RESTAURANGSORTIMENT 2011:2 - Spendrups
RESTAURANGSORTIMENT 2011:2 - Spendrups
RESTAURANGSORTIMENT 2011:2 - Spendrups
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vinlexikon / Vin<br />
114<br />
Kontrollerad jästkultur Renodlad jäst,<br />
som tillsätts musten före jäsningen. Ger mer<br />
kontrollerad jäsning än om den jäst som finns<br />
på skalen används.<br />
Korkfel En defekt som uppstår av att buteljen<br />
förslutits med naturkork som i något led<br />
behandlats eller lagrats så att denna bismak<br />
uppstår. Påminner om klor, fuktig potatiskällare<br />
eller mögel. Om tveksam – blanda<br />
litet vin med lika mycket vatten; om smaken<br />
fortfarande lika stark är det korkfel.<br />
Knuten Ungt vin, där doften är outvecklad,<br />
men som med lagring kan utveckla olika dofter<br />
och smaker.<br />
Kryddig Aromer som påminner om lagerblad,<br />
kryddnejlika, kanel, timjan och dylika.<br />
Landwein Tysk kvalitetsklass, den näst lägsta.<br />
Late harvest Ordagrant ”sen skörd”. Druvorna<br />
skördas senare är normalskörd, vilket gör<br />
dem sötare, ofta russinlika. Se också Passito,<br />
Passerillé,Vin santo.<br />
Lieblich Tyskt ord för ett vin med restsötma.<br />
Betyder ungefär ”behaglig”.<br />
Liebfraumilch Ett halvtorrt tyskt vitt vin, med<br />
kvalitetsbeteckningen QbA och som kommer<br />
från något av områdena Pfalz, Rheinhessen,<br />
Nahe eller Rheingau.<br />
Ligga på jästfällning/sur lie/on the lees<br />
Efter jäsning ligger vinet kvar på jästresterna<br />
för att utvinna mer smak. Mest känt är<br />
Muscadet sur Lie, där minitiden på fällningen<br />
regleras.<br />
Maceration På svenska urlakning. Vinmusten<br />
kan få ligga med skalen före jäsningen (vita<br />
viner, vissa roséviner) för att aromerna i<br />
druvorna ska lakas ut. Under jäsning urlakas<br />
färgämnena från de mörka druvorna, liksom<br />
garvsyror och aromer.<br />
Maceration carbonique Denna metod<br />
används för rödviner bl a i Beaujolais för<br />
att få med så mycket som möjligt av druvans<br />
fruktighet. Hela, oskadade druvor läggs i<br />
tank, som fylls med koldioxid. Inuti druvornas<br />
celler startas en jäsning och extraktion av<br />
aromer. Så småningom brister druvorna av<br />
sin egen kraft eller också krossas de och en<br />
vanlig alkoholjäsning vidtar.<br />
Maderisering Synonymt med oxidering.<br />
Syftar på viner som fått för mycket syre och<br />
fått brunaktig färg, platt smak.<br />
Madeira Starkvin från ön Madeira. Vanligast<br />
är den söta, mörka Malvoisie, torrast Sercial.<br />
Man gör också kommersiella blender, som<br />
oftast är söta, litet brända i smaken och bär<br />
ett varumärke.<br />
Magnum Butelj som rymmer 1,5 liter<br />
(1500 ml); dubbelbutelj.<br />
Maison Ordagrant ”hus”. Används också i<br />
betydelsen firma, företag.<br />
Malolaktisk jäsning Unga viner innehåller<br />
mycket fruktsyror, i synnerhet äppelsyra.<br />
För att göra rödvinerna mjukare och<br />
rundare låter man med hjälp av mjölksyra<br />
bakterier äppelsyror omvandlas<br />
till de mildare mjölksyrorna. Man kan<br />
göra en partiell malolaktisk jäsning för<br />
att behålla en del av friskheten, om man<br />
så önskar. Mjölksyra bakterierna finns<br />
naturligt i många vinanläggningar och den<br />
malolaktiska jäsningen följer i slutskedet av<br />
alkoholjäsningen. Man kan också tillsätta<br />
odlade mjölksyrabakterier. Malolaktisk<br />
jäsning görs på vissa vita viner, bl.a.<br />
Chardonnay viner, men generellt vill man<br />
i vita viner behålla den friska syran.<br />
Manzanilla Mycket ljus, lätt sherry, något<br />
lättare än Fino. Skyddas av jästtäcke (flor)<br />
under lagringen.<br />
Manzanilla pasada Fatlagrad manzanilla.<br />
Medium toast Innan de nygjorda faten<br />
används för vinlagring torkas de och ”rostas”<br />
lätt inuti. Rostningen kan vara obetydlig,<br />
medium eller kraftig och ger givetvis sin<br />
karaktär till vinet. Se Fatkaraktär.<br />
Membranpress En ”airbag” pressas mot en<br />
perforerad yttervägg i pressen, varvid vinet<br />
rinner ut genom hålen och skalrester m.m.<br />
sedan tas ut från pressen.<br />
Microoxidation Vid fatlagring sker oxidation,<br />
genom att små mängder syre kommer in genom<br />
ekträets porer. Man kan effektivisera denna<br />
metod genom att ”blåsa” in små mängder<br />
noggrant doserat syre.<br />
Millésime Skördeår<br />
Mognadsfällning Bottensats i buteljen. Vinet<br />
bör dekanteras.<br />
Monopole Fransk beteckning på vingård<br />
med en enda ägare. Används också ibland i<br />
märkesnamn, men då utan legal betydelse.<br />
Mousserande vin Vin som innehåller<br />
koldioxid, och som därför bildar bubblor,<br />
eller mousse, när det hälls upp i glas.<br />
Must Ojäst druvsaft.<br />
Mustvikt Ju mognare druvorna blir, dvs.<br />
ju mer socker de innehåller, desto högre blir<br />
mustvikten. Kvalitetsbeteckningar för viner<br />
kräver i många länder en bestämd minsta<br />
mustvikt.<br />
Novello Italienska för ”nytt”. Italienska viner<br />
som får buteljeras och säljas några månader<br />
efter skörden.<br />
Nouveau Franska för ”nytt”. Franska viner<br />
som får buteljeras och säljas några månader<br />
efter skörden.<br />
Nya fat Nya fat ger mer smak åt vinerna som<br />
lagras där och det kräver kraftfullare viner som<br />
vinner på att få denna smaktillsats. Vill man<br />
inte ha så kraftig smak väljer man fat som<br />
redan använts för en eller två tidigare årgångar.<br />
Oechsle Tysk måttangivelse för mustvikten.<br />
Oloroso Kraftig torr sherry, som inte lagras<br />
under jästfällning (flor), och därför får en<br />
mörkare färg. Sötas ofta till kommersiella<br />
standardmärken.<br />
Oenologi/enologi/önologi Läran om<br />
vinet. Vin heter på grekiska oinos, därav<br />
beteckningen. Omfattar både vinodling och<br />
vinframställning.<br />
Oenolog/enolog Person som studerat önologi<br />
på universitetsnivå och som antingen är anställd<br />
i vinföretag eller arbetar som konsult åt olika<br />
företag.<br />
Oxidation När must eller vin kommer i<br />
kontakt med för mycket syre sker en oxidation<br />
som förändrar färgen (blir brun) och<br />
friskheten minskar. Oxidation sker också<br />
under fat- och buteljlagring, men processen<br />
sker då långsammare.<br />
Pastörisering Snabb upphettning för att<br />
döda alla oönskade mikroorganismer, som<br />
jästsvampar och bakterier. Temperaturen är<br />
85° C i cirka 1 minut, sedan snabb nerkylning.<br />
Flash pasteurization görs med 95° C i ett<br />
par sekunder och sedan snabb nerkylning.<br />
Pastörisering används inte för kvalitetsviner<br />
som ska lagras i butelj.<br />
Passerillé Fransk beteckning på de druvor<br />
som får lämnas att torka på vinstocken, så att<br />
sötman blir koncentrerad, innan de skördas.<br />
Passito Vin gjort av druvor som fått torka på<br />
stocken och sockret koncentrerats.<br />
Phylloxera Phylloxera vastatrix, vinlus.<br />
Angriper vinstockens rötter och gör att<br />
denna försvagas och slutligen dör. Kom till<br />
Europa från USA år 1860. Innebar katastrof<br />
för vinodlarna, tills man började ympa<br />
sticklingarna på rötter av amerikanskt<br />
ursprung. Dessa var resistenta mot vinlusens<br />
angrepp.<br />
pH-värde Mått på hur sur eller alkalisk<br />
(motsats till sur) en vätska är. Viner med<br />
lågt pH-värde smakar mycket surt.<br />
Pipa Fat som används i hanteringen i portvinsindustrin<br />
och rymmer 580–630 liter.<br />
För portvinsexport används fat som rymmer<br />
534,24 liter.<br />
Polyfenoler Samlingsbeteckning på tanniner<br />
(som ger röda viner strävhet) och de färgämnen<br />
som gör rödviner och roséviner deras färg.<br />
Portvin Starkvin från Dourodalen i Portugal.<br />
Spritas upp under jäsningen så att merparten<br />
av sockret finns kvar. Merparten av allt portvin<br />
är rött.<br />
Premier Cru/1:er cru Laglig beteckning på ett<br />
antal viner från Alsace och Bourgogne. Följer<br />
efter Grand Cru i ranking.<br />
Premium Generell beteckning som används<br />
för att beteckna de bästa/mest eftertraktade<br />
vinerna.