21.04.2015 Views

2010:2 - SAU

2010:2 - SAU

2010:2 - SAU

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Bilaga 7. Elementanalys<br />

Björn Hjulström, Arkeologiska<br />

forskningslaboratoriet, Stockholm<br />

Elementanalys av antropogena lager från en<br />

järnåldersboplats i Västra Via, Vintrosa sn, Närke<br />

Björn Hjulström<br />

Arkeologiska Forskningslaboratoriet<br />

Stockholms universitet<br />

Uppdragsrapport 35<br />

Inledning<br />

Vid <strong>SAU</strong>:s (Societas Archaeologica Upsaliensis) undersökning<br />

i Västra Via, Vintrosa sn, Närke, påträffades ett<br />

flertal antropogena lager. Eftersom flera järnframställningsugnar<br />

identifierades vid undersökningen ville man<br />

se om järnframställning skett i större utsträckning än vad<br />

som kunnat iakttas på den undersökta ytan. Tidigare geokemiska<br />

analyser av lager från boplatser i åkermark har<br />

visat att det är möjligt att spåra metallhantverk med hjälp<br />

av elementanalys. Därför analyserades elementhalten i 31<br />

jordprover från de antropogena lagren och från underliggande<br />

lager. Tre lager valdes ut som mest intressanta för att<br />

göra en elementanalys på. Dessa benämns lager 1, 2 och<br />

3 och visas i figur 1. Ett av dessa lager (lager 1) låg i anslutning<br />

till järnframställningsugnarna.<br />

Vid undersökningen föreföll det som att lager 1, 2 och<br />

3 har varit ett sammanhängande boplatslager som skadats<br />

av senare aktiviteter. I sydväst, närmast ugnarna och<br />

grophusen, var lager 1 som mörkast och innehöll mer kol,<br />

sot, slagg och bränd lera än det gjorde i nordost och sydost.<br />

Lagret bestod främst av sand och silt. Lager 2 var inte<br />

lika mörkt i färgen som lager 1, utan var mörkbrunt och<br />

innehöll mer morängrus och sten. Lager 3 var sandigt och<br />

svartbrunt till färgen.<br />

I lager 1 och lager 2 analyserades sju jordprover vardera<br />

och i lager 3 analyserades åtta jordprover. Därutöver analyserades<br />

referensprover utanför lagren. Fyra prover analyserades<br />

strax utanför lager 1, tre stycken utanför lager 2<br />

och två stycken prover analyserades utanför lager 3.<br />

Metodparametrar elementanalys<br />

Alla prov förvarades i frysrum (‐15°C) fram till analystillfället.<br />

Proverna torkades i två dygn i 55°C. Därefter mortlades<br />

jorden och sållades i ett 2 millimeters såll för att få<br />

en enhetlig kornstorlek.<br />

Till elementanalysen vägdes 0,5 gram av varje prov upp<br />

för extraktion. Upplösningen av proverna utfördes med<br />

mikrovågsugn. Till varje prov tillsattes 10 ml kungsvatten.<br />

Extraktionen i mikrovågsugn skedde vid 175°C. Temperaturen<br />

ökade gradvis under 20 minuter och 175°C bibehölls<br />

i tio minuter innan temperaturen sänktes. Därefter<br />

filtrerades vätskan genom ett glasfiberfilter för att få bort<br />

alla partiklar från provet. Elementhalten kvantifierades i<br />

en atom absorptions spektrofotometer (Z‐5000 Polarized<br />

Zeeman Atomic Absorption Spectrophotometer). Koncentrationerna<br />

av bly, kalcium, kalium, koppar, järn, magnesium,<br />

mangan och zink uppmättes. Resultaten redogörs<br />

i ppm (parts per million).<br />

Resultat<br />

I tabell 1 visas resultaten för alla prov och i figur 2 visas<br />

kartor över fördelningen för respektive element. Resultaten<br />

behandlas statistiskt för att få en översikt om vad som<br />

särskiljer respektive förenar olika prov.<br />

I figur 3 visas ett träddiagram utifrån en hierarkisk klusteranalys<br />

där alla prov ingår och där de åtta elementen används<br />

som variabler. Man kan se en grov uppdelning i två grupper.<br />

I den ena gruppen med 17 prov är det endast två prov<br />

som kommer från referenslagren och i den andra gruppen<br />

kommer 7 av 13 prov från referenslagren. Den huvudsaklig<br />

uppdelningen när alla prov tagits med är alltså inte mellan<br />

kulturlagren utan mellan kulturlagren och referenslagret.<br />

Ett liknande mönster ser man i en Break down & one‐way<br />

ANOVA analys. Då undersöker man inte vilka grupper som<br />

bildas utifrån ett antal parametrar, istället har man redan<br />

placerat proverna i olika grupper och medelvärdet och standardavvikelsen<br />

i dessa grupper räknas ut. I tabell 2 presenteras<br />

resultatet från en Break down & one‐way ANOVA analys<br />

där de grupper som undersöks är lager 1, lager 2 och lager<br />

3, samt referensproverna i närheten av de olika lagren (R1,<br />

R2 och R3). Referensproverna har generellt en högre halt av<br />

kalcium och mangan, och en något högre halt kalium samt<br />

något lägre magnesiumvärden. Det finns vissa skillnader<br />

även mellan referensområdena. I referensområdena är det<br />

främst den höga järnhalten i referensområde 1 som sticker<br />

ut. Det höga värdet beror troligen på att området ligger nära<br />

järnframställningsanläggningarna.<br />

Eftersom jordarten och därmed kornstorleken skiljer<br />

sig åt mellan referenslagren och kulturlagren är det inte<br />

möjligt att dra några direkta slutsatser utifrån skillnaderna<br />

mellan kulturlagren och referenslagren. Det är mer<br />

308 sau rapport <strong>2010</strong>:2

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!