You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
• att undersöka om det finns arkeologiska argument för<br />
ägogränser och markrättigheter genom att systematiskt<br />
söka efter och dokumentera hus, stängsel och platser<br />
för järnframställning<br />
• att utifrån hus, ugnsbottnar, stängsel och andra fysiska<br />
avgränsningar fastställa om de kan ge social mening åt<br />
järnhanteringen på platsen<br />
De vetenskapliga fördjupningar som planerades inom<br />
ramen för undersökningen av RAÄ 84:1‐2 skulle beröra<br />
frågor om järnåldersboplatsens rumsliga organisation<br />
och ekonomiska sammanhang. Dessutom skulle fördjupningar<br />
rörande de enskilda husen och järnhanteringens<br />
centrala roll på undersökningsområdet göras.<br />
Prioriteringar och metod<br />
I undersökningsplanen prioriterades frågor som rörde<br />
järnframställning och huskonstruktioner. Samtliga anläggningar<br />
inom järnframställningsområdet undersöktes liksom<br />
alla anläggningar tillhörande huskonstruktioner.<br />
Omprioriteringar kom dock att ske kontinuerligt. I<br />
syfte att erhålla en hög grad av flexibilitet under fält tiden<br />
indelades undersökningsområdet i extensiva respektive<br />
intensiva ytor efter att matjorden hade schaktas bort. Ett<br />
undantag var områdets nordöstligaste del, som endast<br />
delvis ingick i slutundersökningen, och som betraktades<br />
som ett extensivt område redan innan avbaningen. Inom<br />
de extensiva ytorna mättes samtliga anläggningar in i plan<br />
och därefter togs beslut om vilka som skulle undersökas.<br />
I de intensiva områdena undersöktes samtliga anläggningar<br />
till hälften. Högprioriterade anläggningar undersöktes<br />
i sin helhet för att ta till vara fynd och för att kunna<br />
dokumentera anläggningens specifika karaktär. Detta<br />
gällde till exempel järnframställningsugnar och brandgravar.<br />
Icke prioriterade anläggningar, t ex en del av härdarna,<br />
kom bara att ytbesiktigas.<br />
Brandgravarna framkom under fältarbetets absoluta<br />
slutskede. Efter omförhandlingar med Länsstyrelsen kom<br />
gravarna att prioriteras och de undersöktes i sin helhet.<br />
Vid schaktningen av det sydvästra området, som låg<br />
nära den gamla banvallen, hittades avslag från yxtillverkning.<br />
För att samla in mer av detta material lades rutor ut<br />
över ett större sammanhängande område. På några ställen<br />
där det framkom intressant material gjordes också<br />
förtätningar med fler rutor. Resultatet från rutgrävningen<br />
redovisas i rapporten från undersökningen av Svartkärret<br />
(Darmark et al 2009:24-27, 110–111). Ett utdrag från rapporten<br />
finns i Bilaga 10.<br />
Avbaning<br />
Hela ytan inom UO avbanades med larvbandsdriven<br />
grävmaskin. Marken på UO var mjuk och för att undvika<br />
markskador från dumpern lades större strängar med<br />
schaktmassor upp vilka dumpern och gräv maskinen<br />
kunde köra på under den första fasen. Så småningom<br />
avlägsnades dessa strängar genom att grävmaskinen<br />
backade och grävde bort jordmassorna samtidigt som<br />
dump ern kunde köra på resterna av strängen. Detta<br />
arbetssätt sparade mycket maskintid och bidrog till att<br />
även det externa området åt nordöstra sidan om grusvägen<br />
kunde schaktas fram. Matjorden forslades bort<br />
med dumper och jordmassorna tippades sydväst om UO<br />
på den gamla banvallen. Markens beskaffenhet inom<br />
undersökningsområdet krävde omfattande handrensning<br />
av de avbanade ytorna. Prioritering av vilka områden<br />
som skulle handrensas gjordes allteftersom matjorden<br />
togs bort. De kulturlager som framkom sparades<br />
inledningsvis för att undersökas och schaktades bort i<br />
ett senare skede.<br />
Dokumentation och teknisk utrustning<br />
Anläggningarna mättes in digitalt i plan och överfördes<br />
till Intrasis. Därefter undersöktes de till hälften, samt<br />
dokumenterades genom profilritning och fotografering. I<br />
undantagsfall kom vissa anläggningar att grävas i sin helhet.<br />
Bedömningen gjordes i varje enskilt fall beroende på<br />
anläggningens karaktär och fyndmaterial. Fynd och prover<br />
mättes in digitalt. Fotografering skedde fortlöpande<br />
både med analog kamera och med digitalkamera. Anläggningar,<br />
fynd och prover registrerades i Intrasis för vidare<br />
behandling i GIS‐miljö (ArcMap). Under fältsäsongen<br />
skedde kontinuerlig backup av samtliga databaser och<br />
inmätningar.<br />
Ett antal större anläggningar såsom röjningsrösen och<br />
större gropar grävdes med maskin. De röjningsrösen som<br />
ej undersöktes besiktigades istället okulärt, samt beskrevs<br />
och fotograferades.<br />
Samtliga gravar och järnframställningsugnar har undersökts<br />
i sin helhet och ugnarna har i flera fall ritats i plan.<br />
Från en av ugnarna sållades delar av fyllningen för att fastställa<br />
ifall den innehöll ben. Fynden från anläggningarna<br />
tillvaratogs genom handplockning förutom i gravarna där<br />
fyllningen sållades.<br />
Kulturlager<br />
De kulturlager som framkom avgränsades och innan lagren<br />
togs bort undersöktes de anläggningar som var synliga<br />
i ytan. Lagren mättes in digitalt och undersöktes även<br />
med hjälp av rutgrävning, provtagning samt avsökning<br />
med metalldetektor. I merparten av kulturlagren grävdes<br />
rutor om 0,5 × 0,5 m i syfte att dokumentera djup, stratigrafi<br />
och fyndförekomst samt avgränsning. Rutorna lades<br />
med fyra meters mellanrum. Dessutom togs prover för<br />
fosfat‐ och lipidanalyser i lagren.<br />
Förekomsten av slagg och andra eventuella metallföremål<br />
lokaliserades med hjälp av metalldetektor. Kultur lagren och<br />
matjorden undersöktes kontinuerligt med metalldetektor.<br />
sau rapport <strong>2010</strong>:2 15
Change language