aktiv med it ny version9.p65 - Solviks folkhögskola

Recommendations

Info

ACTIVE-PROJEKTET Situationen för funktionshindrade i Italien Funktionshinder i siffror I denna uppsats kommer vi att visa situationen i Italien vad gäller funktionshindrade människors rättigheter och integreringen av dem i ett socialt och kulturellt sammanhang. Vi kommer särskilt att uppmärksamma personer med inlärningssvårigheter och deras förhållande till ny teknik. Innan vi ger en generell bild av vissa data om antalet funktionshindrade personer i Italien, är det viktigt att klargöra varför det är svårt att ge exakta siffror. Anledningarna är följande: • Det finns inte någon generell definition av funktionsnedsättning. Definitionen ändras konstant från en statistisk undersökning till nästa. Definitionen beror även på vem som har genomfört undersökningen (trots att den definition som föreslagits av WHO är allmänt vedertagen). Detta medför en obestämd användning av sådana termer som handikappad, invalidiserad osv. Därför kan en sammanfattning av data från olika källor sammanställa personstatistik som är baserad på olika parametrar. • Exaktheten i undersökningen varierar med typen av funktionshinder. Det är t.ex. svårare att samla in data om mentala än psykiska funktionsnedsättningar än om fysiska, på grund av motvilja och kulturella fördomar som hindrar de drabbade personerna eller deras familjer från att kontakta ansvarig myndighet och från att svara korrekt på frågorna i undersökningar eller enkäter. • En uppskattning av antalet funktionshindrade barn skulle kräva informationskällor som för närvarande inte är tillgängliga. I Italien är det faktiska antalet funktionshindrade förskolebarn inte känt, eftersom funktionshindrade barn från 3 till 5 år endast registreras om de skrivs in i en förskola, vilket är frivilligt i Italien. • All datainsamling måste bestå av data från båda källorna, de funktionshindrade som vårdas i hemmet och de som vårdas inom omsorgen. Hur som helst har vi för närvarande inte tillförlitliga och fullständiga data om antalet funktionshindrade som får vård på institution. • Det finns inte ett certifierat system, utan ett antal. Det finns olika parametrar för certifieringssystem som gäller funktionshinder, invaliditet och diagnos av funktionshindrade skolbarn och inga enhetliga undersökningsmetoder eller registreringsinstrument har ännu utvecklats. 164
3B SITUATIONEN FÖR FUNKTIONSHINDRADE Synpunkterna ovan klargör att det inte är enkelt att säkert bekräfta hur många funktionshindrade personer som bor i Italien. Men vi stöder oss på några undersökningar om funktionshindrade personer som genomförts av italienska statistiska institutet (ISTAT), som är den mest tillförlitliga källan. Enligt den färskaste av dessa undersökningar finns det cirka 2 615 000 funktionshindrade personer i Italien. Detta antal inkluderar inte människor som lider av mycket speciella former av funktionshinder eller barn som är under sex år. Vad gäller social verksamhet är 21 % av de funktionshindrade, medlemmar i frivilliga föreningar, politiska partier och yrkesförbund och 17 % av dem deltar i verksamhet som är kopplad till dessa organisationer. 26 % av de funktionshindrade utövar någon form av sportaktivitet. De flesta av dem är mellan 6 och 44 år (från 1989 till 1997 ökade antalet medlemmar i handikappidrottsförbundet med 5,3 % varje år), 20 % läser böcker, 38 % följer med i italiensk politik, 92 % ser på TV, 18 % av de funktionshindrade som är yngre än 44 år läser en dagstidning nästan dagligen. Italiensk handikapplagstiftning I detta stycke riktas uppmärksamheten mot den lagstiftning som på senare tid främjat integrering av och rättigheter för funktionshindrade, för att tydliggöra hur, när och i vilken utsträckning synen på funktionshindrade och deras villkor har ändrats i vårt land. Vi hänvisar till de senaste lagarna om funktionshindrade och visar starten på reformarbetet, i början av sjuttiotalet, då en stark förnyelseprocess ledde till ett ökat intresse från regeringen och institutioner och till att de mänskliga rättigheterna successivt infriades. Lag nr 118 från mars 1971 var det första steget i denna svåra och ofta kontradiktoriska process. Den innehåller för första gången principer och yttranden av generell natur med avsikten att främja integrering och sociala rättigheter för funktionshindrade trots att gruppen man explicit hänvisade till var invalidiserade medborgare. En stor mängd av de konkreta lagstiftningarna, även om de var fragmentariska och begränsade i sitt omfång och inte användes i någon större utsträckning, tog tid på sig att ta form tills de slutligen utfärdades under 80-talet. De var avsedda att riva byggnadsmässiga hinder, både i allmänna (lag 41/86) och privata byggnader (lag 13/89) och även att införa och anpassa regler för ekonomisk hjälp (lag 508/88). Lag nr 104 från februari 1992 riktade för första gången uppmärksamheten mot helheten och självständigheten för alla individer, oavsett hälsotillstånd eller typ av funktionshinder. Först och främst resulterade denna inställning i ett nytt arbetssätt för att studera funktionshindrade personer på ett begripligt sätt. Man undersökte hela utvecklingen från födelsen och familjelivet genom skolan till arbetslivet och fritiden. Målen med denna lag kan sammanfattas på följande sätt: 165
Page 1 and 2:
Aktiv med IT Ett aktivare medborgar
Page 3 and 4:
AKTIV MED IT - Ett aktivare medborg
Page 6 and 7:
Innehåll INTRODUKTION ............
Page 8 and 9:
Inledning När några anställda vi
Page 10 and 11:
Redaktörens förord Föreliggande
Page 12 and 13:
Struktur och innehåll Denna bok ä
Page 15 and 16:
DEL 1 IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE - A
Page 17 and 18:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL k
Page 19 and 20:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL L
Page 21 and 22:
Typ av hinder Fysiskt Funktionshind
Page 23 and 24:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL T
Page 25 and 26:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL 2
Page 27 and 28:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL o
Page 29 and 30:
Olika former av kommunikation 1A AR
Page 31 and 32:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL N
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL K
Page 37 and 38:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL s
Page 39 and 40:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL o
Page 41 and 42:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL E
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Exempel 2: Uppgiften ”En festmål
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL D
Page 51 and 52:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL i
Page 53 and 54:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL e
Page 55 and 56:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL v
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL F
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL F
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL I
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
1B NY TEKNOLOGI OCH NYA MÖJLIGHETE
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87:
Page 90 and 91:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Materia
Page 92 and 93:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Övning
Page 94 and 95:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG vår l
Page 96 and 97:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Modifie
Page 98 and 99:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG 2. Anpa
Page 100 and 101:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Speciel
Page 102 and 103:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Program
Page 104 and 105:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG För at
Page 106 and 107:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Program
Page 108 and 109:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Nödvä
Page 110 and 111:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG sätt a
Page 112 and 113:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Mål oc
Page 114 and 115:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Samspel
Page 116 and 117: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG samtal,
Page 118 and 119: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Utbildn
Page 120 and 121: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Mätnin
Page 122 and 123: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Layoute
Page 124 and 125: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Excel o
Page 126 and 127: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Steg f
Page 128 and 129: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Symbols
Page 130 and 131: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG gymnast
Page 132 and 133: ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Exempel
Page 134 and 135: 132
Page 136 and 137: ACTIVE-PROJEKTET Projektbeskrivning
Page 138 and 139: ACTIVE-PROJEKTET arbetet, men det k
Page 140 and 141: ACTIVE-PROJEKTET - Test på kartan
Page 144 and 145: ACTIVE-PROJEKTET • Det är en mil
Page 146 and 147: ACTIVE-PROJEKTET • Den ökande f
Page 148 and 149: ACTIVE-PROJEKTET lärandet hos hand
Page 150 and 151: ACTIVE-PROJEKTET • Tjänster för
Page 158 and 159: ACTIVE-PROJEKTET Under sammankomste
Page 162 and 163: ACTIVE-PROJEKTET Från början har
Page 164 and 165: ACTIVE-PROJEKTET denna process möj
Page 168 and 169: ACTIVE-PROJEKTET • att främja en
Page 170 and 171: ACTIVE-PROJEKTET Trender • den ö
Page 172 and 173: ACTIVE-PROJEKTET • Sysselsättnin
Page 174 and 175: ACTIVE-PROJEKTET övervinnas. Olika
Page 176 and 177: ACTIVE-PROJEKTET Situationen för f
Page 178 and 179: ACTIVE-PROJEKTET • Efter 5 år sk
Page 182 and 183: ACTIVE-PROJEKTET Alliansen för org
Page 186 and 187: ACTIVE-PROJEKTET koncentrationsför
Page 188 and 189: ACTIVE-PROJEKTET 3. Det nya systeme
Page 190 and 191: ACTIVE-PROJEKTET Datoranvändning E
Page 194 and 195: ACTIVE-PROJEKTET synnerhet sedan Ö
Page 196 and 197: 194
Page 198 and 199: BILAGA Lernfeld Sprache/Learning Or
Page 200 and 201: BILAGA Kristinehamns folkhögskola,
Page 202 and 203: BILAGA Kortkurser Samverkanskurser
Page 204 and 205: BILAGA Tekniska universitetet i Kos
Page 206 and 207: BILAGA Avdelningen för information
Page 208 and 209: BILAGA Solviks Folkhögskola Solvik
Page 210 and 211: BILAGA Sundsgårdens folkhögskola
Page 212 and 213: BILAGA Telecentres Powys - Newtown
Page 214 and 215: BILAGA HSO i Skellefteå I arbetet
Page 216 and 217:
BILAGA Medverkande Torbjörn Carlss
Page 218:
216
show all

aktiv med it ny version9.p65 - Solviks folkhögskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?