Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vid bortschaktningen av lagren iakttogs största försiktighet<br />
då det fanns risk för att höjdskillnaden inom området<br />
kunde ha skapat erosionslager under vilka det kunde finnas<br />
anläggningar. I samband med undersökningen av de två<br />
syllstensgrunderna, vilka delvis låg i kulturlager, grävdes<br />
också några fria grävenheter för att undersöka stratigrafin.<br />
Lager 6 i den östra delen av UO blev mycket vattensjukt<br />
framåt hösten och kom därför inte att undersökas<br />
på samma sätt som de övriga.<br />
Undersökningsresultat<br />
Anläggningar<br />
Vid undersökningen påträffades totalt 3282 anläggningar,<br />
inklusive större kulturlager. Av dessa har 3047 undersökts<br />
och 948 har utgått efter undersökning. Åtta har tolkats<br />
som stenlyft. Ett antal anläggningar har endast bedömts<br />
genom okulär besiktning, t ex ett flertal av röjningsrösena.<br />
235 anläggningar undersöktes inte. De flesta av dessa låg<br />
perifert inom undersökningsytan och lågprioriterades.<br />
I det följande presenteras anläggningarna kategorivis.<br />
För detaljer om enskilda anläggningar som inte behandlas<br />
nedan hänvisas till anläggningstabellen (Bilaga 1).<br />
Stolphål<br />
Sammanlagt 1575 anläggningar bedömdes som stolphål<br />
(se fig 12). Av dem undersöktes 1543 medan resten endast<br />
bedömdes okulärt. 351 ingick i de identifierade stolpburna<br />
husen och 112 i hägnader. Det stora flertalet kunde<br />
emellertid inte knytas till några konstruktioner.<br />
Anläggningstyp<br />
Antal<br />
Stolphål 1575<br />
Pinnhål 185<br />
Grop 160<br />
Gropsystem 1<br />
Kokgrop 11<br />
Härd 105<br />
Ränna 7<br />
Skärvstenskoncentration 3<br />
Stenansamling 3<br />
Stenpackning 2<br />
Ugn 7<br />
Brandgrav 3<br />
Lager 8<br />
Röjningsröse 20<br />
Kolningsanläggning 1<br />
Merparten av stolphålen var runda i plan och ca 80 % var<br />
under 0,5 m i diameter. Stolphålen var relativt grunda och<br />
bara ett tiotal hade ett djup större än 0,40 m. Profilerna<br />
var mestadels skålformade och fyllningarna bestod av<br />
olika varianter av sandig silt, siltig sand eller sand. Bara<br />
ca 250 stolphål hade någon typ av humösa fyllningar.<br />
Stenskoning förekom i 175 stolphål medan stolpmärken<br />
knappt förekom alls.<br />
26 stolphål från huskonstruktioner har 14 C‐daterats (se<br />
husbeskrivningar samt kapitlet Analyser).<br />
Pinnhål<br />
Samtliga anläggningar som hade en diameter som understeg<br />
0,15 m har bedömts som pinnhål. Denna avgränsning<br />
är artificiell och i något fall kan det säkert diskuteras om<br />
inte den aktuella anläggningen istället är t ex botten av<br />
ett stolphål som blivit nästan helt förstört. Begreppet är<br />
avsett att beteckna ett spår efter en stör eller en pinne som<br />
tryckts ned i marken – till skillnad från stolphål som har<br />
grävts ned.<br />
Inom UO framkom 185 pinnhål varav samtliga utom<br />
sex undersöktes (se fig 12). 72 av pinnhålen ingick i olika<br />
konstruktioner varav 48 i Grophus 1 och nio i Grophus 2.<br />
Pinnhål ingick även i hägnader och i några av de treskeppiga<br />
huskonstruktionerna (Hus 3, Hus 7 och Hus 20). Diametern<br />
på pinnhålen varierade mellan 0,04 och 0,15 m.<br />
Pinnhålen var mellan 0,02 och 0,26 m djupa och hade till<br />
största delen spetsig form i profil men U‐form och skålform<br />
förekom också. I plan var nästan samtliga runda.<br />
Härdar<br />
På undersökningsområdet framkom 105 härdar varav<br />
88 undersöktes. Härdarna låg glest och ganska jämnt<br />
utspridda över den undersökta ytan (se fig 15). Storleken<br />
på härdarna varierade mellan 0,20 och 4,0 m och djupet<br />
mellan 0,04 och 0,40 m. Nästan samtliga var runda eller<br />
ovala i plan. Av de undersökta härdarna hade drygt hälften<br />
en flack eller planbottnad form i profil medan de resterande<br />
huvudsakligen var skålformade. I ungefär hälften<br />
av de utgrävda härdarna fanns det inget kol men däremot<br />
alltid sot och i de flesta fall skärvstenar. Sannolikt har härdarna<br />
på grund av den mycket genomsläppliga jordarten<br />
lakats ur och de har också blivit sönderplöjda. Kol från<br />
härden A24536 skickades till vedartsanalys och visade sig<br />
bestå av rönn/oxel (se Bilaga 6).<br />
Härdar som legat mellan takbärande stolpar centralt<br />
i hus har tolkats som tillhöriga huskonstruktionen. Det<br />
gäller A19640 i Hus 3, A2044 i Hus 4 och A8362 i Hus 7.<br />
Även härdgropen A11754 har tolkats som att den tillhörde<br />
Hus 1. Härden A19640 14 C‐daterades till romersk<br />
järnålder.<br />
Figur 11. Antal anläggningar av olika kategorier.<br />
sau rapport <strong>2010</strong>:2 17
Change language