You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
• att avgöra om det går att urskilja säsongsmässig jakt<br />
• att undersöka om det bedrivits rituella aktiviteter<br />
• att avgöra vilka djurarter och benslag som har deponerats<br />
i förmodade rituella kontexter på boplatsen<br />
• att avgöra om det förekommer skillnader mellan de<br />
djurarter och benslag som finns på boplatsen och de<br />
som deponerats i förmodade rituella kontexter<br />
• att studera eventuella rumsliga indelningar utifrån det<br />
osteologiska materialet<br />
• att utifrån benmaterialet försöka urskilja olika aktivitetsytor<br />
Att fastslå typ och omfattning av fornlämningen<br />
Merparten av de påträffade anläggningarna och konstruktionerna<br />
var av järnålderskaraktär. Konstruktionerna<br />
utgjordes av stolpburna hus, grophus och järnframställningsugnar.<br />
Även bland fynden övervägde järnåldersmaterialet.<br />
Både äldre och yngre lämningar påträffades<br />
emellertid inom UO. Spår av verksamhet från mesolitikum<br />
fanns i form av bearbetad sten och en daterad kokgrop.<br />
Till övergången mellan senneolitikum och bronsålder<br />
daterades tre brandgravar. Odlingslämningar, två<br />
syllstensgrunder samt fynd av t ex rödgods tillhör medeltid/historisk<br />
tid. Anläggningar och fynd förekom över<br />
hela den undersökta ytan även om den norra delen inte<br />
förefaller ha varit lika intensivt utnyttjad. Några hus låg i<br />
områdets utkant och ett hus sträckte sig in under schaktkanten.<br />
Det är troligt att bebyggelse har funnits i mindre<br />
omfattning även utanför UO. Vid tidigare undersökningar<br />
av ytorna utanför UO har spridda boplatsspår påträffats,<br />
men inga huslämningar. Odlingslämningar har tidigare<br />
undersökts inom en mindre del av skogsmarken norr om<br />
UO utan att några boplatslämningar påträffades.<br />
Att lokalisera och fastställa eventuella huskonstruktioner<br />
och att avgöra hur många hus det fanns<br />
Vid undersökningen påträffades 22 stolpburna treskeppiga<br />
hus och två grophus från järnåldern samt två syllstensgrunder<br />
från medeltid/historisk tid.<br />
Att fastställa rumsindelning i enskilda hus<br />
De flesta av de stolpburna husen var ganska korta. Endast<br />
ett hus var längre än 20 m. Totalt har 13 av husen bedömts<br />
vara tillräckligt stora för att ha varit bostadshus (Hus 1, 2,<br />
3, 4, 5, 6, 7, 8, 11, 16, 18, 19, 20). Dessa hus har i några fall<br />
haft bevarade härdar (Hus 1, 3, 4, 7) vilka har funnits i de<br />
delar av husen som haft den största spannlängden. Även<br />
i de hus som saknade bevarade härdar har spannlängden<br />
varierat och där har utrymmen med större spannlängd<br />
utgjort bostadsdelen. Inga hus har haft spår av båsindelningar.<br />
Det är dock troligt att åtminstone de största husen<br />
har haft en fähusdel. De minsta husen har sannolikt fungerat<br />
som förråds- eller arbetsutrymmen och har oftast<br />
bestått av ett enda rum.<br />
Att fastställa när järnåldersbebyggelsen<br />
etablerades i området<br />
Både de typologiska jämförelserna av de treskeppiga huskonstruktionerna<br />
och sammanställningen av 14 C‐dateringarna<br />
tyder på att bebyggelsen etablerades vid övergången<br />
mellan yngre bronsålder och förromersk järnålder.<br />
Som nämnts ovan var platsen i bruk under flera tidsperioder,<br />
men ingenting tyder på att någon bebyggelse fanns<br />
under bronsåldern.<br />
Att fastställa bebyggelselämningarnas ålder och<br />
den relativa kronologin mellan dem<br />
De äldsta huslämningarna kunde typologiskt dateras till<br />
yngre bronsålder-förromersk järnålder. Den största delen<br />
av de stolpburna husen hörde hemma i perioden förromersk-romersk<br />
järnålder, medan ett mindre antal hus daterades<br />
till romersk järnålder- folkvandringstid/vendeltid.<br />
Av de båda grophusen kunde det ena dateras till vendeltid,<br />
d v s samma tidsperiod som järnframställningsugnarna var<br />
i bruk. Det andra grophuset var äldre eftersom fyllningen<br />
inte innehöll några fynd av slagg och annat avfall från<br />
verksamheten kring ugnarna. Syllstensgrunderna har inte<br />
kunnat dateras men de saknas i det äldsta kartmaterialet<br />
från slutet av 1600‐talet. Det är därför troligt att de tillhör<br />
ett skede före den första karteringen.<br />
Att redovisa bebyggelsens organisation<br />
Under större delen av den period som bebyggelse fanns i<br />
Västra Via har det varit fråga om en ensamgård som flyttat<br />
runt. Med en eller två generationers mellanrum har<br />
boningshuset flyttats och nya odlingsytor har tagits upp.<br />
De större husen har haft både bostadsdel och fähus under<br />
samma tak, medan det ibland funnits ett eller flera mindre<br />
uthus tillsammans med boningshuset. Ytor med få<br />
anläggningar har troligen varit odlings- eller betesmark.<br />
Hos flera av husen har gårdsplanen legat i öster. Hägnaderna<br />
har avgränsat gårdsplaner, odlade ytor eller utgjort<br />
fägator. Några brunnar har inte påträffats, utan bäcken<br />
förefaller ha utgjort den enda vattenförsörjningen. På ett<br />
avstånd av 150 m från boplatsen undersöktes en brandgrav<br />
(RAÄ 86) från romersk järnålder-folkvandringstid,<br />
en datering som stämmer väl överens med bebyggelsens<br />
kronologiska tyngdpunkt. Graven är troligen en rest av<br />
ett gravfält som tillhörde boplatsen. Då området omkring<br />
den undersökta graven har påverkats av sentida aktiviteter<br />
är det sannolikt att det ursprungligen har funnits<br />
betydligt fler gravar.<br />
Att undersöka om det fanns flera samtida gårdar<br />
inom undersökningsområdet och i så fall vilka skillnader<br />
som fanns mellan dem<br />
Bristen på tillförlitliga 14 C‐dateringar från huskonstruktionerna<br />
gör det svårt att utarbeta någon finare kronologi,<br />
i synnerhet bland den större grupp av hus som faller inom<br />
sau rapport <strong>2010</strong>:2 167
Change language