2010:2 - SAU

More documents

Recommendations

Info

litgravar), ofta genom transformeringsriter som skelettering och offrande av keramik. Graven ses som den dödes boplats (Carlsson 1998:39, 62) • Östra Mellansverige: Fåtaliga exempel på TRB-gravar i regionen. De få gravar som har upptäckts har nära kopplingar till boplatser. Osäkra indikationer på flatmarksgravar från TN (Kihlstedt et al 1997:118) • Västsverige: Megalitgravar: dösar och gånggrifter mellan 3700 och 2900 f Kr, men även flatmarksgravar ( Kihlstedt et al 1997:105) • Sydsverige: Skåne (och även i Danmark): Megalitgravar och rituella områden med långhögar som kan ses som långhus för de döda, under TN I (Kihlstedt et al 1997:98) • Danmark: Stensatta jordgravar i linjegravfält, s k stendyngegravar, och i dödshus Brandgravar från TN • Fågelbacken, Västmanland (TRB). Rituella aktiviteter med kult-/dödshus, brända människoben i gropar, intill stenpackningar och i kulturlager (Apel et al 1995; Apel et al 1997; Guinard 1998; Larsson 2003) • Östra Vrå, Södermanland (TRB). Keramikboplats under TN II. En osäker tolkning av grav, eventuell offernedläggning (Kihlstedt et al 1997:118) • Bålmyren, Uppland (TRB). Ett par fragment av brända människoben, varav ett fragment med osäker bestämning till människa (Bäckström 2004; Sundström & Darmark 2005) • Lerum, Västergötland, 3800-3600 f Kr. En bengrop med brända ben från vuxen kvinna (Kihlstedt et al 1997:105) • Skåne: I megalitgravar som Nymölla III och Skogsdala långdös (Lundgren 1998) Mellanneolitikum • MNA: 3300-2800 f Kr, MNB: 2800-2350 f Kr • Östra Mellansverige: • Gropkeramisk kultur (GRK): GRK vid kusterna, individualistisk jägarideologi med individuella skelettgravar med gravgåvor, t ex Gotland. Keramik viktigt (Carlsson 1998:63). Tydliga eller otydliga gravar: flatmarksgravar (skelett i tydlig nedgrävning med eventuella gravgåvor) eller som oftast: otydliga gravanläggningar bestående av spridda obrända eller brända människoben, ofta i kulturlager men även i dödshus (Edenmo et al 1997:180). Även om bevaringsförhållanden påverkar gravarna finns det ändå en heterogen gravritual (Edenmo et al 1997:189) • TRB-kultur: Alvastra-dösen i Östergötland, den nordligaste och den enda megalitgraven i östra Mellansverige • Stridsyxekultur (STY) (MNB): Flatmarksgravar med skelett, antingen enstaka, i grupper om 2-3 gravar eller på gravfält. Med eller utan stenkonstruktion (Edenmo et al 1997:188) • Västsverige: Megalitgravar (dösar och gånggrifter) fram till 2900 f Kr med ledartefakter från både TRB och GRK, vissa används även under senneolitikum (Edenmo et al 1997:165). STY (MNB): flatmarksgravar med individuella begravningar i linjegravfält på åsryggar eller i anknytning till hus eller döds-/kulthus (Edenmo et al 1997:165). Individuella gravgåvor med skelett i hockerställning. Ofta bestående av en oval eller rektangulär nedgrävning med stenpackning • Sydsverige: Megalitgravar. STY: flatmarksgravar • Danmark: Enkelgravar under låga högar, ofta skelettgravar ovanpå varandra Brandgravar från MN • Bollbacken, Västmanland (GRK). Rituell plats med kult-/ dödshus och brända människoben (Artursson 1996) • Gläntan i Turinge, Södermanland (STY). Rituell plats med kult-/dödshus och brända människoben (Lindström 2000) • Åsby-Barksta, Västmanland. En eller två gropar med brända människoben med datering av keramik från neolitikum (TN-MN) (Eriksson et al 2005; Holm 2005) • Prästgårdskulle i Veddige, Halland (STY). Dödshus med brända människoben (Larsson 2003) • I dösar och gånggrifter i Sydsverige under MNA (TRB), t ex skånska Hindby mosse, Trollastensdösen samt gånggrifterna Gillhög, Ramshög och Rössberga ( Lundgren 1998; Burenhult 1999) Senneolitikum-bronsålder period I • Under senneolitikum har de tre ideologierna TRB, GRK och STY ”smält samman” till en senneolitisk kultur. Man kan se det som en övergångsperiod mellan ett mångkulturellt samhälle i MN till en mer enhetlig kultur i bronsåldern (Holm et al 1997:215; Carlsson 1998:59). Grav formerna är mer varierande under denna period än under tidigare perioder och kraftiga regionala skillnader finns (Stensköld 2004:134). Vanligt förekommande är sekundära begravningar i megalitgravar och kollektiva skelett begravningar i megalitiska hällkistor, speciellt i Syd- och Västsverige (Carlsson 1998:66). Hällkistan dyker dock upp ca 500 år efter att de sista gånggrifterna konstruerades (Carlsson 2001:14). I södra Sverige förekommer även flatmarksgravar. Vapen, ofta en dolk, har fått följa med som gravgåva (Weiler 1994:70). Flintdolken ses som en ledartefakt under senneolitikum. Utöver skelettbegravningarna finns det numera även ett antal exempel på brända eller svedda människoben som deponerats under senneolitikum/ tidig bronsålder. Nyttjande av eld förekom i samband med begravningar i Sydsverige, Västsverige och östra Mellansverige under perioden. De brända människobenen har påträffats i vad som tolkats som brandgravar, i döds-/kulthus, i hällkistor eller andra rituella aktiviteter i samband med döden (Forsman 2007:397ff; 150 sau rapport <strong>2010</strong>:2
Lokaler m br männ.ben TN I TN II MNA MNB SN I SN II BRÅ I BRÅ II BRÅ III BRÅ IV BRÅ V BRÅ VI BC kalibr 3950-3650 3650-3300 3300-2800 2800-2350 2350-1950 1950-1700 1700-1500 1500-1300 1300-1100 1100-900 900-700 700-500 Fågelbacken, Vs * TRB (Vrå) TRB (Vrå) Åsby-Barksta, Kolsva, Vs TRB (Vrå) TRB (Vrå) GRK GRK Bollbacken, Vs * GRK Gläntan, Turinge, Sö * STY Prästgårdskulle, Veddige, Ha STY Klåfvehalla, Sm * STY (dödshus) SN (dödshus) BRÅ (gravarna) Y BRÅ (dödshus) Löderup 15, Sk * STY SN BRÅ Grytås, Sm* (TN) TRB SN Ingelstorp, Sk SN Hagestad, Sk SN Bäckaskopgs kungsgård, Sk SN Alby, Sö* SN BRÅ I Skillsta, Skogs-Tibble, Up* SN BRÅ I Bjurhovda, Vs* SN BRÅ I BRÅ II Västra Via, Nä* SN I-II BRÅ I Sommaränge Skog, Up* SN II BRÅ I BRÅ II Ryssgärdet, Up* SN II Periodindelning (stå efter Edenmo et al 1997:138) Syd- och Västsverige TRB TRB TRB GRK GRK STY SN BRÅ Östra Mellansverige TRB (Vrå) TRB (Vrå) TRB(Alvastra) GRK GRK STY STY-GRK- 3-SN BRÅ Figur 115. Relativ kronologi över flertalet av de lokaler som nämns i texten som antingen har brandgravar eller brända människoben. * = C 14 -datering sau rapport <strong>2010</strong>:2 151
Page 1:
Västra Via vid vägen Boplatslämn
Page 4 and 5:
sau rapporter 2010:2 issn 1404-8493
Page 6 and 7:
1 2 3 4 5 14 6 7 8 13 9 19 12 21 22
Page 8 and 9:
Vintrosa socken, forts. RAÄ nr Kar
Page 10 and 11:
har digitaliserat ritningar. Fördj
Page 12 and 13:
Figur 7. Undersökningsområdet set
Page 14 and 15:
Vintrosa 109 Vintrosa 110 Vintrosa
Page 16 and 17:
fanns det även spår efter smide?
Page 18 and 19:
Figur 9. Undersökningsområdet fö
Page 20 and 21:
1451000 1451100 6569750 6569850 0 2
Page 22 and 23:
1451000 1451100 30380 30609 32358 4
Page 24 and 25:
1451000 1451100 26697 639 11794 118
Page 26 and 27:
småstenar. Fyllningen skulle kunna
Page 28 and 29:
40490 54011 40386 KÖRVÄG 58127 58
Page 30 and 31:
undersökta anläggningarna var hom
Page 32 and 33:
1 2 S Meter 1 N N 3 1 1 2 1. Gråbr
Page 34 and 35:
GL S N S N 1 GL 1 xx x S 1 GL 1 xx
Page 36 and 37:
1451000 1451100 12060 2275 37903 12
Page 38 and 39:
1451000 1451100 54897 42110 54953 3
Page 40 and 41:
Stenpackningen A32669 låg centralt
Page 42 and 43:
1451000 1451100 Hus 16 Hus 1 Hus 4
Page 44 and 45:
Hus 1 Objekt: Treskeppigt stolphus
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Grophus 1 (A31032) Objekt: Grophus
Page 90 and 91:
Grophus 2 (A38762) Objekt: Grophus
Page 92 and 93:
Figur 64. Grophus 1 sett från väs
Page 94 and 95:
Syllstensgrund 1 (A100432) Objekt:
Page 96 and 97:
Syllstensgrund 2 (A100434) Objekt:
Page 98 and 99:
Figur 70. Syllstensgrund 1 från sy
Page 100 and 101:
1451000 1451100 Hägnad 8 Hägnad 1
Page 102 and 103: tillvaratogs från ugnen A1111, 2 k
Page 104 and 105: Bergart Fynden av bergart bestod av
Page 106 and 107: Anl nr Konstruktion Anl typ Provnr
Page 108 and 109: påträffades inom ett begränsat o
Page 110 and 111: eller ej. Eftersom olika material i
Page 112 and 113: De hus som hade bevarade härdar h
Page 114 and 115: Figur 87. Hus 12 sett från norr. F
Page 116 and 117: Figur 88. Hus 13 sett från väster
Page 118 and 119: Var sak på sin plats Rumslig struk
Page 120 and 121: Gårdsläge N Gårdsläge V Gårdsl
Page 122 and 123: Gränser Varje landskap består av
Page 124 and 125: Hus Tomma ytor 0 100 m Figur 96. En
Page 126 and 127: Atmospheric data from Stuiver et al
Page 128 and 129: dateringar kommer man i stor utstr
Page 130 and 131: hade direktkontakt med marken, sås
Page 132 and 133: Två mindre uthus hör troligen til
Page 134 and 135: Hus 5 Hus 7 Fägata / fålla Betesm
Page 136 and 137: Vendeltida järnframställning i V
Page 138 and 139: Figur 107. Den förhistoriska järn
Page 140 and 141: påvisas, vilket dock inte innebär
Page 142 and 143: 1451000 6569750 0 10 20 m Anläggni
Page 144 and 145: intensivt utnyttjade yngre järnål
Page 146 and 147: Nidud blir naturligtvis förkrossad
Page 148 and 149: Dolda brandgravar från senneolitik
Page 150 and 151: Figur 113. Grav 2, profil (t v) och
Page 154 and 155: Anl typ Anl nr Hällkista Flatmarks
Page 156 and 157: Bränd lera, lerklining Förkolnade
Page 158 and 159: 156 sau rapport 2010:2 Figur 119. U
Page 160 and 161: och äldre bronsålder sin utbredni
Page 162 and 163: Referens Undersökt år Saknar uppg
Page 164 and 165: Referens Undersökt år Saknar uppg
Page 166 and 167: utbestämda meningar när det gäll
Page 168 and 169: Utvärdering och vetenskaplig poten
Page 170 and 171: samma period. Med hänsyn till huse
Page 172 and 173: Att avgöra om den rumsliga lokalis
Page 174 and 175: Summary In anticipation of the cons
Page 176 and 177: Björhem, N. & Magnusson Staf, B.,
Page 178 and 179: Guinard, M., 1998. Boplatsstruktur
Page 180 and 181: Lundgren, U., 1998. Begravning, off
Page 182 and 183: tid. Hus i Tiundaland under äldre
Page 184 and 185: Anläggning Anläggningstyp Längd
Page 202 and 203:
Anläggning Anläggningstyp Längd
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
F-nr Sakord Material Vikt (g) Antal
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
908 Avslagsfragment 909 Avslagsfrag
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Ruta Lagerdjup (m) Lager Fynd-nr No
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Bilaga 4. Makrofossilanalys Stefan
Page 270 and 271:
268 sau rapport 2010:2
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294 and 295:
Page 296 and 297:
Page 298 and 299:
Bilaga 5. Keramikanalys Ole Stilbor
Page 300 and 301:
45 40 N = 55 N = 228 g Figur 1. 35
Page 302 and 303:
Bilaga 6. Vedartsanalys Erik Daniel
Page 304 and 305:
Page 306 and 307:
Page 308 and 309:
Page 310 and 311:
Bilaga 7. Elementanalys Björn Hjul
Page 312 and 313:
Figur 1. 1. I kartan I kartan visas
Page 314 and 315:
# # #S #S # # # #S #S # #S #S #S #S
Page 316 and 317:
Figur 3. Träddiagram Figur 3. Figu
Page 318 and 319:
Tabell 4. I tabellen visas hur pass
Page 320 and 321:
Innehållsförteckning SAMMANFATTNI
Page 322 and 323:
Inledning På uppdrag av Anna Onste
Page 324 and 325:
kan storleken variera från allt fr
Page 326 and 327:
Fyndnr. Anläggning Sakord Vikt (g)
Page 328 and 329:
Tabell 2. Totalkemiska analyser fö
Page 330 and 331:
F128 (A29488) Beskrivning: Strängf
Page 332 and 333:
indikera att material av ben varit
Page 334 and 335:
Metallografi och petrografi: Det un
Page 336 and 337:
hjälper till att få en förståel
Page 338 and 339:
mörkfärgning fanns en antydan til
Page 340 and 341:
Malmtyp och malmkälla I samband me
Page 342 and 343:
efter en blästugn, ett slaggområd
Page 344 and 345:
Litteratur Andersson, D., Grandin,
Page 346 and 347:
Figur 2. Bilder av en del av det un
Page 348 and 349:
Figur 2. forts. F128 (A29488) i tv
Page 350 and 351:
Figur 2. forts. F13 från A1111. Or
Page 352 and 353:
Bilaga 9. Osteologisk analys Emma S
Page 354 and 355:
Metod Den osteologiska analysen av
Page 356 and 357:
OB BB E Totalt Anl nr Ruta Anl typ
Page 358 and 359:
Art Kroppsdel Benslag/Tand Antal Vi
Page 360 and 361:
Referenser Arcini, C. 1999. Health
Page 362 and 363:
Fnr Anl nr F.enhet BB/ OB/E Art Kro
Page 364 and 365:
Bilaga 10. Utdrag ur rapporten frå
Page 366 and 367:
Grönstensmaterialet från Västra
Page 368 and 369:
sen Skumparberget 2 i Närke (Sunds
Page 370:
Inför byggandet av en ny vägsträ
show all

2010:2 - SAU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?