arkeologia-suomessa-2009-2010
arkeologia-suomessa-2009-2010
arkeologia-suomessa-2009-2010
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sanomalehdet<br />
Eteenpäin 1988. Katariinan niemestä tuli pönttöranta. 15.5.1988.<br />
KySa 1993. Kymen Sanomat 5.5.1993. Vuonna 1946 laulettiin<br />
Puistolan lavalla.<br />
KySa 1998. Kymen Sanomat 9.6.1998. Kotkan viitoittaa<br />
Katariinan polun.<br />
KySa 1999a. Kymen Sanomat 3.9.1999. Sibeliuksenpuistossa<br />
tehtiin muinaislöytö.<br />
KySa 1999b. Kymen Sanomat 10.9.1999. Kotkan muinaislöytö<br />
osoittautui luultua laajemmaksi.<br />
KySa 2001a. Kymen Sanomat 6.5.2001. Säilötty arvomaailma<br />
vapautuu.<br />
KySa 2001b. Kymen Sanomat 22.12.2001. Öljysäiliöiden<br />
purkutyöt huolettavat Katariinassa.<br />
KySa 2002. Kymen Sanomat 28.9.2002. Katariinan laulurinne<br />
linnoituksen katteena.<br />
KySa 2006. Kymen Sanomat 29.3.2006. Katariinanniemi<br />
vihreään aikaan.<br />
KySa 2007. Kymen Sanomat 14.11.2007. Fort Katariinan muurin<br />
kolme aukkoa korjattu.<br />
Sähköiset lähteet<br />
Kotkansaari. Matkailukartta. Kotkan kaupunkisuunnittelu <strong>2009</strong>.<br />
Muinaisjäännösrekisteri: http://www.nba.fi/fi/tietopalvelut/<br />
tietojarjestelmat/rekisteriselosteet/muinaisjaannosrekisteri<br />
[Luettu 20.5.2014]<br />
Muinaismuistolaki 295/1963: http://www.finlex.fi/fi/laki/<br />
alkup/1963/19630295 [Luettu 20.5.2014]<br />
Bevarandet av fornlämningarna<br />
på ön Kotkansaari<br />
Fornlämningarna på ön Kotkansaari (’Örnön’) blev definierade<br />
och klassificerade för första gången år 1945.<br />
Arkeologiska kommissionen hade utarbetat en förteckning<br />
över de fasta fornlämningarna inom Kotka stads<br />
stadsplaneområde för Kymmenedalens regionplan. Nio<br />
av objekten var belägna på ön Kotkansaari. Alla fornlämningar<br />
var befästningsanläggningar som hade sin<br />
anknytning till Kotka stads föregångare, Svensksunds<br />
sjöfästning (1790–1855).<br />
Med undantag av en fornlämning ingår alla ovan<br />
nämnda objekt även i dag i fornlämningsbeståndet på<br />
Kotkansaari. Merparten av öns fasta fornlämningar består<br />
fortfarande av lämningar från sjöfästningen Svensksunds<br />
tid. De har haft en central roll inom fornminnesvården<br />
ända från verksamhetens början i Kotka. Utöver<br />
de fasta konstruktionerna ovan jord har även Svensksunds<br />
fästningsstad med sina underjordiska kulturlager<br />
och lämningar fått fornminnesstatus.<br />
Intresset för fornminnen från fästningen Svensksunds<br />
tid ökade på 1970-talet och på 1980-talet inleddes<br />
också restaureringsarbetena av Redutten Kotka och<br />
fästningen Svensksunds fyrtorn som fortsatte fram till<br />
1990-talet. Dessa har senare följts av reparations- och<br />
restaureringsarbeten i Fort Katarina och Batteriet Katarina<br />
på 2000-talet. I och med att restaureringen av dessa<br />
befästningsanläggningar färdigställs inom de närmaste<br />
åren är det ytterst viktigt att garantera att de också underhålls<br />
och att även den omgivande miljön sköts i fortsättningen.<br />
På ön Kotkansaari ligger även ett stort antal andra<br />
fästnings- och fornminnesobjekt som man hittills inte<br />
har restaurerat och vårdat och till vilka de nämnda åtgärderna<br />
också borde sträckas med tiden. I samband<br />
med dessa, såsom i samband med andra fornlämningar,<br />
är utmaningen dessutom att samordna de nuvarande<br />
och kommande verksamheterna vid själva platserna<br />
och i deras omgivning på ett sätt som inte minskar eller<br />
ifrågasätter fornlämningarnas historiska betydelse.<br />
Intresset för fornminnen på ön Kotkansaari har<br />
väckts mycket sent och merparten av de dokumenterade<br />
arkeologiska undersökningarna som hänför sig till<br />
dessa har också utförts först på 2000-talet. Med undantag<br />
av några få fall har dessa undersökta lämningar legat<br />
inom det för ”Svensksunds fästningsstad” kallade<br />
fornminnesområdet. En stadsarkeologisk inventering<br />
av fästningsstaden utfördes 2007 och i samband med<br />
den indelades de tomtar och grönområden som i dag<br />
ligger på ön Kotkansaari i tre forsknings- och skyddsklasser.<br />
I samband med inventeringen utarbetades även<br />
anvisningar angående åtgärder som berör fornlämningarna<br />
i de olika klasserna.<br />
Vårdens omfattning angående de underjordiska kulturlagren<br />
som härstammar från tiden för Svensksunds<br />
fästningsstad har i stor utsträckning styrts av den klassificering<br />
som utarbetades för tomterna, parkerna och<br />
andra områden på ön Kotkansaari i samband med den<br />
ovannämnda stadsarkeologiska inventeringen. Vid sidan<br />
av den borde man också snabbt utarbeta en motsvarande<br />
redogörelse för de befästningsanläggningar<br />
med anknytande byggnader och konstruktioner, vilka<br />
ligger utanför det planlagda området inom vilket fästningsstadens<br />
lämningar finns.<br />
De ovanjordiska delarna av befästningsanläggningarna<br />
har varit föremål för olika typer av skyddsåtgärder<br />
redan i flera decennier. Däremot har de underjordiska<br />
lagren (skikten och formationerna) som väsentligt anknyter<br />
till det som finns ovan jord, hamnat i de övriga<br />
restaurationsarbetenas skugga och från vårdsynpunkt<br />
sett nästan helt utan uppmärksammande. Ett sätt att garantera<br />
att dessa lager i fortsättningen skulle bli bättre<br />
bevarade kunde vara att omdefiniera skyddsområdet för<br />
fornlämningarna ovan jord. Genom att först beakta karaktären<br />
och utgångspunkterna hos varje enskilt fornminne<br />
och att sträcka det (skyddsområdet) sedan tillräckligt<br />
långt i den kringliggande terrängen kunde de<br />
underjordiska lagren få ett starkare skydd.<br />
45
Change language