aktiv med it ny version9.p65 - Solviks folkhögskola

Recommendations

Info

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE 3. Webblärmiljöer – möjligheter och hot Vid jämförelse mellan olika e-utbildningsplattformar kan vi konstatera följande: • Huvuddelen av e-utbildningsplattformarna har olika funktioner, men vissa av dem har endast LMS, dvs. har inte stöd för kursframställning, virtuella klassrum etc. • E-utbildningsplattformerna realiserar den pedagogiska syn som har sin utgångspunkt i konstruktivism (t.ex. att konstruera ny information genom att kombinera den med information som är känd sedan tidigare) • De ger möjlighet till virtuellt samarbete och utvecklas kontinuerligt vilket ger intelligenta handledningssystem. • Den programvara som krävs är mycket dyr (tusentals US-dollar per år per server). I stort sett är det möjligt att namnge följande fördelar med e-utbildning: • Rutinarbete för lärarna sker automatiskt (t.ex. testutvärdering) • Läraren har mer funktionen av en rådgivare (”god vän”) och fungerar som utvecklare av multimediautbildningsmaterial. • Läraren kan be eleverna att studera en lektion i förväg, så att han/hon får mer tid för förklaringar eller personlig kontakt med eleverna. • Multimediadatabaser med kunskap på Internet är tillgängliga för eleverna. • Eleverna tvingas inte att memorera information (vilket sker alltför mycket för tillfället), utan de kan arbeta med information på ett kreativt och konstruktivt sätt. • Det finns inget beroende av tid och plats för utbildningen. Detta passar speciellt för människor med handikapp. • Utveckling av en kunskapsdatabas med möjlighet till gemensamma kurser. För att e-utbildningen ska fungera bra måste speciellt följande villkor uppfyllas: • Lärare och elever har tillräckliga kunskaper för att kunna använda PC och Internet. • Lärare och elever måste ha de nödvändiga tekniska förutsättningarna, dvs.: hårdvara/mjukvara/Internetanslutning. • Lärarna måste vara välutbildade och motiverade (även ekonomiskt). • Eleverna måste vara välutbildade och motiverade (kvalitetskurser). • Stöd av ledningen för institutionen (även ekonomiskt). • Dagligt tålmodigt arbete krävs, man får inte förvänta sig alltför snabba resultat. Som bonus får man en systematiserad kunskapsdatabas. 62
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL • Det är viktigt att komma ihåg att detta enbart är teknik som stöder kreativiteten och den personliga utvecklingen hos elever och lärare (dvs. vi måste undvika att bli moderna ”slavar under tekniken”). 4. Finslipning av läs- & skrivfärdigheter hos funktionshindrade I följande stycken kommer vi att koncentrera oss på inlärningssvårigheter, i synnerhet läs- och skrivsvårigheter. Läsning och skrivning i sig är en process med bokstavsavkodning, uttal, fylla den uttalade formen med betydelse och därefter binda samman till ord – förståelse. Processer med syn, hörsel, tal, orienteringsförmåga, intellektuell kapacitet, motivation, emotionell stabilitet, hälsa, föräldrarnas socioekonomiska status och lärarens kvalitet spelar också en viktig roll vid läsning och skrivning. Å andra sidan möter vi personer som har stora problem med att läsa och skriva, trots att de har utmärkta sociala och kulturella förutsättningar för att lära sig läsa och skriva. Detta gör att läsoch skrivproblemen är mångfaldiga: • Genetiskt arv, nervskador och skador på de centrala delarna av reflexsystemet, ämnesomsättningsproblem. Exempel på detta är dysfasi (störd talutveckling). • Hjärnskada på grund av stroke, tumörer, olyckor, inflammatoriska hjärnsjukdomar. Exempel på detta är afasi (förvärvade talsvårigheter). • Neuros, stress och psykologiskt trauma kan ge talsvårigheter, t.ex. total mutism, surdimutism (oförmåga att tala och ibland att höra), funktionell mutism (selektiv oförmåga att tala). • Röstbortfall på grund av kirurgiskt ingrepp, skada på talsystemet, nedärvd funktionsnedsättning. Exempel på detta är dysfoni (röststörningar, röstens uppbyggnad), afoni (röstbortfall). • Talsvårigheter, nedärvda eller av miljöbetingade, organiska eller funktionella orsaker, harmynthet, hjärndysfunktioner, t.ex. balbutism (stamning – problem med taltempo), rinolali (otydligt uttal, nasalt tal – störningar i talljudet), dyslali (artikulationsstörning), dysarti (skada på artikulationsapparaten), dysprosodi (intoneringsstörningar). • Symtomatiska problem med tal på grund av annat sjukdomstillstånd, t.ex. lätt hjärnskada, schizofreni, autism. • Problem med den grafiska delen av talet, t.ex. dyslexi (lässvårigheter), dysgrafi (skrivsvårigheter), dyskalkuli (matematiksvårigheter), dysortografi (stavningssvårigheter), alexi (bortfall av redan befintlig förmåga att läsa). Genom rätt handledning går det att lindra dessa problem och i samarbete med familjen kan man förhindra tråkiga psykologiska effekter för barnet. Man kan 63
Page 1 and 2:
Aktiv med IT Ett aktivare medborgar
Page 3 and 4:
AKTIV MED IT - Ett aktivare medborg
Page 6 and 7:
Innehåll INTRODUKTION ............
Page 8 and 9:
Inledning När några anställda vi
Page 10 and 11:
Redaktörens förord Föreliggande
Page 12 and 13:
Struktur och innehåll Denna bok ä
Page 15 and 16: DEL 1 IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE - A
Page 17 and 18: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL k
Page 19 and 20: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL L
Page 21 and 22: Typ av hinder Fysiskt Funktionshind
Page 23 and 24: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL T
Page 25 and 26: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL 2
Page 27 and 28: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL o
Page 29 and 30: Olika former av kommunikation 1A AR
Page 31 and 32: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL N
Page 35 and 36: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL K
Page 37 and 38: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL s
Page 39 and 40: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL o
Page 41 and 42: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL E
Page 45 and 46: Exempel 2: Uppgiften ”En festmål
Page 49 and 50: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL D
Page 51 and 52: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL i
Page 53 and 54: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL e
Page 55 and 56: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL v
Page 59 and 60: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
Page 63: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL F
Page 69 and 70: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL F
Page 73 and 74: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL I
Page 77 and 78: 1B NY TEKNOLOGI OCH NYA MÖJLIGHETE
Page 87: 1B NY TEKNOLOGI OCH NYA MÖJLIGHETE
Page 90 and 91: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Materia
Page 92 and 93: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Övning
Page 94 and 95: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG vår l
Page 96 and 97: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Modifie
Page 98 and 99: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG 2. Anpa
Page 100 and 101: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Speciel
Page 102 and 103: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Program
Page 104 and 105: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG För at
Page 106 and 107: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Program
Page 108 and 109: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Nödvä
Page 110 and 111: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG sätt a
Page 112 and 113: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Mål oc
Page 114 and 115:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Samspel
Page 116 and 117:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG samtal,
Page 118 and 119:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Utbildn
Page 120 and 121:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Mätnin
Page 122 and 123:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Layoute
Page 124 and 125:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Excel o
Page 126 and 127:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Steg f
Page 128 and 129:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Symbols
Page 130 and 131:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG gymnast
Page 132 and 133:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Exempel
Page 134 and 135:
132
Page 136 and 137:
ACTIVE-PROJEKTET Projektbeskrivning
Page 138 and 139:
ACTIVE-PROJEKTET arbetet, men det k
Page 140 and 141:
ACTIVE-PROJEKTET - Test på kartan
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
ACTIVE-PROJEKTET • Det är en mil
Page 146 and 147:
ACTIVE-PROJEKTET • Den ökande f
Page 148 and 149:
ACTIVE-PROJEKTET lärandet hos hand
Page 150 and 151:
ACTIVE-PROJEKTET • Tjänster för
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
ACTIVE-PROJEKTET Under sammankomste
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
ACTIVE-PROJEKTET Från början har
Page 164 and 165:
ACTIVE-PROJEKTET denna process möj
Page 166 and 167:
ACTIVE-PROJEKTET Situationen för f
Page 168 and 169:
ACTIVE-PROJEKTET • att främja en
Page 170 and 171:
ACTIVE-PROJEKTET Trender • den ö
Page 172 and 173:
ACTIVE-PROJEKTET • Sysselsättnin
Page 174 and 175:
ACTIVE-PROJEKTET övervinnas. Olika
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
ACTIVE-PROJEKTET • Efter 5 år sk
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
ACTIVE-PROJEKTET Alliansen för org
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
ACTIVE-PROJEKTET koncentrationsför
Page 188 and 189:
ACTIVE-PROJEKTET 3. Det nya systeme
Page 190 and 191:
ACTIVE-PROJEKTET Datoranvändning E
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
ACTIVE-PROJEKTET synnerhet sedan Ö
Page 196 and 197:
194
Page 198 and 199:
BILAGA Lernfeld Sprache/Learning Or
Page 200 and 201:
BILAGA Kristinehamns folkhögskola,
Page 202 and 203:
BILAGA Kortkurser Samverkanskurser
Page 204 and 205:
BILAGA Tekniska universitetet i Kos
Page 206 and 207:
BILAGA Avdelningen för information
Page 208 and 209:
BILAGA Solviks Folkhögskola Solvik
Page 210 and 211:
BILAGA Sundsgårdens folkhögskola
Page 212 and 213:
BILAGA Telecentres Powys - Newtown
Page 214 and 215:
BILAGA HSO i Skellefteå I arbetet
Page 216 and 217:
BILAGA Medverkande Torbjörn Carlss
Page 218:
216
show all

aktiv med it ny version9.p65 - Solviks folkhögskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?