Bildning för alla! - DiVA
Bildning för alla! - DiVA
Bildning för alla! - DiVA
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
dessa skolor kunde definieras som ”good practice”. Ett utmärkande drag var dock<br />
flexibla strategier där lärarna <strong>för</strong>ändrade och blandade sina metoder <strong>för</strong> att anpassa<br />
undervisningen till den aktuella elevens behov just då. Att skolan blir lågpresterande,<br />
menar man, är ett resultat av många olika faktorer, men fram<strong>för</strong> allt dåligt<br />
ledarskap och icke kompetent undervisning.<br />
Specialpedagogik som <strong>för</strong>eteelse har ett <strong>för</strong>flutet och en framtid som befinner<br />
sig i ständig rörelse och till och med turbulens (Dyson, 2001). Dyson tar begreppet<br />
”specialundervisning” (special education) som exempel. På grund av de strukturer<br />
och arbetssätt som <strong>för</strong>knippades med uttrycket kom det på 1970-talet att ersättas<br />
med ”specialpedagogiska åtgärder” (special needs education) som i sin tur övergått<br />
till ”inkludering” (inclusive education) med fokus på närvaro och delaktighet.<br />
Dyson pekar på de spänningar som uppstått på grund av realiteter som begränsad<br />
lärarkompetens, ökad elevvariation och påtryckningar i exkluderande riktning på<br />
skolorna. Som ett svar på detta formuleras begreppet ”social inclusion” länkat till<br />
en övergripande agenda som syftar till att skapa välutbildad arbetskraft <strong>för</strong> en högteknologisk<br />
ekonomi.<br />
I det svenska samhället har valfriheten <strong>för</strong> individen ökat på många områden<br />
över tid. Detta gäller inte minst skolsystemet. Kommunaliseringen av skolan<br />
innebär att skillnaderna ökat mellan olika kommuner. Det kan handla om varierande<br />
ekonomiska <strong>för</strong>utsättningar, varierande kompetens bland lokala beslutsfattare<br />
och skilda prioriteringar. Det fria skolvalet och friskolesystemets in<strong>för</strong>ande ger<br />
elever och <strong>för</strong>äldrar större möjligheter att välja skola. Problemet är att <strong>alla</strong> <strong>för</strong>äldrar<br />
inte är lika resursstarka vilket bidrar till ökad segregation.<br />
Som en parallellprocess till det som händer i skolorna har lärarutbildningen<br />
öppnat upp <strong>för</strong> att blivande lärare kan välja kurser och inriktningar i större<br />
utsträckning än som varit fallet tidigare. Detta kräver en medvetenhet om vad<br />
man vill arbeta med efter examen och vad som krävs <strong>för</strong> att lyckas i läraryrket.<br />
Det lägger också ett större ansvar på rektorer som ska avgöra kompetensen hos<br />
lärare som anställs. Det senare har <strong>för</strong>svårats genom att rektorer numera inte alltid<br />
rekryteras från skolans område utan kan ha en annan bakgrund. Omsättningen<br />
på rektorer är också större än tidigare då dessa <strong>för</strong>utom pedagogiskt ansvar ska<br />
ha hand om ekonomi- och personalfrågor. Utöver de ovan nämnda samhälls<strong>för</strong>ändringarna<br />
har undervisningssituationen <strong>för</strong>ändrats så att större ansvar läggs på<br />
elever och <strong>för</strong>äldrar samtidigt som lärarledd undervisning dömts ut som <strong>för</strong>åldrad.<br />
Med tanke på <strong>alla</strong> dessa <strong>för</strong>ändringar i riktning mot större frihet <strong>för</strong> individen<br />
är det föga <strong>för</strong>vånande att de internationella studier som jäm<strong>för</strong> skolprestationer<br />
mellan länder visar ökande skillnader mellan skolor, sociala och etniska grupper<br />
och mellan pojkar och flickor då det gäller de svenska resultaten (Gustafsson &<br />
Yang Hansen, 2009).<br />
I en rapport från Skolverket (2005) har man jäm<strong>för</strong>t elevresultat <strong>för</strong> skolor över<br />
landet och konstaterar att variationen mellan skolor är relativt liten jäm<strong>för</strong>t med<br />
variationen inom skolor. Det är dock mycket stora skillnader mellan den bästa och<br />
sämsta skolan även om de flesta ligger samlade runt mitten. Variationen mellan<br />
skolor tenderar också att öka över tid. Man finner att social bakgrund får ett<br />
stort genomslag och särskilt på skolor som inte fungerar bra. I de fallstudier som<br />
genom<strong>för</strong>ts finner man att vissa faktorer är gemensamma <strong>för</strong> välfungerande skolor.<br />
206 • BilDning fÖr AllA!
Change language