aktiv med it ny version9.p65 - Solviks folkhögskola

Recommendations

Info

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE I skolan finns ingen fru i närheten så han måste själv försöka göra sig förstådd. I skolan är han med i en grupp och ibland är han ensam med personalen. Det lär honom att koncentrera sig även med andra runt omkring sig. Sådant är livet; det händer saker och ting runt omkring dig och du måste ändå fullfölja dina uppgifter. Första målet Det idealiska är att en person med expressiv afasi automatiskt överförs till folkhögskola efter någon tid. Hos oss kommer han då att gå på en kortkurs i 5 eller 10 dagar för att se om Sundsgården är det rätta för honom. Dessa korta kurser är nästan gratis för deltagarna (i mars 2002 var kostnaden 80 kronor per dag). Det ger också skolpersonalen en chans att se om han kommer att kunna förbättras genom att gå en lång kurs. Ibland kan det vara för tätt efter stroken och afatikern kanske ännu inte insett att han måste arbeta hårt för att förbättra sin situation. Det tar vanligen en viss tid innan han inser att hans liv behöver en nyorientering, att han inte kan återvända till sitt gamla arbete, att han måste skaffa sig en ny sysselsättning osv. Detta innebär inte att han skall acceptera sin situation genom att bli passiv – snarare, att han skall fortsätta från en ny utgångspunkt. Studiekostnader Kostnaden för de långa kurserna – 24 veckor på Sundsgården – kan finansieras på många olika sätt. Det vanligaste är att de betalas genom den sociala försäkringen. Efter en olycka kanske ett försäkringsbolag betalar och ibland betalar arbetsgivaren. Tråkigt nog – ibland är det ingen som vill betala. Försäkringskassan betalar för studierna om de är en väg tillbaka till arbete. Ofta önskas något slag av garanti att studierna kommer att öppna arbetsmarknaden. Men vem kan garantera något i fall som dessa? Vi kan garantera att varje studerande kommer att må bättre, att hans självförtroende kommer att förbättras, något som kommer att kosta samhället mindre i det långa loppet. Distansundervisning En del elever kan inte lämna sina hem av olika skäl. Det kan vara viktigt att de är hemma om de har små barn, till exempel. Då är det ingen bra idé att vara borta hela veckan. När någon har studerat ett eller två år kan det vara en god idé att fortsätta studierna hemma, i kontakt med sin ”gamla” skola. Andra, som inte varit elever på skolan, kan börja studera med handledning som skolan ställer upp med. De kan antingen studera hemma eller gå till ett lärcentrum för vuxna där de kan använda datorerna och även få handledning. Fördelen med det är att få den sociala kontakten med andra i samma situation. 26
Olika former av kommunikation 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL Asynkron kommunikation Asynkron kommunikation innebär icke-samtidig kommunikation, dvs. lärare och elev möts inte samtidigt. Här kan man jämföra med traditionell brevundervisning fast med modern teknik. Idag används Internet, e-post eller någon nätbaserad plattform. Exempel på det sistnämnda är First Class (FC) som är en beprövad metod för distansundervisning. FC kan användas dels som individuell undervisning, där man skickar individuellt anpassade uppgifter till varje elev, dels kan man också lägga ut gemensamma uppgifter i en konferens, som kan hämtas av alla elever. Fördelar Asynkron kommunikation har flera fördelar. Det är ett billigt system. Programvaran är gratis och det kostar enbart för uppkopplingen till FC när man skall hämta uppgifterna. När uppgifterna väl hämtats kan man så koppla ner sig igen. Det är ett förhållandevis enkelt system att använda, något som är viktigt när vi pratar om funktionshindrade. När det sedan gäller afasidrabbade är det inte nödvändigt att man kan tala. Man kan använda systemet ändå. Varken lärare eller elev är bunden till tid (eller plats). Man kan skicka och besvara uppgifter var man än befinner sig och vid tillfälle som passar. Nackdelar En nackdel med asynkron kommunikation är att man missar mycket av den fysiska kontakten med lärare och kursdeltagare. Därför är det viktigt att man kombinerar FC med fysiska träffar. Se vidare nedan. Synkron kommunikation Med synkron kommunikation menas samtidig kommunikation dvs. lärare och elev ser och hör varandra i realtid. Man skiljer här på två olika tekniska varianter, dels internetbaserad, dels kommunikation via telenätet (ISDN). När det gäller internetbaserad kommunikation kan nämnas program som Netmeeting och exempel på ISDN-baserad programvara är PictureTel. I båda dessa program kan man ringa upp varandra och se och höra den uppringde i realtid. Det finns också möjligheter, vilket är mycket viktigt, att dela dokument. Läraren kan alltså öppna t ex ett Worddokument på sin skärm och sedan skicka över det till mottagaren och sedan gemensamt diskutera de uppgifter som finns i Worddokumentet. Naturligtvis är det en fördel om man kan kombinera dessa två system, dvs. att kombinera användningen av FC med PictureTel anslutning. 27
Page 1 and 2: Aktiv med IT Ett aktivare medborgar
Page 3 and 4: AKTIV MED IT - Ett aktivare medborg
Page 6 and 7: Innehåll INTRODUKTION ............
Page 8 and 9: Inledning När några anställda vi
Page 10 and 11: Redaktörens förord Föreliggande
Page 12 and 13: Struktur och innehåll Denna bok ä
Page 15 and 16: DEL 1 IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE - A
Page 17 and 18: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL k
Page 19 and 20: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL L
Page 21 and 22: Typ av hinder Fysiskt Funktionshind
Page 23 and 24: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL T
Page 25 and 26: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL 2
Page 27: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL o
Page 31 and 32: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL N
Page 35 and 36: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL K
Page 37 and 38: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL s
Page 39 and 40: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL o
Page 41 and 42: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL E
Page 45 and 46: Exempel 2: Uppgiften ”En festmål
Page 49 and 50: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL D
Page 51 and 52: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL i
Page 53 and 54: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL e
Page 55 and 56: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL v
Page 59 and 60: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
Page 63 and 64: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL F
Page 69 and 70: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL F
Page 73 and 74: 1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL I
Page 77 and 78: 1B NY TEKNOLOGI OCH NYA MÖJLIGHETE
Page 79 and 80:
1B NY TEKNOLOGI OCH NYA MÖJLIGHETE
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87:
Page 90 and 91:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Materia
Page 92 and 93:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Övning
Page 94 and 95:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG vår l
Page 96 and 97:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Modifie
Page 98 and 99:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG 2. Anpa
Page 100 and 101:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Speciel
Page 102 and 103:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Program
Page 104 and 105:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG För at
Page 106 and 107:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Program
Page 108 and 109:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Nödvä
Page 110 and 111:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG sätt a
Page 112 and 113:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Mål oc
Page 114 and 115:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Samspel
Page 116 and 117:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG samtal,
Page 118 and 119:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Utbildn
Page 120 and 121:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Mätnin
Page 122 and 123:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Layoute
Page 124 and 125:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Excel o
Page 126 and 127:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Steg f
Page 128 and 129:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Symbols
Page 130 and 131:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG gymnast
Page 132 and 133:
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG Exempel
Page 134 and 135:
132
Page 136 and 137:
ACTIVE-PROJEKTET Projektbeskrivning
Page 138 and 139:
ACTIVE-PROJEKTET arbetet, men det k
Page 140 and 141:
ACTIVE-PROJEKTET - Test på kartan
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
ACTIVE-PROJEKTET • Det är en mil
Page 146 and 147:
ACTIVE-PROJEKTET • Den ökande f
Page 148 and 149:
ACTIVE-PROJEKTET lärandet hos hand
Page 150 and 151:
ACTIVE-PROJEKTET • Tjänster för
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
ACTIVE-PROJEKTET Under sammankomste
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
ACTIVE-PROJEKTET Från början har
Page 164 and 165:
ACTIVE-PROJEKTET denna process möj
Page 166 and 167:
ACTIVE-PROJEKTET Situationen för f
Page 168 and 169:
ACTIVE-PROJEKTET • att främja en
Page 170 and 171:
ACTIVE-PROJEKTET Trender • den ö
Page 172 and 173:
ACTIVE-PROJEKTET • Sysselsättnin
Page 174 and 175:
ACTIVE-PROJEKTET övervinnas. Olika
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
ACTIVE-PROJEKTET • Efter 5 år sk
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
ACTIVE-PROJEKTET Alliansen för org
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
ACTIVE-PROJEKTET koncentrationsför
Page 188 and 189:
ACTIVE-PROJEKTET 3. Det nya systeme
Page 190 and 191:
ACTIVE-PROJEKTET Datoranvändning E
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
ACTIVE-PROJEKTET synnerhet sedan Ö
Page 196 and 197:
194
Page 198 and 199:
BILAGA Lernfeld Sprache/Learning Or
Page 200 and 201:
BILAGA Kristinehamns folkhögskola,
Page 202 and 203:
BILAGA Kortkurser Samverkanskurser
Page 204 and 205:
BILAGA Tekniska universitetet i Kos
Page 206 and 207:
BILAGA Avdelningen för information
Page 208 and 209:
BILAGA Solviks Folkhögskola Solvik
Page 210 and 211:
BILAGA Sundsgårdens folkhögskola
Page 212 and 213:
BILAGA Telecentres Powys - Newtown
Page 214 and 215:
BILAGA HSO i Skellefteå I arbetet
Page 216 and 217:
BILAGA Medverkande Torbjörn Carlss
Page 218:
216
show all

aktiv med it ny version9.p65 - Solviks folkhögskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?