aktiv med it ny version9.p65 - Solviks folkhögskola

Recommendations

Info

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE Fördelar Den största fördelen med synkron kommunikation är givetvis att man kan se eleven. I kontakten med afasidrabbade är detta mycket viktigt, vilket vid flera tillfällen omvittnats av elever som provat på detta. Läraren ser direkt om eleven uppfattat frågorna. PictureTel är mycket enkelt att använda, det är som en telefon. Nackdelar Den största nackdelen med PictureTel är att det är ett dyrt system. Dels är programvaran dyr, dels kan det bli mycket dyrt med installation av ISDN, beroende på var man bor i landet. Detta leder till att bildkommunikation inte kan bli ett alternativ för funktionshindrade i glesbygd, vilket annars i sig skulle vara en utmärkt tanke. Men skall man betala 30-40000 kr för en ISDNuppkoppling är detta alternativ inte aktuellt. För afasidrabbade gäller dessutom att man inte bör ha förlorat för mycket av sitt tal, eftersom systemet till stor del bygger på muntlig kommunikation. Vad beträffar Netmeeting är det ett gratisprogram och det enda man behöver komplettera sin dator med är högtalare och en enkel kamera. Högtalare följer i regel med datorn och kameran är relativt billig. Netmeeting är tyvärr krångligt att använda i och med att man måste använda IP-nummer för att kunna ringa upp i stället för ett vanligt telefonnummer som i PictureTel. Det krävs alltså lite större datorvana för att använda bildkommunikation. Lärare och elev är bundna till att vara anträffbara vid bestämda tider. Kombination av synkron och asynkron kommunikation Under senaste året har vi på Sundsgården inlett ett samarbete med Medborgarskolan i Ängelholm. Där har vi bl. a. haft en grupp från Afasiföreningen i Ängelholm. Dessa har träffats två gånger i veckan i Medborgarskolans lokaler och läraren har funnits på Sundsgården. På plats i Ängelholm har funnits tillgång till handledare som hjälpt deltagarna med framför allt den tekniska biten. Här har vi använt oss av både FC och PictureTel. Uppgifterna har skickats via FC och lärare har funnits tillgänglig på Sundsgården. Eleverna har alltså haft möjlighet att ringa upp för att få hjälp. Detta har varit en modell som vi praktiserat med mycket stort utbyte för alla inblandade parter. Fördelar Den största fördelen med den här modellen är tillgången till handledare som kan vara till hjälp med det tekniska. Handledaren har också en viktig social funktion, vilket visat sig vara en fördel i att utveckla språkträningen, men även en social gemenskap är mycket viktig. Att dricka en kopp kaffe tillsammans är inte minst viktigt i detta sammanhang. 28
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL Nackdelar Den största nackdelen med denna typ av undervisning är kostnaderna. Här får man förutom PictureTel även kostnader för både lärare och handledare. Dessutom binder detta upp läraren till bestämda tider då han måste vara anträffbar. En annan nackdel för funktionshindrade är att man måste ha möjlighet att ta sig till lokalen, vilket kan vara ett problem för rörelsehindrade. Ytterligare faktorer att beakta Distansundervisning kan med dessa hjälpmedel vara ett utmärkt alternativ till, eller fortsättning på den undervisning som påbörjats på folkhögskolan. Vi anser det också viktigt att man har fysiska träffar. Flera av våra elever har vittnat om betydelsen av dessa träffar, inte minst för att inte bli isolerad vid sin dator. Det kan betyda att man i vissa fall måste ha hjälp av assistent för att kunna komma till träffen. En viktig sak att nämna är också nyttan av syntetiskt tal, alltså få en text uppläst i datorns högtalare eller headset. Tidigare har kvalitén på dessa hjälpmedel inte varit så hög, det har låtit för syntetiskt vilket gjort att många har tröttnat på att lyssna. Nu har dessa hjälpmedel blivit bättre bl. a. genom en produkt som heter Text-Help. För vissa afasidrabbade kan detta vara till stor hjälp i och med att man kan använda funktionen till all slags text på skärmen, även Internet och E-post. En annan sak som man måste ta hänsyn till är de ekonomiska villkoren för deltagarna. För att få CSN-bidrag krävs studier på minst halvfart, något som många funktionshindrade kan få svårt att klara. Dessutom kan det vara svårt för många funktionshindrade att klara de investeringar i form av dator och programvara som måste göras. Bidrag lämnas i regel inte till dator men däremot kan skolan få bidrag till anpassning av skolans utrustning. En vanlig föreställning är att distansundervisning blir billigare men så är ofta inte fallet, mycket på grund av nämnda kringkostnader. En annan viktig fråga är hur man räknar den tid som läraren lägger ned på distansundervisning. Idag är det ofta så att läraren får en schablontid i timmar, men att mycket görs vid sidan av denna tilldelning. En annan kostnad som man måste ta hänsyn till är fortbildningsinsatser för lärare och ev. handledare. Det är mycket viktigt att personalen får en grundutbildning dels i distansundervisning men självklart också om det specifika handikappet. Till dessa investeringar hör naturligtvis också investeringar i teknik. Lärare skall utrustas med datorer så att man kan arbeta även hemifrån med distansundervisning. 29
Page 1 and 2: Aktiv med IT Ett aktivare medborgar
Page 3 and 4: AKTIV MED IT - Ett aktivare medborg
Page 6 and 7: Innehåll INTRODUKTION ............
Page 8 and 9: Inledning När några anställda vi
Page 10 and 11: Redaktörens förord Föreliggande
Page 12 and 13: Struktur och innehåll Denna bok ä
Page 15 and 16: DEL 1 IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE - A
Page 17 and 18: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL k
Page 19 and 20: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL L
Page 21 and 22: Typ av hinder Fysiskt Funktionshind
Page 23 and 24: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL T
Page 25 and 26: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL 2
Page 27 and 28: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL o
Page 29: Olika former av kommunikation 1A AR
Page 35 and 36: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL K
Page 37 and 38: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL s
Page 39 and 40: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL o
Page 41 and 42: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL E
Page 45 and 46: Exempel 2: Uppgiften ”En festmål
Page 49 and 50: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL D
Page 51 and 52: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL i
Page 53 and 54: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL e
Page 55 and 56: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL v
Page 59 and 60: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
Page 63 and 64: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL F
Page 69 and 70: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL F
Page 73 and 74: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL I
Page 77 and 78: 1B NY TEKNOLOGI OCH NYA MÖJLIGHETE
Page 79 and 80: 1B NY TEKNOLOGI OCH NYA MÖJLIGHETE
Page 81 and 82:
1B NY TEKNOLOGI OCH NYA MÖJLIGHETE
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87:
Page 90 and 91:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Materia
Page 92 and 93:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Övning
Page 94 and 95:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG vår l
Page 96 and 97:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Modifie
Page 98 and 99:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG 2. Anpa
Page 100 and 101:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Speciel
Page 102 and 103:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Program
Page 104 and 105:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG För at
Page 106 and 107:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Program
Page 108 and 109:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Nödvä
Page 110 and 111:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG sätt a
Page 112 and 113:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Mål oc
Page 114 and 115:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Samspel
Page 116 and 117:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG samtal,
Page 118 and 119:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Utbildn
Page 120 and 121:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Mätnin
Page 122 and 123:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Layoute
Page 124 and 125:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Excel o
Page 126 and 127:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Steg f
Page 128 and 129:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Symbols
Page 130 and 131:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG gymnast
Page 132 and 133:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Exempel
Page 134 and 135:
132
Page 136 and 137:
ACTIVE-PROJEKTET Projektbeskrivning
Page 138 and 139:
ACTIVE-PROJEKTET arbetet, men det k
Page 140 and 141:
ACTIVE-PROJEKTET - Test på kartan
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
ACTIVE-PROJEKTET • Det är en mil
Page 146 and 147:
ACTIVE-PROJEKTET • Den ökande f
Page 148 and 149:
ACTIVE-PROJEKTET lärandet hos hand
Page 150 and 151:
ACTIVE-PROJEKTET • Tjänster för
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
ACTIVE-PROJEKTET Under sammankomste
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
ACTIVE-PROJEKTET Från början har
Page 164 and 165:
ACTIVE-PROJEKTET denna process möj
Page 166 and 167:
ACTIVE-PROJEKTET Situationen för f
Page 168 and 169:
ACTIVE-PROJEKTET • att främja en
Page 170 and 171:
ACTIVE-PROJEKTET Trender • den ö
Page 172 and 173:
ACTIVE-PROJEKTET • Sysselsättnin
Page 174 and 175:
ACTIVE-PROJEKTET övervinnas. Olika
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
ACTIVE-PROJEKTET • Efter 5 år sk
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
ACTIVE-PROJEKTET Alliansen för org
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
ACTIVE-PROJEKTET koncentrationsför
Page 188 and 189:
ACTIVE-PROJEKTET 3. Det nya systeme
Page 190 and 191:
ACTIVE-PROJEKTET Datoranvändning E
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
ACTIVE-PROJEKTET synnerhet sedan Ö
Page 196 and 197:
194
Page 198 and 199:
BILAGA Lernfeld Sprache/Learning Or
Page 200 and 201:
BILAGA Kristinehamns folkhögskola,
Page 202 and 203:
BILAGA Kortkurser Samverkanskurser
Page 204 and 205:
BILAGA Tekniska universitetet i Kos
Page 206 and 207:
BILAGA Avdelningen för information
Page 208 and 209:
BILAGA Solviks Folkhögskola Solvik
Page 210 and 211:
BILAGA Sundsgårdens folkhögskola
Page 212 and 213:
BILAGA Telecentres Powys - Newtown
Page 214 and 215:
BILAGA HSO i Skellefteå I arbetet
Page 216 and 217:
BILAGA Medverkande Torbjörn Carlss
Page 218:
216
show all

aktiv med it ny version9.p65 - Solviks folkhögskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?