Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
samma period. Med hänsyn till husens användningstid,<br />
dateringarna samt förekomsten av överlappande hus,<br />
förefaller det som om det varit fråga om en ensamgård<br />
som under tidens lopp flyttat runt inom UO. En topp i<br />
14<br />
C‐kurvan under perioden 550-650 AD kan tolkas som<br />
att en ökad aktivitet skett vid denna tid. Detta sammanfaller<br />
med dateringen för Hus 5 och Hus 7 som har stora<br />
likheter i konstruktion, storlek, placering och riktning. De<br />
båda husen kan ha existerat som två samtida men separata<br />
gårdsenheter.<br />
Att studera de enskilda gårdarnas rumsliga struktur<br />
och dess ekonomi<br />
Den första gården på platsen, under förromersk järnålder,<br />
utgjordes av Hus 20 med två tillhörande uthus, Hus 21 och<br />
Hus 13. Hus 20 avvek från övriga hus genom sin storlek<br />
och sitt läge på områdets högsta punkt. De efterföljande<br />
byggnaderna var av betydligt mindre format och ingen<br />
av dem låg på samma plats. Öster om huvudbyggnaden<br />
fanns en gårdsplan omgiven av en hägnad. Området med<br />
röjningsrösen norr om huset var odlad. Från husets södra<br />
gavel gick en väg kantad av en hägnad ned mot bäcken.<br />
Under romersk järnålder låg en gård i den sydvästra<br />
delen av UO. Hus 18 utgjorde boningshuset som låg<br />
i vinkel mot uthuset, Hus 12. Här låg gårdsplanen i väster<br />
till skillnad från de flesta av de andra gårdarna som<br />
hade gårdsplanen i öster. Sydväst om husen fanns en tom<br />
stenfri yta som kan ha varit odlad. Två parallella hägnader<br />
sydost om husen har utgjort en fägata.<br />
Den yngsta gården på platsen var Hus 5. Huset var<br />
orienterat i nordsydlig riktning. Även Hus 7 låg i samma<br />
väderstreck men en bra bit ifrån. Det kan röra sig om två<br />
samtida gårdar då dateringen av dessa båda hus sammanfaller<br />
med en topp i 14 C‐kurvan från denna tid, vilket kan<br />
tolkas som en ökad aktivitet på platsen.<br />
Benmaterialet från Västra Via var knapphändigt. Förutom<br />
människobenen fanns endast 150 g övriga ben. De<br />
arter som kunde identifieras var husdjur: nötboskap, häst<br />
och svin.<br />
Enligt resultatet från makrofossilanalysen bestod den<br />
odlade grödan nästan uteslutande av skalkorn. Bröd/<br />
kubbvete påträffades endast i ett av grophusen. Dateringarna<br />
av brända sädeskorn gav varierande resultat och<br />
visar snarast att skalkorn har odlats under såväl förhistorisk<br />
som historisk tid.<br />
Att försöka se om lämningarna ingått i<br />
ett större boplatskomplex<br />
Vid förundersökningarna av de områden som gränsar<br />
mot UO framkom boplatslämningar i mindre omfattning<br />
både i sydväst och i öster (t ex RAÄ 101). Dessa lämningar<br />
daterades till förromersk järnålder. Det är därför sannolikt<br />
att bebyggelsen åtminstone under förromersk järnålder<br />
har omfattat en större yta än UO.<br />
Att studera platsen utifrån både det kontextuella<br />
och tidsmässiga perspektivet<br />
Undersökningsområdet har brukats och bebotts under<br />
lång tid. Om man studerar 14 C‐kurvan grupperar sig dateringarna<br />
i tre perioder: mesolitikum, senneolitikumäldre<br />
bronsålder och förromersk järnålder-nutid, vilket<br />
avspeglar när aktiviteter har förekommit i området. De<br />
mesolitiska aktiviteterna har lämnat spår i form av slagen<br />
sten, främst kvarts och grönsten, samt en yxa av grönsten.<br />
Ett par kokgropar, varav en daterad, har också tolkats som<br />
tillhörande denna period. Vid övergången mellan senneolitikum<br />
och äldre bronsålder anlades tre brandgravar<br />
på områdets högsta punkt. En av gravarna innehöll<br />
gravgåvor i form av en flintdolk och en kniv i hälleflinta.<br />
Bland fynden finns fyra keramikskärvor som kan ha ett<br />
neolitiskt ursprung. Merparten av anläggningar och konstruktioner<br />
är dock av järnålderskaraktär. De treskeppiga<br />
husen har daterats typologiskt till en period mellan<br />
yngre bronsålder-förromersk järnålder och folkvandringstid-vendeltid.<br />
Därefter har bebyggelsen flyttats till<br />
en annan plats och man har istället konstruerat järnframställningsugnarna<br />
och grophuset. Järnframställning har<br />
sedan bedrivits i närområdet in i medeltid. Troligen har<br />
även bebyggelsen under yngsta järnålder haft kontinuitet<br />
då den medeltida bytomten låg strax intill UO. Den<br />
forna boplatsen har under medeltid och senare tid varit<br />
odlingsmark.<br />
Att fastslå boplatsens faunaekonomi<br />
Benmaterialet var sparsamt och bestod till största delen<br />
av brända ben. De djurarter som kunde identifieras var<br />
nötboskap, häst och svin.<br />
Att fastslå förhållandet mellan tamboskap och jaktvilt<br />
Eftersom inga ben från vilda djur påträffades kan denna<br />
frågeställning inte besvaras.<br />
Att försöka finna rester från hägnader<br />
Rester av nio hägnader påträffades. Ingen av hägnaderna<br />
daterades. Hägnad 5 sträckte sig längs med den ena väggen<br />
på Hus 8 och är säkerligen samtida med huset. Hägnad<br />
9 inneslöt en yta som kan ha varit odlad. Några hägnader<br />
kan genom sin form tolkas som rester av fägator,<br />
t ex Hägnad 3, 4 och 6, samt Hägnad 1 och 2. Även Hägnad<br />
8 kan ha haft samma funktion.<br />
Att avgöra om det går att urskilja säsongsmässig jakt<br />
Inga ben från vilda djur påträffades varför frågan om jaktens<br />
betydelse inte kan besvaras.<br />
Att undersöka om det bedrivits rituella aktiviteter<br />
Inga rituella kontexter framkom.<br />
168 sau rapport <strong>2010</strong>:2
Change language