You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Figur 90. Hus 15 sett från väster. Foto: Elisabet Pettersson, <strong>SAU</strong>.<br />
ålder (Göthberg et al 1995:213). Likheter i bredd och stolpsättning<br />
fanns också med Tunby gård Hus I som daterats<br />
till förromersk-romersk järnålder (Annuswer & Karlsson<br />
2003:7). Tunby gård Hus I var betydligt längre med ett<br />
långt mittspann, men det är inte helt uteslutet att Hus 13<br />
kan ha varit större. En datering till äldre bronsålder förefaller<br />
mindre trolig rent typologiskt och med tanke på likheten<br />
med Hus 17 och 21.<br />
Hus 17 påminde mycket om Hus 13 men hade längre<br />
spann. Största likheterna finns med Trekanten Hus 10 och<br />
Björkgården Hus 21, vilka båda daterats till yngre romersk<br />
järnålder (Onsten-Molander & Wikborg 2006a:35, 89).<br />
Åsby Hus 4 med dateringen förromersk-romersk järnålder,<br />
var något smalare, men för övrigt mycket lika ( Eriksson et al<br />
2005:18). Även med förromerska hus i Skåne finns stora<br />
likheter (Björhem & Magnusson Staf 2006:90).<br />
Hus 21 hade ett något bredare mittskepp än Hus 13, och<br />
korta spann med stolphålsrader som var en smula krokiga.<br />
Stolphål från delar av den västra gaveln fanns bevarade,<br />
men de var inte tillräckligt många för att man skulle<br />
kunna fastställa gavelns form. Paralleller till Hus 21 finns<br />
hos Lunda Hus F som daterats till förromersk-romersk<br />
järnålder (Göthberg et al 1995:237) och Björkgården Hus 17<br />
som daterats till förromersk järnålder (Onsten-Molander<br />
& Wikborg 2006a:85).<br />
Hus 13, 17 och 21 hör troligen hemma inom perioden<br />
yngre bronsålder-romersk järnålder. De var belägna nära<br />
varandra på områdets norra del. Hus 17 och 21 låg troligen<br />
alltför nära varandra för att de skulle kunna ha varit i<br />
bruk samtidigt.<br />
Hus 22 upptäcktes under rapportarbetet och därför har<br />
inga analyser kunnat göras. Huset var ca 10 m långt och<br />
hade en svagt trapetsoid form. Tre bockpar fanns bevarade<br />
samt delar av den sydöstra gaveln som var rak. Ett bockpar<br />
skevar i förhållande till de andra, och det är möjligt att en<br />
omstolpning har skett. Det kan också hända att man reparerat<br />
huset och då satt in ett extra par takbärande stolpar.<br />
Hus 22 låg nära Hus 8 och var parallellt med detta. De båda<br />
husen har stora likheter i storlek och form, vilket gör det<br />
troligt att de varit samtida eller avlöst varandra på platsen.<br />
Liknande hus var Kyrsta Hus 10 och Hus 40 som daterats<br />
till förromersk-romersk järnålder (Onsten-Molander &<br />
Wikborg 2006b:71, 131) och Lilla Sylta Hus 4 daterat till<br />
yngre bronsålder (Pettersson & Eklund 2005:63).<br />
Hus 15 var det enda huset med väggstolphål bevarade<br />
på alla sidor. Huset var balanserat och hade en rektangulär<br />
form med raka väggar och gavlar med rundade hörn.<br />
På södra sidan fanns en ingång. Den södra väggen hade<br />
troligen satts om vid något tillfälle. Hus 15 hade stor likhet<br />
med Fosie Hus 2 som daterades till romersk järnålder<br />
(Göthberg et al 1995:49). Skälby Hus 3, daterat till förromersk<br />
järnålder (Onsten-Molander 2008:51), var längre<br />
och saknade spår av väggar, men påminner också mycket<br />
om Hus 15.<br />
Avslutning<br />
De stolpburna husen i Västra Via var överlag ganska korta.<br />
Drygt hälften har ändå bedömts vara bostadshus då de<br />
varit indelade i flera sektioner och i några fall hade bevarade<br />
härdar. Riktigt små hus är svåra att datera typologiskt<br />
med någon större säkerhet, men till de flesta av de<br />
mindre husen från Västra Via har det gått att hitta paralleller<br />
från andra undersökningar. Dessa hus har tjänstgjort<br />
som förrådsbyggnader och arbetsutrymmen. Den typologiska<br />
jämförelsen har visat att husen i Västra Via liknar<br />
både sydskandinaviska hus och mälardalshus.<br />
De äldsta typologiska dateringarna av husen hamnar i<br />
perioden yngre bronsålder-förromersk järnålder. Bebyggelsens<br />
tyngdpunkt tycks ligga i förromersk-romersk<br />
järnålder. Några hus har yngre drag, som de underbalanserade<br />
Hus 5 och 7. Bebyggelsen tycks att döma av<br />
de typologiska dateringarna ha varit kontinuerlig mellan<br />
yngre bronsålder-förromersk järnålder och fram till folkvandringstid-vendeltid.<br />
Andelen hus med yngre dateringar<br />
är låg; något som antingen kan bero på att delar av<br />
bebyggelsen flyttades ut från området eller att antalet hus<br />
och gårdar minskade.<br />
De äldsta 14 C‐dateringarna från järnåldern ligger i äldre<br />
förromersk järnålder. Totalt sett visar 14 C‐dateringarna<br />
från Västra Via att platsen var bebodd, eller i användning,<br />
under i stort sett hela järnåldern och in i medeltid.<br />
Järnframställning bedrevs på platsen under vendeltidvikingatid<br />
och en samtida bebyggelse borde ha funnits i<br />
närheten. Frånvaron av huskonstruktioner yngre än folkvandringstid-vendeltid<br />
talar för att bebyggelsen omlokaliserats<br />
redan vid tidpunkten när man började konstruera<br />
ugnarna. Det är troligt att gårdslägen från yngre järnålder<br />
funnits i närheten av undersökningsområdet, eventuellt<br />
vid platsen för den medeltida bytomten.<br />
sau rapport <strong>2010</strong>:2 115
Change language