2010:2 - SAU

Metallografi och petrografi: Det undersökta snittet består av en oregelbunden
järnkoncentration ca 7×3 mm stor. Den är omgiven av en glasfas som innehåller små droppar
av järn. Glasfasen i sin tur omges av ett korrosionsskikt.
Järnet är homogent i hela den bevarade delen. Det utgörs av ferrit som är något oregelbunden
i kornkontakterna, men jämnkornig. Lokalt förekommer små mängder cementit i
kornkontakterna.
Kommentar: Endast små mängder metall finns bevarad. Denna är dock homogen i
sammansättning och är kolfritt eller kolfattigt järn, d.v.s. tämligen mjukt järn. Enbart med
utgångspunkt i den metallografiska analysen är det inte möjligt att avgöra vilket processled
som detta stycke kommer ifrån. Sannolikt har det gått förlorat redan i ett tidigt skede, vilket
också styrks av fyndkontexten, och den lilla mängden järn har inte varit värd att ta till vara
och sätta upp i ugnen igen.
Sammanfattning av de metallografiska analyserna av järnet
De tre analyserade stycken är homogena i sammansättning. Två, F93 och F102 från A29321,
består av mjukt järn medan det tredje, F13 från A1111, är ett kolstål. Samtliga tre har
sannolikt gått förlorade i ett tidigt skede i järnhanteringsprocessen, redan efter framställningen
i blästugnen, vilket också stämmer med fyndomständigheterna. Enligt allmän uppfattning har
tillverkning av mjukt järn skett i blästugnar. Att tillverkning skulle ske av kolstål redan i
reduktionsprocessen och inte genom senare uppkolning i smidet är dock inte lika välbelagt. I
detta fall tyder dock det analyserade proven på att så är fallet. F13, som innehåller störst andel
av metalliskt järn, är mycket homogen i sin sammansättning och troligen en medveten
produkt snarare än ett olycksfall i arbetet. Detta metallstycke härrör från ugn A1111 vars
tillhörande slagg, F9, är en av de slagger som inte innehåller någon wüstit. Det mjuka järnet i
F93 och F102 kommer från ugnen A29321 vilken också producerat slaggerna F94 och F96.
F94 är en stearinslagg som innehåller mycket låga halter av wüstit. F96 har liknande
sammansättning men kommer från en annan position i ugnen. Slaggerna som är rikare på
wüstit, F128 och F139 kommer från ugn A29488. Vi har inte analyserat något metallprov från
den ugnen eftersom det inte verkade finnas några slagger med metallinnehåll från denna ugn.
Någon direkt korrelation mellan slaggsammansättning och järnkvalitet finns inte för dessa
slagger och vilken eller vilka järnkvaliteter som tillverkats i A29488 kan vi därför inte
besvara i nuläget.
Malm
I anslutning till undersökningsområdet, och den del av ytan där järnframställningsplatsen
påträffades rinner ett mindre vattendrag. Från detta område togs prover på möjliga
malmbildningar. Bildningarna syntes vid bäckfåran som en röd till roströdfärgad film med en
bitvis oljig karaktär. Bildningarna studerades även av GAL vid det andra fältbesöket på
undersökningsområdet i augusti 2005.
De två malmproven, 35830 och 35831, har granskats och genomgått en rostning för att
bedöma deras järninnehåll. Båda proverna är sandiga och innehåller stor andel kvarts.
Proverna är omagnetiska både före och efter rostning. Andelen material som eventuellt är
järnhaltigt är mycket lågt och inget av proverna kan definieras som malmer. Vi bedömde
därför att det inte var meningsfullt att genomföra någon kemisk analys på någon av dem.
Ett prov som i fält insamlats som eventuell malm från ugnen A29488 undersöktes också
okulärt. Inte heller detta prov innehöll någon malm. Malm bör heller inte finnas i blästugnar
om processen har fungerat som den ska.
332 sau rapport 2010:2
15