29.01.2015 Views

RESTAURANGSORTIMENT 2011:2 - Spendrups

RESTAURANGSORTIMENT 2011:2 - Spendrups

RESTAURANGSORTIMENT 2011:2 - Spendrups

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Vinlexikon / Vin<br />

114<br />

Kontrollerad jästkultur Renodlad jäst,<br />

som tillsätts musten före jäsningen. Ger mer<br />

kontrollerad jäsning än om den jäst som finns<br />

på skalen används.<br />

Korkfel En defekt som uppstår av att buteljen<br />

förslutits med naturkork som i något led<br />

behandlats eller lagrats så att denna bismak<br />

uppstår. Påminner om klor, fuktig potatiskällare<br />

eller mögel. Om tveksam – blanda<br />

litet vin med lika mycket vatten; om smaken<br />

fortfarande lika stark är det korkfel.<br />

Knuten Ungt vin, där doften är outvecklad,<br />

men som med lagring kan utveckla olika dofter<br />

och smaker.<br />

Kryddig Aromer som påminner om lagerblad,<br />

kryddnejlika, kanel, timjan och dylika.<br />

Landwein Tysk kvalitetsklass, den näst lägsta.<br />

Late harvest Ordagrant ”sen skörd”. Druvorna<br />

skördas senare är normalskörd, vilket gör<br />

dem sötare, ofta russinlika. Se också Passito,<br />

Passerillé,Vin santo.<br />

Lieblich Tyskt ord för ett vin med restsötma.<br />

Betyder ungefär ”behaglig”.<br />

Liebfraumilch Ett halvtorrt tyskt vitt vin, med<br />

kvalitetsbeteckningen QbA och som kommer<br />

från något av områdena Pfalz, Rheinhessen,<br />

Nahe eller Rheingau.<br />

Ligga på jästfällning/sur lie/on the lees<br />

Efter jäsning ligger vinet kvar på jästresterna<br />

för att utvinna mer smak. Mest känt är<br />

Muscadet sur Lie, där minitiden på fällningen<br />

regleras.<br />

Maceration På svenska urlakning. Vinmusten<br />

kan få ligga med skalen före jäsningen (vita<br />

viner, vissa roséviner) för att aromerna i<br />

druvorna ska lakas ut. Under jäsning urlakas<br />

färgämnena från de mörka druvorna, liksom<br />

garvsyror och aromer.<br />

Maceration carbonique Denna metod<br />

används för rödviner bl a i Beaujolais för<br />

att få med så mycket som möjligt av druvans<br />

fruktighet. Hela, oskadade druvor läggs i<br />

tank, som fylls med koldioxid. Inuti druvornas<br />

celler startas en jäsning och extraktion av<br />

aromer. Så småningom brister druvorna av<br />

sin egen kraft eller också krossas de och en<br />

vanlig alkoholjäsning vidtar.<br />

Maderisering Synonymt med oxidering.<br />

Syftar på viner som fått för mycket syre och<br />

fått brunaktig färg, platt smak.<br />

Madeira Starkvin från ön Madeira. Vanligast<br />

är den söta, mörka Malvoisie, torrast Sercial.<br />

Man gör också kommersiella blender, som<br />

oftast är söta, litet brända i smaken och bär<br />

ett varumärke.<br />

Magnum Butelj som rymmer 1,5 liter<br />

(1500 ml); dubbelbutelj.<br />

Maison Ordagrant ”hus”. Används också i<br />

betydelsen firma, företag.<br />

Malolaktisk jäsning Unga viner innehåller<br />

mycket fruktsyror, i synnerhet äppelsyra.<br />

För att göra rödvinerna mjukare och<br />

rundare låter man med hjälp av mjölksyra<br />

bakterier äppelsyror omvandlas<br />

till de mildare mjölksyrorna. Man kan<br />

göra en partiell malolaktisk jäsning för<br />

att behålla en del av friskheten, om man<br />

så önskar. Mjölksyra bakterierna finns<br />

naturligt i många vinanläggningar och den<br />

malolaktiska jäsningen följer i slutskedet av<br />

alkoholjäsningen. Man kan också tillsätta<br />

odlade mjölksyrabakterier. Malolaktisk<br />

jäsning görs på vissa vita viner, bl.a.<br />

Chardonnay viner, men generellt vill man<br />

i vita viner behålla den friska syran.<br />

Manzanilla Mycket ljus, lätt sherry, något<br />

lättare än Fino. Skyddas av jästtäcke (flor)<br />

under lagringen.<br />

Manzanilla pasada Fatlagrad manzanilla.<br />

Medium toast Innan de nygjorda faten<br />

används för vinlagring torkas de och ”rostas”<br />

lätt inuti. Rostningen kan vara obetydlig,<br />

medium eller kraftig och ger givetvis sin<br />

karaktär till vinet. Se Fatkaraktär.<br />

Membranpress En ”airbag” pressas mot en<br />

perforerad yttervägg i pressen, varvid vinet<br />

rinner ut genom hålen och skalrester m.m.<br />

sedan tas ut från pressen.<br />

Microoxidation Vid fatlagring sker oxidation,<br />

genom att små mängder syre kommer in genom<br />

ekträets porer. Man kan effektivisera denna<br />

metod genom att ”blåsa” in små mängder<br />

noggrant doserat syre.<br />

Millésime Skördeår<br />

Mognadsfällning Bottensats i buteljen. Vinet<br />

bör dekanteras.<br />

Monopole Fransk beteckning på vingård<br />

med en enda ägare. Används också ibland i<br />

märkesnamn, men då utan legal betydelse.<br />

Mousserande vin Vin som innehåller<br />

koldioxid, och som därför bildar bubblor,<br />

eller mousse, när det hälls upp i glas.<br />

Must Ojäst druvsaft.<br />

Mustvikt Ju mognare druvorna blir, dvs.<br />

ju mer socker de innehåller, desto högre blir<br />

mustvikten. Kvalitetsbeteckningar för viner<br />

kräver i många länder en bestämd minsta<br />

mustvikt.<br />

Novello Italienska för ”nytt”. Italienska viner<br />

som får buteljeras och säljas några månader<br />

efter skörden.<br />

Nouveau Franska för ”nytt”. Franska viner<br />

som får buteljeras och säljas några månader<br />

efter skörden.<br />

Nya fat Nya fat ger mer smak åt vinerna som<br />

lagras där och det kräver kraftfullare viner som<br />

vinner på att få denna smaktillsats. Vill man<br />

inte ha så kraftig smak väljer man fat som<br />

redan använts för en eller två tidigare årgångar.<br />

Oechsle Tysk måttangivelse för mustvikten.<br />

Oloroso Kraftig torr sherry, som inte lagras<br />

under jästfällning (flor), och därför får en<br />

mörkare färg. Sötas ofta till kommersiella<br />

standardmärken.<br />

Oenologi/enologi/önologi Läran om<br />

vinet. Vin heter på grekiska oinos, därav<br />

beteckningen. Omfattar både vinodling och<br />

vinframställning.<br />

Oenolog/enolog Person som studerat önologi<br />

på universitetsnivå och som antingen är anställd<br />

i vinföretag eller arbetar som konsult åt olika<br />

företag.<br />

Oxidation När must eller vin kommer i<br />

kontakt med för mycket syre sker en oxidation<br />

som förändrar färgen (blir brun) och<br />

friskheten minskar. Oxidation sker också<br />

under fat- och buteljlagring, men processen<br />

sker då långsammare.<br />

Pastörisering Snabb upphettning för att<br />

döda alla oönskade mikroorganismer, som<br />

jästsvampar och bakterier. Temperaturen är<br />

85° C i cirka 1 minut, sedan snabb nerkylning.<br />

Flash pasteurization görs med 95° C i ett<br />

par sekunder och sedan snabb nerkylning.<br />

Pastörisering används inte för kvalitetsviner<br />

som ska lagras i butelj.<br />

Passerillé Fransk beteckning på de druvor<br />

som får lämnas att torka på vinstocken, så att<br />

sötman blir koncentrerad, innan de skördas.<br />

Passito Vin gjort av druvor som fått torka på<br />

stocken och sockret koncentrerats.<br />

Phylloxera Phylloxera vastatrix, vinlus.<br />

Angriper vinstockens rötter och gör att<br />

denna försvagas och slutligen dör. Kom till<br />

Europa från USA år 1860. Innebar katastrof<br />

för vinodlarna, tills man började ympa<br />

sticklingarna på rötter av amerikanskt<br />

ursprung. Dessa var resistenta mot vinlusens<br />

angrepp.<br />

pH-värde Mått på hur sur eller alkalisk<br />

(motsats till sur) en vätska är. Viner med<br />

lågt pH-värde smakar mycket surt.<br />

Pipa Fat som används i hanteringen i portvinsindustrin<br />

och rymmer 580–630 liter.<br />

För portvinsexport används fat som rymmer<br />

534,24 liter.<br />

Polyfenoler Samlingsbeteckning på tanniner<br />

(som ger röda viner strävhet) och de färgämnen<br />

som gör rödviner och roséviner deras färg.<br />

Portvin Starkvin från Dourodalen i Portugal.<br />

Spritas upp under jäsningen så att merparten<br />

av sockret finns kvar. Merparten av allt portvin<br />

är rött.<br />

Premier Cru/1:er cru Laglig beteckning på ett<br />

antal viner från Alsace och Bourgogne. Följer<br />

efter Grand Cru i ranking.<br />

Premium Generell beteckning som används<br />

för att beteckna de bästa/mest eftertraktade<br />

vinerna.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!