You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Figur 113. Grav 2, profil (t v) och botten av anläggningen (t h).<br />
Foto från öster av Elisabet Pettersson och Ann Lindkvist, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 114. Grav 3, profil. Foto från nordväst av Ann Lindkvist,<br />
<strong>SAU</strong>.<br />
med stenskoning, ca 1,10 m bred och 0,40 m djup (fig 112).<br />
Längs med nedgrävningens kanter låg kantställda kalkstenshällar<br />
som tillsammans bildade en stenkistliknande<br />
konstruktion. I nedgrävningen påträffades en om huggen<br />
flintdolk och en spets från en kniv av hälleflinta samt en<br />
bengömma bestående av sot och brända människoben.<br />
Flintdolken har förlorat delar av sina typologiska drag men<br />
är troligtvis av Lomborgs typ VI (muntl Jan Apel). Både flintdolken<br />
och flintkniven var eldpåverkade. Människobenen<br />
kom från en vuxen individ av obestämt kön. Totalt identifierades<br />
ca 196 g av de 213 g brända benfragmenten till människa.<br />
Strax intill Grav 1 framkom enstaka brända människoben<br />
i vad som tolkats som stolphål (A40477 och A58922).<br />
Grav 2 (A40386) bestod av en mörkfärgad nedgrävning<br />
med en stenansamling i ytan och i de övre lagren (fig 113).<br />
Nedgrävningen var ca 1 m i diameter och ca 0,3 m djup.<br />
Ca 10 g brända ben varav 1,64 g människoben påträffades<br />
i anläggningen. De flesta av dem låg i den sotigare centrala<br />
delen. Benen har inte gått att köns- eller åldersbestämma.<br />
Grav 3 (A40490) bestod av en nedgrävning med stenskoning<br />
i den övre delen (fig 114). Nedgrävningen var<br />
ca 0,80 × 0,50 m stor och ca 0,60 m djup. Kalkstensflisor<br />
och enstaka skörbränd sten framkom också i anläggningen.<br />
Ca 9 g ben påträffades i nedgrävningen varav 8 g kom från<br />
människa. Individen var vuxen och eventuellt en man.<br />
Ett bränt ben från den första konstaterade graven, Grav<br />
1, skickades in för 14 C‐datering. Det visade sig att den var<br />
från ca 2140-1730 BC (kal, 2 sigma), d v s från senneolitisk<br />
tid. De andra två gravarna har 14 C‐daterats till 2050-<br />
1500 BC (Grav 2) och 1880-1450 BC (Grav 3), vilket betyder<br />
att de var från yngre senneolitikum (SN II)-äldsta bronsåldern<br />
(bronsålder period I). Flintdolken som påträffades<br />
i Grav 1 är som nämnts förmodligen av Lomborgs typ VI<br />
vilken dateras till tidig bronsålder.<br />
Västra Via har omnämnts i tidigare forskning när det gäller<br />
hällkistor och lösfynd från senneolitikum. Sune Lindqvist<br />
skriver i ”Från Nerikes sten- och bronsålder” att otvetydiga<br />
uppgifter om en hällkista av okänd form är meddelade<br />
från V Via i Vintrosa (Lindqvist 1912:35). Här nämns<br />
även en skafthålsyxa och en tjocknackig flintyxa som är<br />
upphittad i Västra Via (1912:64). Det finns inga ytterligare<br />
uppgifter om var denna hällkista ska ha legat eller vad som<br />
hänt med den.<br />
De nedgrävningar som liknar flatmarksgravar som<br />
nämndes i inledningen av kapitlet låg ca 20 m söder<br />
om brandgravarna. De beskrivs också utförligare under<br />
kapitlen Anläggningar och Grusiga gropar. Totalt påträffades<br />
åtta gropar som har vissa likheter med flatmarksgravar<br />
(A19463, A32999, A33014, A58060, A58083, A58103,<br />
A58127 och A58147). Två av dem låg i en NV-SO-riktning<br />
i västra delen av ”gropansamlingen” medan resten<br />
låg på rad i öster med varierande riktningar på groparna<br />
(se fig 21). Till formen var de långsträckta och ovala och<br />
innehöll alla grusig fyllning. De var 2-2,7 m långa och 0,9-<br />
1,5 m breda. Groparna saknade stenkonstruktioner eller<br />
annan typ av konstruktion samt saknade fynd eller rester<br />
148 sau rapport <strong>2010</strong>:2
Change language