KOMMUNALA MUSIKLÄRARE: - Sensibus

yggt på ett sådan grundligt utredningsarbete inom musikområdet. De nya
utbildningarna som OMUS grundlagt startade hösten 1978. En viktig del
av reformen var att upphöja konservatorierna samt musiklärarutbildningarna
i Ingesund, Piteå och Örebro till musikhögskolor. Det kom att betyda
mycket för den fortfatta utvecklingen.
De äldsta utbildningarna som finns representerade i vår undersökning
är militärmusiker och högre organistexamen. Militärmusikerna fick efter
examen på vad som då hette Kungliga Musikaliska Akademiens konserva-
torium17, som ursprungligen var den enda institutionen för högre musikutbildning
med examensrättigheter, som så småningom kunde delegeras
till musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö. När militärmusikerna
nådde kaptens grad fick de också titeln musikdirektör. Titeln musikdirektör
ansågs dock så eftertraktansvärd att även andra kategorier av musikpedagoger
önskade bra den. Det började med organister vid domkyrkorna.
Dessa tjänster innefattade ofta att leda ensembler av olika slag, speciellt
körverksamheten har varit omfattande och av hög kvalitet. Under förutsättning
organister kombinerade sin utbildning med musiklärarexamen
fick de av Kungl. Maj. (d.v.s. regeringen) tillåtelse att bära titeln musikdirektör.
Detta väckte ont blod hos dem med enbart musiklärarutbildning
som någon gång under 1940-talet också vände sig till Kungl. Maj. Och
fick därmed fick de också rättighet att kalla sig musikdirektörer. Musikdirektör
är med andra ingen enhetlig examensbeteckning, men den användes
allt oftare fram till OMUS-reformen, då den försvann ur officiella dokument,
även om den fortfarande kan användas av vissa musiklärare.
De kyrkomusiker som inte hade den högre organistexamen hade – och har
fortfarande – kantorsexamen. Den kombinerades ofta längre tillbaka med
en folkskollärarexamen, detta kallades vanligen skolkantor. Ett samband
som med tiden helt har upplösts. Den lägre kantorsexamen kombineras
idag ofta med en pedagogisk utbildning, oftast på en folkhögskola, man
får då en s.k. kyrkokantorsexamen, som brukar anses som behörighetsgivande
till kommunal musik- och kulturskola.
Musikpedagog var en treårig musiklärarexamen som gavs på de tre
konservatorierna. Relativt vanligt var det dock att man sökte in på solist-
17 År 1941 bytte musikkonservatoriet i Stockholm namn till musikhögskola och 1971 musikkonservatorierna
i Göteborg och Malmö.
14