You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bilaga 7. Elementanalys<br />
Björn Hjulström, Arkeologiska<br />
forskningslaboratoriet, Stockholm<br />
Elementanalys av antropogena lager från en<br />
järnåldersboplats i Västra Via, Vintrosa sn, Närke<br />
Björn Hjulström<br />
Arkeologiska Forskningslaboratoriet<br />
Stockholms universitet<br />
Uppdragsrapport 35<br />
Inledning<br />
Vid <strong>SAU</strong>:s (Societas Archaeologica Upsaliensis) undersökning<br />
i Västra Via, Vintrosa sn, Närke, påträffades ett<br />
flertal antropogena lager. Eftersom flera järnframställningsugnar<br />
identifierades vid undersökningen ville man<br />
se om järnframställning skett i större utsträckning än vad<br />
som kunnat iakttas på den undersökta ytan. Tidigare geokemiska<br />
analyser av lager från boplatser i åkermark har<br />
visat att det är möjligt att spåra metallhantverk med hjälp<br />
av elementanalys. Därför analyserades elementhalten i 31<br />
jordprover från de antropogena lagren och från underliggande<br />
lager. Tre lager valdes ut som mest intressanta för att<br />
göra en elementanalys på. Dessa benämns lager 1, 2 och<br />
3 och visas i figur 1. Ett av dessa lager (lager 1) låg i anslutning<br />
till järnframställningsugnarna.<br />
Vid undersökningen föreföll det som att lager 1, 2 och<br />
3 har varit ett sammanhängande boplatslager som skadats<br />
av senare aktiviteter. I sydväst, närmast ugnarna och<br />
grophusen, var lager 1 som mörkast och innehöll mer kol,<br />
sot, slagg och bränd lera än det gjorde i nordost och sydost.<br />
Lagret bestod främst av sand och silt. Lager 2 var inte<br />
lika mörkt i färgen som lager 1, utan var mörkbrunt och<br />
innehöll mer morängrus och sten. Lager 3 var sandigt och<br />
svartbrunt till färgen.<br />
I lager 1 och lager 2 analyserades sju jordprover vardera<br />
och i lager 3 analyserades åtta jordprover. Därutöver analyserades<br />
referensprover utanför lagren. Fyra prover analyserades<br />
strax utanför lager 1, tre stycken utanför lager 2<br />
och två stycken prover analyserades utanför lager 3.<br />
Metodparametrar elementanalys<br />
Alla prov förvarades i frysrum (‐15°C) fram till analystillfället.<br />
Proverna torkades i två dygn i 55°C. Därefter mortlades<br />
jorden och sållades i ett 2 millimeters såll för att få<br />
en enhetlig kornstorlek.<br />
Till elementanalysen vägdes 0,5 gram av varje prov upp<br />
för extraktion. Upplösningen av proverna utfördes med<br />
mikrovågsugn. Till varje prov tillsattes 10 ml kungsvatten.<br />
Extraktionen i mikrovågsugn skedde vid 175°C. Temperaturen<br />
ökade gradvis under 20 minuter och 175°C bibehölls<br />
i tio minuter innan temperaturen sänktes. Därefter<br />
filtrerades vätskan genom ett glasfiberfilter för att få bort<br />
alla partiklar från provet. Elementhalten kvantifierades i<br />
en atom absorptions spektrofotometer (Z‐5000 Polarized<br />
Zeeman Atomic Absorption Spectrophotometer). Koncentrationerna<br />
av bly, kalcium, kalium, koppar, järn, magnesium,<br />
mangan och zink uppmättes. Resultaten redogörs<br />
i ppm (parts per million).<br />
Resultat<br />
I tabell 1 visas resultaten för alla prov och i figur 2 visas<br />
kartor över fördelningen för respektive element. Resultaten<br />
behandlas statistiskt för att få en översikt om vad som<br />
särskiljer respektive förenar olika prov.<br />
I figur 3 visas ett träddiagram utifrån en hierarkisk klusteranalys<br />
där alla prov ingår och där de åtta elementen används<br />
som variabler. Man kan se en grov uppdelning i två grupper.<br />
I den ena gruppen med 17 prov är det endast två prov<br />
som kommer från referenslagren och i den andra gruppen<br />
kommer 7 av 13 prov från referenslagren. Den huvudsaklig<br />
uppdelningen när alla prov tagits med är alltså inte mellan<br />
kulturlagren utan mellan kulturlagren och referenslagret.<br />
Ett liknande mönster ser man i en Break down & one‐way<br />
ANOVA analys. Då undersöker man inte vilka grupper som<br />
bildas utifrån ett antal parametrar, istället har man redan<br />
placerat proverna i olika grupper och medelvärdet och standardavvikelsen<br />
i dessa grupper räknas ut. I tabell 2 presenteras<br />
resultatet från en Break down & one‐way ANOVA analys<br />
där de grupper som undersöks är lager 1, lager 2 och lager<br />
3, samt referensproverna i närheten av de olika lagren (R1,<br />
R2 och R3). Referensproverna har generellt en högre halt av<br />
kalcium och mangan, och en något högre halt kalium samt<br />
något lägre magnesiumvärden. Det finns vissa skillnader<br />
även mellan referensområdena. I referensområdena är det<br />
främst den höga järnhalten i referensområde 1 som sticker<br />
ut. Det höga värdet beror troligen på att området ligger nära<br />
järnframställningsanläggningarna.<br />
Eftersom jordarten och därmed kornstorleken skiljer<br />
sig åt mellan referenslagren och kulturlagren är det inte<br />
möjligt att dra några direkta slutsatser utifrån skillnaderna<br />
mellan kulturlagren och referenslagren. Det är mer<br />
308 sau rapport <strong>2010</strong>:2
Change language