Bildning för alla! - DiVA

Detta antas ha betydelse för hur skolan möter och hanterar den mångfald av elever
som finns i skolan. Innan vi går in på en beskrivning av synen på svårigheter ger
vi en inblick i främjande av inkludering via tidiga satsningar på förebyggande och
åtgärdande av svårigheter i Finland.
Tidiga intensiva insatser – ett sätt att främja inkludering
Som ovan beskrivits är satsningen på specialundervisning stor i Finland. Statistikcentralens
uppgifter från de senaste åren (2009-2010) visar att tyngdpunkten tydligt
har varit förlagd på de yngsta barnen. I förskolorna fick ca 20-25 % av barnen
stöd av specialbarnträdgårdslärare (speciallärare med utbildning för barn under
skolåldern). Av barnen i årskurs ett inom grundläggande utbildning erhöll hela 35
% specialundervisning. I årskurserna 1-6 siffran 25 % medan den i årskurserna 7-9
var 16 %.
Specialundervisning på deltid utgör den största andelen av hela specialundervisningen.
Nästan en fjärdedel (23,3 %) av alla elever i årskurserna 1-9 fick läsåret
2009-2010 specialundervisning på deltid. Under de första årskurserna satsar såväl
klasslärarna som speciallärarna hårt på läs- och skrivinlärningen. Under de senaste
åren har också satsningen på matematikundervisningen ökat märkbart under de
första skolåren. En grundläggande tanke är att barnen skall få goda basfärdigheter
i ett tidigt skede. Svårigheter skall förebyggas och identifieras och åtgärder sättas in
tidigt. Detta sker inom den allmänna undervisningen delvis genom specialundervisning
på deltid. Tidiga intensiva satsningar kan ses som förebyggande av segregering
och betydelsefulla ur ett inkluderingsperspektiv.
En analys av specialundervisningen i Finland visar på mycket likheter med specialundervisningen
i Sverige. I många avseenden har Finland tagit modeller från
Sverige. Vissa skillnader kan dock noteras. I det följande ges en sammanfattande
beskrivning av grundprinciper och tyngdpunkter som kan anses vara centrala
inom den finländska specialundervisningen. Fokus är på de yngsta barnen.
• Tidig identifiering av inlärningssvårigheter (barnrådgivning, daghem, förskola
och de första årskurserna i skolan).
• Omedelbart intensivt stöd då svårigheter noteras (specialbarnträdgårdslärare i
daghem och förskola, specialundervisning på deltid i skolan).
• Många barn i en klass får alltså stöd eller specialundervisning, vilket innebär att
det är en vanlig verksamhet och att barnen inte ”stämplas”.
• Tyngdpunkt på tal-, läs- och skrivutveckling, under de senaste åren även på matematik
inom den tidiga specialundervisningen. Omkring tvåtredjedelar av specialundervisningsresursen
används till tal-, läs- och skrivområdet. I årskurs ett går ca
90 % av resursen till detta område.
• Övergången från förskola till skola förbereds och följs noggrant.
• Multiprofessionell elevvårdsgrupp följer upp elever som får special-undervisning.
• Individuella planer för anordnande av undervisningen görs för alla elever som
överförs till specialundervisning. Utvecklingen och framstegen följs upp.
Den tidiga intensiva satsningen framkommer bl.a. i att ca 50 % av alla resurser
för specialundervisning på deltid används på de tre första årskurserna (Kivirauma
& Ruoho, 2007). Man kan anse att Finland har infört en stark preventiv pedagogisk
STrÖM & lAhTinen • 101