
Via faller inom den normala variationen för huvudelementen. I figur 3 har kiselhalten och
järnhalten presenterats för samtliga dessa slagganalyser. Järnhalten i reduktionsslagger ger en
fingervisning om hur effektiv järnframställningsprocessen varit. I en optimal process ska
merparten av järnet ansamlas i luppen medan slaggen ska vara så järnfattig som möjligt.
Slaggerna från Västra Via plottar nära regressionslinjen men med något förhöjda värden för
båda elementen.
Förhöjda halter av fosfor i slagger kan oftast förklaras av man använt sig av en fosforrik, eller
fosforhaltig, malm. F128 och F139 (A29488) är något anrikade i fosfor jämfört med prov F9
och F94 men vid en jämförelse med andra slagger från Närke framkommer att dessa halter
faller inom den normala variationen. Förhöjda halter av fosfor tillsammans med kalcium kan
12
sau rapport 2010:2 329