aktiv med it ny version9.p65 - Solviks folkhögskola

Recommendations

Info

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Symbolspråk Hur man kan få mer flexibilitet mellan språk och tanke med hjälp av ett extra symbolspråk? (Informationen i detta kapitel är tagen från Kerstin Falck, 1995: Alternativ kommunikation. Sedan början av 1970-talet har hon arbetat med olika typer av tal- och språkstörningar hos människor med medfödda inlärningssvårigheter.) De olika delarna av språkprocessen Detta behövs: • Ett symbolförråd, t.ex. ord eller tecken • Regler för hur dessa symboler ska användas, t.ex. grammatik eller ordföljd • Komma ihåg hur dessa symboler används • Förstå när andra använder symbolerna • En tillräcklig motorisk funktion för att kunna tala eller använda tecknen/teckenspråket Vanliga typer av språkstörning En språkstörning kan vara antingen expressiv, vilket betyder att ha svårigheter att uttrycka sig, eller mer impressiv, vilket betyder att ha svårigheter med att förstå vad andra människor säger. Hybridformer är vanliga. Afasi innebär att några av de fyra första delarna av språkprocessen försvinner, t.ex. efter en hjärnblödning eller skallskada. En person med en hjärnskada, som uppstått i låg ålder eller som är medfödd, har eventuellt så svåra skador att den normala språkutvecklingen hämmas. Apraxi betyder att den motoriska funktionen är intakt, men att förmågan att komma ihåg och att styra talorganen saknas. Dysarti betyder att språkförmågan är intakt men att talorganen påverkas av någon form av funktionsnedsättning. Perceptionsstörning betyder att en persons förmåga att korrekt tolka det han/hon ser eller hör är störd, t.ex. på grund av Downs syndrom eller en hjärnskada. Hörselskada kan leda till allvarliga konsekvenser för en person med inlärningssvårigheter, eftersom han/hon inte kan kompensera med hjälp av assistans från andra i samma utsträckning som personer utan hörselskada. 126
2C PRAKTISK TILLÄMPNING Sen talutveckling är vanligt och barn som lider av detta behöver även kommunikationshjälp. Språket – tankens verktyg När det gäller vår talutveckling hänvisar Kerstin Falck till Gunnar Kylén, som bl.a. har forskat för ALA-stiftelsen (Anpassning till liv och arbete). Kylén tror att vårt medvetande hjälper oss med tre saker: • att arrangera våra sinnesintryck i fem kategorier: tid, rymd, kvantitet, kvalitet och förnuft och att återföra dem till medvetandet som minnen • att tänka, planera och utföra handlingar • att använda mer eller mindre abstrakta symboler. Symboliseringen ger oss både ett språk som gör det möjligt för oss att förstå andra och att bli förstådda och ett verktyg för vår inre dialog, så att vi kan bearbeta minnen, förstå vad som händer och planera. Som barn fungerar vi enbart här och nu, mycket konkret. Senare växer abstraktionsförmågan för olika individer med olika hastighet. Kylén räknar med fyra abstraktionsnivåer, A, B, C och D. Ungefär i 16-18 års ålder är tillväxten av denna förmåga färdig och efter detta samlar vi endast erfarenheter på den abstraktionsnivå som vi har nått.När en vuxens allmänna förmåga ligger på nivå A, B eller C, betecknas detta som en inlärningssvårighet. Om en persons språkfärdighet fungerar på en lägre nivå än den allmänna förmågan, betecknas detta som en språkstörning. Här är ett exempel på kommunikationsförmågan på olika nivåer. Alternativa kommunikationssystem Tingen bär information användbart från nivå A1 till A2 Människor på ett mycket tidigt stadium i utvecklingen kan inte använda språket till att lagra och bearbeta minnen. De kan vare sig tala om ting som kommer att hända eller bygga upp förväntningar. De är bundna vid ett här och nu och av att skapa rutiner som ger säkerhet. Men ibland kan objekt som signalerar vissa aktiviteter användas till att skapa möjligheter till att ändra lite på rutinerna och till att göra det möjligt att skapa en dimension med tid och förväntningar. Objekten kan placeras i lådor som arrangeras som ett schema för olika aktiviteter under dagen, eventuellt i kombination med ett foto eller ett piktogram. Eleven kan t.ex. ha en sked i lådan innan det är dags att gå på lunch och ridhjälmen anger att det är dags för ridlektionen. En boll eller en 127
Page 1 and 2:
Aktiv med IT Ett aktivare medborgar
Page 3 and 4:
AKTIV MED IT - Ett aktivare medborg
Page 6 and 7:
Innehåll INTRODUKTION ............
Page 8 and 9:
Inledning När några anställda vi
Page 10 and 11:
Redaktörens förord Föreliggande
Page 12 and 13:
Struktur och innehåll Denna bok ä
Page 15 and 16:
DEL 1 IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE - A
Page 17 and 18:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL k
Page 19 and 20:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL L
Page 21 and 22:
Typ av hinder Fysiskt Funktionshind
Page 23 and 24:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL T
Page 25 and 26:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL 2
Page 27 and 28:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL o
Page 29 and 30:
Olika former av kommunikation 1A AR
Page 31 and 32:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL N
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL K
Page 37 and 38:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL s
Page 39 and 40:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL o
Page 41 and 42:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL E
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Exempel 2: Uppgiften ”En festmål
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL D
Page 51 and 52:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL i
Page 53 and 54:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL e
Page 55 and 56:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL v
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL F
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL F
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL I
Page 75 and 76:
Page 77 and 78: 1B NY TEKNOLOGI OCH NYA MÖJLIGHETE
Page 87: 1B NY TEKNOLOGI OCH NYA MÖJLIGHETE
Page 90 and 91: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Materia
Page 92 and 93: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Övning
Page 94 and 95: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG vår l
Page 96 and 97: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Modifie
Page 98 and 99: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG 2. Anpa
Page 100 and 101: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Speciel
Page 102 and 103: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Program
Page 104 and 105: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG För at
Page 106 and 107: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Program
Page 108 and 109: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Nödvä
Page 110 and 111: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG sätt a
Page 112 and 113: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Mål oc
Page 114 and 115: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Samspel
Page 116 and 117: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG samtal,
Page 118 and 119: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Utbildn
Page 120 and 121: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Mätnin
Page 122 and 123: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Layoute
Page 124 and 125: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Excel o
Page 126 and 127: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Steg f
Page 130 and 131: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG gymnast
Page 132 and 133: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Exempel
Page 134 and 135: 132
Page 136 and 137: ACTIVE-PROJEKTET Projektbeskrivning
Page 138 and 139: ACTIVE-PROJEKTET arbetet, men det k
Page 140 and 141: ACTIVE-PROJEKTET - Test på kartan
Page 144 and 145: ACTIVE-PROJEKTET • Det är en mil
Page 146 and 147: ACTIVE-PROJEKTET • Den ökande f
Page 148 and 149: ACTIVE-PROJEKTET lärandet hos hand
Page 150 and 151: ACTIVE-PROJEKTET • Tjänster för
Page 158 and 159: ACTIVE-PROJEKTET Under sammankomste
Page 162 and 163: ACTIVE-PROJEKTET Från början har
Page 164 and 165: ACTIVE-PROJEKTET denna process möj
Page 166 and 167: ACTIVE-PROJEKTET Situationen för f
Page 168 and 169: ACTIVE-PROJEKTET • att främja en
Page 170 and 171: ACTIVE-PROJEKTET Trender • den ö
Page 172 and 173: ACTIVE-PROJEKTET • Sysselsättnin
Page 174 and 175: ACTIVE-PROJEKTET övervinnas. Olika
Page 176 and 177: ACTIVE-PROJEKTET Situationen för f
Page 178 and 179:
ACTIVE-PROJEKTET • Efter 5 år sk
Page 180 and 181:
ACTIVE-PROJEKTET Situationen för f
Page 182 and 183:
ACTIVE-PROJEKTET Alliansen för org
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
ACTIVE-PROJEKTET koncentrationsför
Page 188 and 189:
ACTIVE-PROJEKTET 3. Det nya systeme
Page 190 and 191:
ACTIVE-PROJEKTET Datoranvändning E
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
ACTIVE-PROJEKTET synnerhet sedan Ö
Page 196 and 197:
194
Page 198 and 199:
BILAGA Lernfeld Sprache/Learning Or
Page 200 and 201:
BILAGA Kristinehamns folkhögskola,
Page 202 and 203:
BILAGA Kortkurser Samverkanskurser
Page 204 and 205:
BILAGA Tekniska universitetet i Kos
Page 206 and 207:
BILAGA Avdelningen för information
Page 208 and 209:
BILAGA Solviks Folkhögskola Solvik
Page 210 and 211:
BILAGA Sundsgårdens folkhögskola
Page 212 and 213:
BILAGA Telecentres Powys - Newtown
Page 214 and 215:
BILAGA HSO i Skellefteå I arbetet
Page 216 and 217:
BILAGA Medverkande Torbjörn Carlss
Page 218:
216
show all

aktiv med it ny version9.p65 - Solviks folkhögskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?